Svensk manskapsmusköt

Från Wikipedia
Svensk manskapsmusköt
Typ gevär
Ursprungsplats Sverige
Tjänstehistoria
I tjänst Svenska armén (1560-talet—1860-talet)
Använts av Svenska väldet (1560-talet—1721)
Sverige
Krig Nordiska sjuårskriget
Första polska kriget
25-årskriget mot Ryssland
Avsättningskriget mot Sigismund
Andra polska kriget
De la Gardieska fälttåget
Ingermanländska kriget
Kalmarkriget
Trettioåriga kriget
Torstensonska kriget
Första bremiska kriget
Nordiska krigen
Andra bremiska kriget
Skånska kriget
Nioårskriget
Stora nordiska kriget
Ryska kriget 1741—43
Pommerska kriget (Sjuårskriget)
Svensk–ryska kriget 1788—90
Teaterkriget
Barbareskkriget
Svensk–franska kriget 1805—10
Finska kriget
Dansk–svenska kriget 1808—09
Kriget mot Storbritannien
Sjätte koalitionskriget
Fälttåget mot Norge
Produktionshistoria
Producerad 1560-talet — 1840-talet
Tillverkare Nerikes faktori
Jönköping gevärsfaktori
Söderhamns gevärsfaktori
Norrtelje gevärsfaktori
Örebro gevärsfaktori
Husqvarna gevärsfaktori
Carl Gustafs stads gevärsfaktori
Antal tillverkade okänt
Varianter Musköt m/1673 (snapphanelås)
Luntlåsmusköt m/1680
Luntlåsmusköt m/1683
Luntlåsmusköt m/1688
Musköt m/1688 (snapphanelås)
Musköt m/1690 (flintlås)
Musköt m/1696
Musköt m/1699
Musköt m/1701
Musköt m/1704
Musköt m/1716
Flintlåsgevär m/1717 för dragoner vid Livskvadronen
Gevär m/1725
Gevär m/1725 Reperationsmodell
Musköt m/1727
Gevär m/1731
Gevär m/1738
Musköt m/1716-47 Reperationsmodell
Karbin m/1704-1760 Reperationsmodell
Gevär m/1762
Gevär m/1725-1762 Reperationsmodell
Gevär m/1774 (karbin)
Gevär m/1775
Gevär m/1778
Gevär m/1784
Gevär m/1704-1789 Reperationsmodell
Gevär m/1791
Gevär m/1794
Gevär m/1796
Gevär m/1798
Gevär m/1799
Gevär m/1725-1803 Reperationsmodell
Gevär m/1805
Gevär m/1807
Gevär m/1809
Gevär m/1811
Gevär m/1815
Gevär m/1840 (slaglås)
Gevär m/1845
Gevär m/1815-45 Reperationsmodell
Tappgevär m/1848
Gevär m/1848
dragongevär
karbin-version
husar-version
kavalleri-version
artilleri-version
flott-version
reperationsmodeller
förändringsmodeller
Specifikationer
Vikt 4,02–<4,98 kg(8,86–<10,97 pund)
Längd 1464–~1500 mm(57,63–~59,05")
Piplängd 1038–~1105 mm(40,86–~43,50")
Bredd ?
Höjd ?
Diameter ?
Patron papperspatron, rundkula (fältkula/passkula) ~59–~.76, rännekulor (större hagel 4-6 st.).
Patronvikt (~30,8(1,0864 uns)[1][2]~80(~2,82 uns)[3][2]
Kaliber .63–~.81
Eldrör 1 (slätborrad)
Mekanism luntlås, snapphanelås, flintlås, slaglås
Utgångshastighet 300–400 m/sek, max 450–500 m/sek[2]
Effektiv räckvidd ~91–183 m(152–305 steg), i verkligheten46–69 m(~77–115 steg)[4]
Maximal räckvidd 500 m[2]
Frammatning mynningsladdad
Riktmedel korn
förlikning

De svenska manskapsmusköterna för infanteriet var mynningsladdade gevär i kaliber 20,04 mm i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet.[5] Senare 0,720 tum (18,3 mm)[6]av åtminstone omkring 0,814 tum (20,7 mm)[7] vars lopp var slätborrade. Musköternas kolvar tillverkades av bl.a. björk, al, lönn eller valnöt.[8] Dessa enhetsvapen var i tjänst inom den svenska armén från mitten av 1500-talet till mitten av 1800-talet.

Historik[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1500-talet blev den svenska musköten stilbildande. Stilen förblev densamma till omkring år 1660 inom de flesta härar.[9]I Sverige varade dess grundstil i mångt och mycket till slutet på 1680-talet.[10] Luntlåset var den förhärskande mekanismen på manskapets musköter inom den svenska hären såväl bland andra europeiska väpnade styrkor, och kom så att förbli fram tills den senare halvan av 1600-talet när snapplåsmekanismen tog över alltmer. Men det var inte förrän flintlåsmekanismen såväl som bajonetten hade slagit igenom på allvar — vid tiden närmast sekelskiftet 1600/1700 — som luntlåset kom att bli helt föråldrat bland de olika truppslagen inom stormakten Sverige, men kom ändå att användas bland en del männingsförband och allmogeuppbåd hela kriget igenom. En del vapen med hjullåsmekanism var däremot främst förbehållet rytteriet. Den svenska, rent krigiska muskötens formgivning, kvarstod i dess grundform från modell 1696 fram till modell 1762.[11]Dessförinnan framställdes gevär – militära såväl civila – i en mängd olika utföranden.

Tydliga modeller[redigera | redigera wikitext]

Modell 1673[redigera | redigera wikitext]

  • Snapplåsmusköt m/1673[5]

Modell 1680[redigera | redigera wikitext]

  • Luntlåsmusköt m/1680[8]
  • Snapplåsmusköt m/1680[5]

Model 1683[redigera | redigera wikitext]

  • Snapplåsmusköt 1683[5]

Modell 1688[redigera | redigera wikitext]

  • Luntlåsmusköt m/1688[12]
  • Snapplåsmusköt m/1688[5]

Modell 1690[redigera | redigera wikitext]

  • Flintlåsmusköt m/1690[5]

Kulvikt: 1,29 uns (36,6 gram)

Modell 1696[redigera | redigera wikitext]

  • Flintlåsmusköt m/1696[5]

Musköt m/1696 var den första som var försedd med hylsbajonett.[12]

Modell 1699[redigera | redigera wikitext]

  • Flintlåsmusköt m/1699[5]

Modell 1701[redigera | redigera wikitext]

Flintlåsmusköt m/1701[13]

Muskötkulans vikt: 3 lod (39,48 gram). Rännekulans vikt: 1/2 lod. [14]

Modell 1704[redigera | redigera wikitext]

  • Flintlåsmusköt m/1704[13]

Infanterimusköt m/1704 (äldre stavningsform Infanterie Musqvet m/1704), eller Musköt m/1704 för manskap vid infanteriet alternativt Gevär m/1704[15]var utrustat med flintlåsmekanism. Vapnet var i tjänst under drygt etthundra år. Kammarstycket har en längd av 303 mm. Baktill är det åttkantigt, framtill en längd av 38 mm och är sextonkantigt. Längst fram avslutas det av en insvarvad ring. Det långa fältet är runt. En skarpkantig pipring sitter 85 mm bakom mynningen. På pipans högra sida genombrytes pipringen av ett tretton mm brett spår. Ett högt kraftigt korn i järn med nära nog kvadratisk genomskärning sitter 105 mm bakom mynningen. Längst fram på svansskruvstjärten finnes ett lågt ståndsikte. På kammarstyckets översida finns en kronstämpel samt ett monogram av bokstäverna O P. På kammarstyckets vänstra sida sitter en stämpel med bokstaven Ö och en med bokstäverna E E S. Korsskruven går nedifrån och pipan har tre häften. Hanen är försedd med varhake, ett kulligt bleck som baktill mynnar ut i en spets. Hanhalsen baktill är avrundad, utifrån gående fängpanne- och eldstålsfjäderskruv, lång fängpannestjärt, genom vilket hålet för den bakre låsskruven går, fängpannefals, eldstålsfjäderns bukt ligger bakom hålet för den främre låsskruven. Läppskruvsringen har en yttre diameter om sexton mm. På sidbleckets finnes en stämpel med bokstäverna L P L B. Alla skruvar och överläppen är svärtade. Geväret var i helkolv och var vanligtvis gjord i al och har kräva. Framstocken slutar 89 mm bakom mynningen och kolvryggen är plan. Baktill på kolvens vänstra sida finnes ett nummer instansat. Beslag av järnplåt som består av bakkappa, som fasthålles av sju stift, en stor varbygel i järn, ett långt avtryckarebleck, en förstärkningsskena i kolvhalsen, två släta rörkor i järn, ett 35 mm brett krävbeslag och ett 32 mm brett ----------näsbleck....... i stål. Varbygelns främre arm, som längst fram är utbildad till en ögla som fasthålles av korsskruven, under det att den långa bakre framtill fasthålles av en skruv, som går genom kolvhalsen och inskruvas i förstärkningsskenan, men baktill är en träskruv. På sistnämnda arm finnes en stämpel med bokstäverna L I. Näsblecket och framstocken har längst fram till vänster en urtagning, som går ned till pipringsklacken. Den bakre rembygeln är fäst i varbygelns ögla och där den främre fasthålles av en skruv som går genom krävan och krävbeslaget. Laddstaken är helt gjord i trä. Nominalkalibern är på 20,04 mm och den verkliga kalibern 20,2 mm. Projektilvikten var på 1,4 uns (39,9 gram). Andra belastade delar, såsom pipan, låsblecket och avfyrningsmekanismen var tillverkade i järn. Piplängden var 1085 mm där vapnets sammanlagda längd var 1480 mm och vägde 4,72 kilogram.[15]

Modell 1716[redigera | redigera wikitext]

  • Flintlåsmusköt m/1716[5]

Modell 1725[redigera | redigera wikitext]

Modell 1738[redigera | redigera wikitext]

Modell 1762[redigera | redigera wikitext]

Krävan med krävbeslaget övergavs till förmån för en tredje rörko, där en laddstake (nu i järn) istället vilade samt en fjärde rörko (alla nu i mässing) intill kammarstycket. Stocken förseddes nu med en framkappa, så ock den i mässing.

Modell 1775[redigera | redigera wikitext]

I och med framställningen av modell 1775 övergavs stiften som höll pipan på plats till förmån för två pipband med tillhörande kräkor samt ett näsbleck i mässing med kappa med ett bågformigt mässingskorn ingjutet.

Modell 1784[redigera | redigera wikitext]

Modell 1791[redigera | redigera wikitext]

Modell 1805[redigera | redigera wikitext]

Modell 1815[redigera | redigera wikitext]

Modell 1840[redigera | redigera wikitext]

Nominalkaliber: 0,73 tum (18,55 mm). Verklig kaliber: 0,724 (18,4 mm). Loppets rel. längd: 56 kaliber. Kulvikt: 1,0864 uns (30,8 gr). Krutladdningens vikt: 0,2956 uns (8,38 gr). Utgångshastighet 1270 fot/sek (377 m/sek).

Modell 1848[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hughes, B. P. (1974). Firepower: Weapons effectives on the battlefield, 1630–1850. London: Arms and Armour Press.
  • Alf Åberg Göte Göransson (1976). Karoliner. Höganäs: Bra Böcker. ISBN 91-7690-067-3
  • From, Peter (2005). Karl XII:s död: gåtans lösning. Lund: Historiska media. ISBN 9185057568
  • Armémuseum.
  • Military Heritage.

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://www.digitaltmuseum.se/011024382554/muskot-m-1690
  2. ^ [a b c d] From, Peter (2005). Karl XII:s död: gåtans lösning. Lund: Historiska media.
  3. ^ https://www.digitaltmuseum.se/011024382838/muskot-m-1701
  4. ^ Hughes, B. P. (1974). Firepower: Weapons effectives on the battlefield, 1630–1850. London: Arms and Armour Press.
  5. ^ [a b c d e f g h i] Larsson, Anders. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 sid. 251. Jengel Förlag. Östersund 2022. ISBN 978-91-88573-43-8
  6. ^ https://www.digitaltmuseum.se/011024383436/gevar-m-1845
  7. ^ https://www.digitaltmuseum.se/011024392521/muskot
  8. ^ [a b] Larsson, Anders. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 sid. 250. Jengel Förlag. Östersund 2022. ISBN 978-91-88573-43-8
  9. ^ https://www.militaryheritage.com/musket15.htm
  10. ^ https://www.digitaltmuseum.se/011024386867/luntlasmuskot-m-1688
  11. ^ https://www.digitaltmuseum.se/011024382877/gevar-m-1762
  12. ^ [a b] Alf Åberg, Göte Göransson (1976). Karoliner. Höganäs: Bra Böcker. ISBN 91-7690-067-3. Läst 30 november 2021 
  13. ^ [a b] Larsson, Anders. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 sid. 58, 251. Jengel Förlag. Östersund 2022. ISBN 978-91-88573-43-8
  14. ^ Larsson, Anders. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 sid. 258. Jengel Förlag. Östersund 2022. ISBN 978-91-88573-43-8
  15. ^ [a b] https://www.digitaltmuseum.se/011024382592/muskot-m-1704

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Svensk_manskapsmusköt&oldid=54532748”