Sydsamiska
| Sydsamiska | |
| Åarjelsaemien gïele | |
| Talas i | Sverige och Norge |
|---|---|
| Region | Hedmark, Sør-Trøndelag, Nord-Trøndelag och Nordland fylken i Norge. Dalarnas län, Jämtlands län och Västerbottens län i Sverige |
| Antal talare | 500[1] |
| Språkfamilj | Sydsamiska |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i |  Snåsa, Røyrvik Sverige (minoritetsspråk) |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐2 | sma |
| ISO 639‐3 | smc |
| SIL | SMC |
Sydsamiskan är ett samiskt språk som talas av sydsamer. Sydsamiskans utbredningsområde utgörs av södra delen av sapmi – i Norge i Nord-Tröndelag och i Sverige från nordvästra Dalarna upp till sydligaste Lappland. Ibland inkluderar begreppet umesamiska. Språket har endast några hundra talare och är starkt hotat.
Beskrivning
Sydsamiskans namn kan förstås i två bemärkelser. Med sydsamiska i vid bemärkelse, i motsättning till nordsamiska (inklusive pite- och lulesamiska), inbegrips även umesamiska, den samiska som talats i Lycksele lappmark och i den sydöstra delen av Pite lappmark. Med sydsamiska i inskränkt bemärkelse avses bara de samiska dialekter som talas eller i senare tid har talats söder om Umeälven på svensk sida och Rana-trakten på norsk sida.[2]
Det är osäkert hur många som egentligen talar sydsamiska, men uppskattningsvis är det runt 500 personer, i hela världen.[3] Ett eget skriftspråk och en egen ortografi bestämdes 1976.
Enligt Språktidningen 2/08 har sydsamiskan gått från att vara akut hotad till att ha åtminstone lite bättre chanser inför framtiden.[4]
Det sydsamiska språkområdet (i vid bemärkelse) omfattar i stora drag delar av Dalarna, Härjedalen, Jämtland samt södra Lappland, från Idre och Røros i söder till Arjeplog och Saltfjäll norr.
En modern ordbok mellan sydsamiska och svenska gavs för första gången ut av Sametinget i februari 2007.
Ortografi
A | B | D | E | F | G | H | I | Ï | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | Y | Ä | Ö | Å
En gemensam ortografi för sydsamiskan i Norge och Sverige antogs 1978, med den alfabetiska sorteringen baserad på dansknorska alfabetet. Den enda bokstaven som inte finns i svenskan eller norskan är i med trema (ï), som representerar sluten central orundad vokal (IPA: /ɨ/). I Norge används, efter norska alfabetet, æ istället för ä samt ø istället för ö. Bokstäverna c, q, x och z används endast i lånord.
Bilder
-
Välkommen till Härliga Härjedalen på både svenska och sydsamiska. -
Härjedalens kommun på både svenska och sydsamiska. -
Snåsa bibliotek i Norge
Referenser
- ^ ”Saami, South” (på engelska). Ethnologue. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=sma. Läst 16 mars 2009.
- ^ Bergsland, Knut (1996). Bidrag til sydsamenes historie. Senter for samiske studier. Skriftserie nr 1. Tromsø. sid. 1
- ^ "Samerna i siffror". Samer.se, 2014-01-17. Läst 8 februari 2014.
- ^ Språktidningen 2/08[död länk]
Vidare läsning
- Bergsland, Knut & Mattsson Magga, Lajla; Åarjelsaemien-daaroen baakoegärja / Sydsamisk-norsk ordbok, Idut, 1993, ISBN 82-7601-010-5
- Frändén, Märit & Lundqvist, Björn & Wilson, Karin; Verbh - en sydsamisk verbhandbok, Uppsala Publishing House, 2007, ISBN 978-91-7005-336-8
- Israelsson, Per-Martin & Nejne Sagka; Daaroen-åarjelsaemien Åarjelsaemien-daaroen baakoegärja jih sijjienommh / Svensk-sydsamisk Sydsamisk-svensk ordbok och ortnamn, Sametinget, 2007, ISBN 91-975124-9-4
- Magga, Ole Henrik & Lajla Mattsson. Sørsamisk grammatikk, Davvi Girji 2012.
Externa länkar
 |
Wikimedia Foundation har en testupplaga av Wikipedia på Sydsamiska. |
Wikiversity har kurser eller forskningsmaterial om Sydsamiska.- Sydsamiskt kulturcentrum - Gaaltije
| ||||||||||||||||||||||