Wikipedia:Disposition

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stilguide Plume pen w.svg

Dispositionen för artiklar på svenskspråkiga Wikipedia varierar bland annat beroende på artikelns ämne, men konsensus har utvecklats kring vissa grundprinciper.

Inledningen bör på ett översiktligt sätt förklara vad som utmärker ämnet/uppslagsordet. Huvudtexten bör indelas med rubriker i lämpliga stycken. I slutet av artikeln placeras bland annat referenser, externa länkar och kategorier enligt en etablerad struktur.

Särskilda artikelmallar finns för att underlätta dispositionen för en ny artikel. Ofta kan man även ta en artikel inom ett närliggande ämne som mall för disposition av en artikel, till exempel någon av de utvalda artiklarna.

Topplänkar[redigera | redigera wikitext]

En topplänk (på engelska Wikipedia: hatnote) eller topphänvisningslänk är en kort beskrivning och länk som hänvisar till en annan artikel och används exempelvis när det finns risk för förväxling av uppslagsord. I Kategori:Topphänvisningsmallar finns det mallar som kan användas för att skapa topplänkar. Eventuella topplänkar placeras, som namnet antyder, överst i artikeln.

Övriga hänvisningsmallar som avser enskilda avsnitt och hänvisar till andra artiklar för vidare läsning, såsom {{Huvudartikel}} och {{Se även}}, placeras under rubriken i tillhörande avsnitt.

Ingen egen rubrik skapas för hänvisningar.

Åtgärdsmallar[redigera | redigera wikitext]

När en artikel innehåller påtagliga brister som inte kan åtgärdas omgående märks den tillfälligt upp med en lämplig åtgärdsmall. Det finns många olika åtgärdsmallar för olika brister. Många åtgärdsmallar kan och bör datummärkas och i vissa fall är det nödvändigt med en motivering som kortfattat beskriver problemet och vilka åtgärder som behövs. Åtgärdsmallar som avser hela artikeln placeras under topplänkar som hänvisar till andra artiklar, men ovanför inledningen, eventuella faktarutor och bilder. Åtgärdsmallar som avser ett visst avsnitt läggs direkt under rubriken i avsnittet. Åtgärdsmallar har ingen egen rubrik.

Faktarutor[redigera | redigera wikitext]

Många artiklar har jämte inledningen en faktaruta som ger ett ämne ett standardiserat utbud av basfakta eller som i detta fallet, en navigationsruta för närliggande information. Dessa standardrutor finns skapade för många olika ämnen och kan med fördel användas för både skribenter och läsare. I dessa boxar är det också vanligt att infoga en beskrivande bild.

Det finns många olika upplägg att presentera information på, beroende på vilket ämne artikeln handlar om. I Kategori:Faktamallar finns det olika varianter på faktamallar. En faktamall placeras normalt under eventuella topplänkar och åtgärdsmallar, men ovanför inledningen i artikeln. Man skapar ingen traditionell rubrik för faktamallar.

Se Wikipedia:Mallar för mer information om hur mallar fungerar.

Inledning[redigera | redigera wikitext]

Inledningen bör på ett kortfattat och välformulerat sätt ge en definition eller en översiktlig förklaring av uppslagsordet. Även den som inte är insatt i ämnet skall lätt kunna förstå inledningen. Det bör mycket tidigt framgå inom vilket ämne eller sammanhang som uppslagsordet används, eller definitionen är giltig.

Det inledande stycket i en artikel brukar inledas med artikelns namn i fetstil – ibland som andra eller tredje ord, om det gör det lättare att ange uppslagsordets ämnesområde. Första meningen måste vara tydlig och grammatiskt fullständig. Uppslagsordet kan föregås av en obestämd artikel, så en läsare som inte har svenska som modersmål kan se vilket språkligt genus uppslagsordet har, och om det ska stavas med versal eller inte. I en inledande definition är fraser som exempelvis "ett begrepp för" och "en benämning på" oftast överflödiga. Skriv i stället direkt vad uppslagsordet är.

Efter den inledande meningen kan vid behov en uttalsanvisning komma, kanske en etymologi, eventuella synonymer och alternativa stavningar av uppslagsordet, oftast i kursiv stil.

Om artikelns namn är beskrivande snarare än ett etablerat namn, såsom Gator och torg på Kungsholmen, USA:s ekonomi eller artiklar namngivna "Lista över...", behöver artikelnamnet inte förekomma ordagrant i inledningen (och således ingen fetstilsmarkering). En mer informativ, och grammatiskt korrekt mening kan då vara en bättre inledning än en ordagrann upprepning av artikelnamnet.

Undvik normalt och i synnerhet ovidkommande wikilänkar i det fetstilta artikelnamnet och i eventuella synonymer. I en biografisk artikel bör kortfattade biografiska data ingå i den första meningen. Födelse- och dödsdatum bör länkas, så att dessa viktiga datum lättare kan hittas och infogas i exempelvis årsartiklar. Länkningen görs då med årtalet länkat för sig, som i 1 januari 1900.

En tumregel är att inledningen i en längre artikel skall kunna läsas självständigt, som en sammanfattning. Inledningen bör omfatta det som är speciellt signifikant och relevant för artikeln. Inledningen är rubriklös.

Innehållsförteckning[redigera | redigera wikitext]

Längre artiklar blir lättare att hitta i med en innehållsförteckning. Därför placeras innehållsförteckningen förhållandevis långt upp i artikeln, ofta efter det första stycket i artikeln. Innehållsförteckningar skapas automatiskt så fort det finns minst fyra rubriker i en artikel. Den listar huvudrubriker och underrubriker och rubrikerna numreras i ordningsföljd. Innehållsförteckningen innehåller wikilänkar och gör det möjligt att ta sig direkt till önskat avsnitt utan att själv behöva leta upp det i artikeln. Rubriklösa avsnitt såsom mallar och kategorier visas inte i innehållsförteckningen.

När det finns flera rubriker i artikeln och mycket text under varje rubrik är det ofta önskvärt med underrubriker. Innehållsförteckningen bör vara lätt att läsa och leta i, och då denna rutas format påverkas av längden på rubriker är det bra om rubriktitlarna är förhållandevis korta. Instruktioner för hur man skapar rubriker finns i Wikipedia:Introduktion till formatering.

I korta artiklar kan innehållsförteckningen tvärtom upplevas som störande och då finns det möjlighet att dölja den tills artikeln har blivit längre genom att använda mallen {{TOCno}}.

Huvudtext[redigera | redigera wikitext]

Artikeln skall helst beskriva ämnet detaljerat och från så många infallsvinklar som möjligt. Artikelns främsta komponenter bör vara brödtext och illustrationer.

Listor kan användas med försiktighet i standardartiklar. Några exempel på listor är punktlista, numrerad lista och en tabell. Ibland skapas listorna under en egen rubrik, exempelvis listor med skådespelare eller verk. Långa listor bör antingen raderas, kortas ned, skrivas om till löptext eller knoppas av till egna artiklar. En längre genomgång av den stil som används på Wikipedia finns på Wikipedia:Stilguide.

I artiklar med kort huvudtext behövs sällan någon tillhörande rubrik, utan det räcker då med en blankrad för att särskilja texten från inledningen. I artiklar med lång huvudtext är det däremot lämpligt med rubriker (se vidare "Avsnitt" nedan).

Avsnitt[redigera | redigera wikitext]

Artiklar med lång huvudtext, eller som kan antas få det, är det lämpligt att dela upp i avsnitt, då långa passager utan styckeindelning försvårar läsningen. Exempel på startavsnitt kan vara:

  • Bakgrund (hur det blev så)
  • Historik eller Historia (sammanfattning av ämnets historia)

Detaljer i avsnitten som kanske inte intresserar alla, kan gärna få en särskild plats i avsnittets slut, eller få en egen underrubrik. En vanlig metod är att arbeta sig kronologiskt framåt i händelsekedjan så att slutet av artikeln handlar om de delar som ligger närmast nutiden. Vidare in i artikeln kan avsnitt delas upp i exempelvis:

  • Tidsperioder (logiska delar av händelserna)
  • Biografi (logiska delar av tiden)
  • Händelser (enskilda händelser eller förlopp)
  • Effekter (följder, ekonomi)
  • Media (diskografi, bibliografi, film)
  • Olika synsätt (teorier, kritiska perspektiv)
  • Förteckningar (tabeller, mallar)
  • Funktion (användningsområden)
  • Konstruktion (utseende, byggsätt)
Ämnesguider

En logisk uppdelning i avsnitt kan med fördel användas som stöd för att skapa en artikel som sedan ger läsaren en "röd tråd" att navigera efter. Exemplen ovan är tänkta att användas som lathund och inte som någon mall rakt av. Det viktiga är att läsaren kan hitta den röda tråden, att artikeln uppmuntrar till läsning och är lätt att hitta i om man letar efter specifik del av artikelinformationen.

Lämpliga format för olika typer av artiklar hittas via flera av de olika ämnesguiderna och projekten.

I Kategori:Wikipedia:Disposition återfinns fler artikelmallar för olika ämnesområden, som Djur och Film.

Illustrationer[redigera | redigera wikitext]

På svenskspråkiga Wikipedia används endast bilder med fria licenser från systersajten Wikimedia Commons. Det går alltså inte att använda en bild direkt från en annan webbplats, utan den måste läggas in på Wikipedia Commons först. Därefter skapas en länk dit.

Bildlänkar bör placeras i sitt sammanhang: Om bilden illustrerar hela ämnet, till exempel en karta över ett land, bör den placeras högt upp i artikeln. I andra fall är det bättre att placera bilden intill den text som beskriver det som bilden illustrerar. Det vanliga är att bilder högerställs. Vid vissa tillfällen kan däremot undantag göras, under förutsättning att det inte stör läsningen eller medför visningsproblem för olika skärmar eller webbläsare.

Bilder som ska användas intill varandra i höjdled eller i en artikel med korta avsnitt kan med fördel placeras efter varandra i ett och samma avsnitt, eftersom avsnittens längd inte begränsar bildvisningen.

Endast relevanta bilder som fyller en funktion och beskriver artikelämnet bör användas i artikeln. När bildtext förekommer ska den kortfattat beskriva vad bilden föreställer och vid behov tydliggöra varför bilden är relevant. Långa texter bör undvikas eller placeras i lämpligt artikelavsnitt istället.

Hur många relevanta bilder som kan användas beror på artikelämnet och artikelns längd. Om bilderna tar upp stor plats kan man radera några i artikeln (de finns kvar på Wikipedia Commons) eller skapa ett galleri. Ett galleri samlar flera bilder intill varandra i litet format. Galleriet läggs under en lämplig rubrik. Vanligt är att ett galleri får en egen rubrik och placeras under brödtexten i artikeln men ovanför avsnitt som "Se även" och "Referenser".

Se även[redigera | redigera wikitext]

I nedre delen av artikeln, under rubriken "Se även" placeras länkar till andra artiklar i svenskspråkiga Wikipedia som berör ämnet, men som inte nämnts i huvudtexten eller inledningen.

Länkar föregås med den inledande fyrkanten (eller punkten i vissa versioner), som skapas med hjälp av en asterisk i början av en rad. Exempel:

Kontrollera att länkarna fungerar som förväntat innan du publicerar. Det är olämpligt att lägga in länkar som leder till en omdirigering och sedan tillbaka till samma artikel. Länkar till Wikipedias systersajter såsom Wikimedia Commons, Wikibooks och Wiktionary läggs inte här, utan istället i avsnittet "Externa länkar".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Referenser är verifikationer – källhänvisningar. I vårt artikelarbete är det ett mål att all information ska ha någon sorts verifierbar och trovärdig källhänvisning. ”Referenser” – alternativt ”Källor” eller ”Källhänvisningar” – är en samlad rubrik för olika typer av källor, och här samlas hänvisningarna och webbadresserna till den information som artikeln baserats på. För att länkarna ska fungera måste man ange fullständig länkadress med inledande "http://" eller "https://".

Referenserna placeras långt ner i artikeln. Om endast en av nedanstående underrubriker finns, bör helst underrubriken tas bort (huvudrubrik och underrubrik som pekar på samma innehåll innebär redundans).

När artikeltext infogas från en annan artikel på Wikipedia eller ett speciellt externt projekt som Nordisk Familjebok används en ursprungsmall. Ursprungsmallen är som ett mellanting mellan källa och åtgärdsmall. Mallen bör ligga långt ned i artikeln, dock ovanför kategorierna. Vid infogning från en annan Wikipediaartikel kan man med fördel kontrollera och flytta med eventuella källor samt översätta parametrarna och länktexten vid infogning från en annan språkversion.

Noter[redigera | redigera wikitext]

En not är oftast en specifik referens till en källa för ett eller flera påståenden i en artikel, till exempel till en sidhänvisning i en bok eller en viss webbsida. Noterna kan samlas under en särskild underrubrik – exempelvis med namnet "Noter" – och därunder wikikoden <references />, som automatiskt skapar en numrerad notlista. Den samlar de olika noterna som påbörjas med <ref> och avslutas med </ref>. Noterna placeras efter de påståenden som ska styrkas och wikikoden för notlistan bör placeras ovanför eventuella källor, så att den referens som läsaren klickat på hamnar överst på sidan om inte artikelslutet nås innan dess.

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

Under rubriken "källförteckning" listas källförteckningen, vanligen i punktform. Där läggs alla olika typer av källor in, ordnade på huvudförfattarens efternamn (alternativt publiceringsår), eller om sådant inte finns källans namn. Ibland ser man en uppdelning på "Tryckta källor" och "Webbkällor", men det är inte nödvändigt.

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

Man kan skapa särskilda kommentarnoter med kommentarer till text som av någon anledning inte anses vara nödvändig att nämna i själva brödtexten. Kommentarerna kan listas bland referenserna, under en egen underrubrik med titeln "Kommentarer" eller "Anmärkningar".

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Under rubriken "Vidare läsning" kan information om rekommenderad läsning samlas. Dock ska inte samtliga verk om ett ämne räknas upp, utan ett antal av de främsta verken som ger en fördjupning av ämnet.

Rubriken "Litteratur" eller "Litteraturlista" används ibland med en liknande innebörd, men bör undvikas då ordet även kan associeras med källor. Däremot kan man skapa underrubriken "Litteratur" för tryckt vidareläsning och underrubriken "Externa länkar" för vidareläsning publicerad på internet.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Huvudsida: WP:Externa länkar

Uttrycket externa länkar avser länkar till webbplatser utanför svenskspråkiga Wikipedia och placeras i allmänhet längst ned i artikeln under en egen rubrik; ett undantag är när den externa länken är en källhänvisning, som hör till ett specifikt faktum i artikeln. Då kan den placeras som fotnot och ingå i notsystemet under rubriken "Referenser" eller underrubriken "Noter". Externa länkar placeras normalt inte i löpande text såsom brödtext och bildtext. Till externa länkar räknas även Wikipedias systersajter som exempelvis Wikimedia Commons, Wikibooks och Wiktionary.

Externa länkar är avsedda att ge läsaren ytterligare eller angränsande information, men då Wikipedia inte är någon länksamling är det bra om inte de blir oöverskådligt många.

Format
Observera att:

  1. en extern länk omges av enkla hakparenteser (inte dubbla som en intern länk).
  2. URL:en (webbadressen) skiljs från den visade texten med blanksteg (inte med vertikalstreck som för en intern länk).
  3. fullständig webbadress måste anges för att länken ska fungera, vilket inkluderar "http://" eller "https://".
* [http://www.referensenssida.se/sidnamnet ''Rubrik eller beskrivning'']
* [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/index.html CIA Factbook] {{Språkikon|en|engelska}}

Koden ovanför är exempel som kan kopieras härifrån, klistras in i artikeln och sedan redigeras enligt önskemål.

Navigationsrutor[redigera | redigera wikitext]

Huvudsida: WP:Navigationsrutor

En annan typ av faktamall som oftast finns längst ner i slutet är olika typer av navigationsrutor för den som vill hoppa vidare inom ämnet. Ett exempel är Mall:Solsystemet. Navigationsrutorna är fristående och saknar rubrik med likhetstecken.

Mallen illustrationsbehov är en tillfällig mall för artiklar som behöver illustrationer. Den placeras också i den här delen av artikeln, ovanför kategorierna.

Här avslutas den synliga delen av artikeln.

Instruktionerna nedan handlar om sådant som syns i artikelns marginaler och i redigeringsläget.

Kategorier[redigera | redigera wikitext]

Längst ned i artikelns redigeringsläge ska kategorier anges, ovanför eventuell stubbmall. Först anges eventuell standardsortering och därefter en eller flera olika ämneskategorier. Detta avsnitt har ingen rubrik med likhetstecken före och efter rubriken och syns därför inte heller i innehållsförteckningen.

Stubbar[redigera | redigera wikitext]

Huvudsida: Wikipedia:Stubbar

Stubbmallar används i artiklar på Wikipedia som är för korta för att tillfredsställande behandla ämnet, men som ändå innehåller relevant information. Det finns olika stubbmallar att välja bland anpassade efter ämne. Stubbmallar som läggs in efter kategorierna kommer att synas i artikelns nederkant, ovanför kategorierna. Ingen rubrik används till mallarna.

(Språklänkar)[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades länkarna till andra språkversioners motsvarande artikel nederst i redigeringsläget. Sedan införandet av Wikidata läggs inte längre språklänkar/interwikilänkar i artiklarna.