Takenoshin Nakai

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Takenoshin Nakai
Född27 november 1882
Yamaguchi, Japanska imperiet Japanska imperiet
Död6 december 1952 (70 år)
NationalitetJapan
Yrke/uppdragBotaniker

Takenoshin (Takenosin) Nakai, född 27 november 1882 i Yamaguchi,[1] död 6 december 1952 (dödsorsak hjärnblödning), var en japansk botaniker. Han var främst intresserad av Pteridophytes, Bryophytes alger och fröväxter.[2]

Biografi [3][redigera | redigera wikitext]

Hans far var Seitarô Hori.

Auktorsnamnet Nakai kan användas för Takenoshin Nakai i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipedia-artiklar som länkar till auktorsnamnet.[4]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Nakai var enastående produktiv. Sammanlagt skrev han över 500 botaniska uppsatser. Han beskrev 4 732 arter [5] från Indonesien, Japan, Kina och Korea

  • 1909–1911 Flora Koreana, i två band, band 1 utgavs 1909, och band 2 1911.
  • 1915–1939 Flora Sylvatica Koreana, 22 häften om 1 839 sidor med 569 illustrationer
  • 1935–1942 Iconographia Plantarum Asiae-Orientalis (ofullbordad)
  • 1938–1951 Flora Japonica, medförfattare Masaji Honda (ofullbordad)
  • Monografier om släktena Aconitum, Arisaema, Camelia, Euonymus, Lespedeza, Viola [3]
  • Nakais sista arbete var Synoptical Sketch of Korean Flora, omfattande 3 176 arter + 841 varanter + 174 former

Internationell verksamhet [6][redigera | redigera wikitext]

  • 1918 - 1919 Exkursioner till Korea för insamling av växter
  • 1919 växtinsamling i västra Java kring Batavia (nutida namn Jakarta) och Gunung Gede, som nu har blivit nationalpark och ett omtyckt utflyktsomräde. (Gunung betyder berg, och avser den vulkan som ligger i nationalparken.)
  • 1923 - 1925 Besök i botaniska institutioner i många europeiska länder, däribland även Sverige. Som den expert han var kunde han vid flera av sina besök tillrättalägga en del misstag i dessa institutioners samlingar.
  • 1925 Korresponderande ledamot i Muséum nationel d'histoire naturelle i Paris och i Sociëtë botanique de Genève
  • 1926 Medlem International Committee of Botanical Nomenklature vid International Botanic Congress, som ägde rum i Ithaka, Grekland
  • 1930 Delegat vid General Committee of Botanical Nomenklature
  • 1933 Deltog i First Scientific Expedition to Manchukuo
  • 1939 Anlitad av Committee of the Council for Investigation of Historical Monuments, Beautiful Sceneries and National Monuments
  • 1941 Ledamot i National Research Council of Japan
  • 1942 Rådgivare vid Research Institute for National Resources
  • 1947 och intill sin död, föreståndare för National Science Museum i Tokyo
  • 1950 Deltog i 7th International Botanical Congress i Stockholm som hedersordförande samt som representant för japanska botaniker i Committee of Botanical Nomenklature
  • 1952 i juli Ledde trots sin höga ålder en vetenskaplig expedition till ön Yakushima

Eponymer[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Hiroshi Hara: Minnesord (på engelska) [2] Där finns även ett porträtt av Takenoshin Nakai.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Nakai, Takenoshin (Takenosin) (1882–1952)” (på engelska). Global Plants. JSTOR. http://plants.jstor.org/person/bm000371844. Läst 4 oktober 2014. 
  2. ^ [1] IPNI
  3. ^ [a b] Biodiversity Heritage Library (BHL), sidorna 685-687
  4. ^ ”Author Details – Nakai, Takenoshin(Takenosin) (1882-1952)” (på engelska). The International Plant Names Index. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006094301/http://www.ipni.org/ipni/idAuthorSearch.do%3Bjsessionid%3DA99358EFDF0DE7B22A1AE4BE8BB57D01?id=23869-1&back_page=%2Fipni%2FeditAdvAuthorSearch.do%3Bjsessionid%3DA99358EFDF0DE7B22A1AE4BE8BB57D01%3Ffind_abbreviation%3DNakai%26find_surname%3D%26find_isoCountry%3D%26find_forename%3D%26output_format%3Dnormal. Läst 4 oktober 2014. 
  5. ^ IPNI artlista
  6. ^ H. Haras Minnesord

Se även[redigera | redigera wikitext]

Trädgården i Bogor Många länkar till bilder från parken samt en lång artikel om trädgårdens historia.

Av speciellt svenskt intresse är Astrid Avenue i parken till minne av svenska prinsessan Astrid som tillsammans med sin nygifte man, sedermera kung Leopold III av Belgien, besökte parken 1928 på sin bröllopsresa.