Tagalog

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För skriftspråket som tidigare användes för att skriva tagalog, se Baybayin. För ett släkte av skalbaggar, se Tagalog (djur).
Tagalog
Tagalog
Talas iFilippinerna
Regioncentrala & södra Luzon
Antal talareModersmålstalare: 22 miljoner
Övriga: 50 miljoner
SpråkfamiljTagalog
Officiell status
Officiellt språk iFilippinerna (som filipino)
SpråkmyndighetKomisyon sa Wikang Filipino
(Commission on the Filipino Language)
Språkkoder
ISO 639-1tl
ISO 639-2tgl
ISO 639-3
SILtgl

Tagalog är ett centralfilippinskt språk i den austronesiska språkfamiljen. Tagalog är modersmål för cirka 20 miljoner människor, eller ungefär 25 % av den filippinska befolkningen. Den standardiserade variant av språket som är officiellt språk på Filippinerna kallas för filipino.

Tagalog är nära släkt med de språk som talas i regionerna Bicol och Visayas, till exempel bikol, hiligaynon, waray-waray och cebuano. Språket har influerats i hög grad av spanska, minnan, engelska, malajiska, sanskrit (via malajiska), arabiska (via malajiska/spanska) samt nordfilippinska språk som kapampangan. Fram till slutet av 1800-talet skrevs tagalog med ett eget skriftspråk, baybayin (ibland kallat tagalogskrift). Numera används dock det latinska alfabetet.

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

Tagalog har 21 fonem: 16 konsonanter och fem vokaler. Språket har en relativt enkel stavelsestruktur. Varje stavelse måste innehålla åtminstone en konsonant och en vokal.

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Innan spanjorerna anlände till Filippinerna hade tagalog tre vokalfonem: /a/, /i/ och /u/. Med introducerandet av spanska lånord utökades detta till fem vokalfonem.

Dessa är:

Det finns fyra diftonger: /aɪ/, /oɪ/, /aʊ/ och /iʊ/.

Allofoner[redigera | redigera wikitext]

  • /a/ höjs något i obetonad position.
  • Obetonat /i/ uttalas vanligen [ɪ] som svenskans "sill"
  • I ordfinal position kan /i/ uttalas som [ɪ ~ i] eller [ɛ].
  • /e/ och /o/ uttalas ibland som [i ~ ɪ] och [u ~ ʊ]
  • Obetonat /u/ uttalas vanligen [ʊ] som svenskans "bott"
  • Diftongen /aɪ/ i början eller mitten av ord kan också uttalas [e ~ ɛ ~ eɪ]
  • Diftongen /aʊ/ i början eller mitten av ord kan också uttalas [o ~ ɔ]

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Nedanför finns en tabell över konsonanterna i tagalog. Alla klusiler är oaspirerade. Den velara nasalen förekommer i alla positioner i stavelsen, inklusive initial position.

Bilabial Dental /
Alveolar
Palatal Velar Glottal
Klusiler Tonlös p t k - [ʔ]
tonande b d g
Affrikator Tonlös (ts, tiy) [tʃ]
tonande (diy) [dʒ]
Frikativor s (siy) [ʃ] h
Nasaler m n ng [ŋ]
Lateraler l
Flappar r
Halvvokaler w y

Allofoner[redigera | redigera wikitext]

  • /k/ tenderar att frikativiseras till [x] mellan vokaler, som tyskans "bach"
  • /ɾ/ och /d/ var tidigare allofoner, och kan tidvis fortfarande fungera som alternativa uttal.
  • En glottal klusil i ordfinal position utesluts ofta när detta ord förekommer mitt i en mening.

Betoning[redigera | redigera wikitext]

Betoning är fonemisk i tagalog. Huvudbetoning ligger på antingen den sista eller den nästsista (penultima) stavelsen i ett ord. En vokal förlängs om den får primär eller sekundär betoning förutom när det är den sista stavelsen i ett ord som betonas.


Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Tagalog.