Teukros
Teukros, även Teucrus, Teucros eller Teucris (klassisk grekiska: Τεῦκρος), var i grekisk mytologin son till kung Telamon av Salamis och hans andra hustru Hesione, dotter till kung Laomedon av Troja. Han kämpade tillsammans med sin halvbror, Ajax, i det trojanska kriget och är den legendariska grundaren av staden Salamis på Cypern. Genom sin mor var Teukros brorson till kung Priamos av Troja och kusin till Hektor och Paris, vilka han alla kämpade mot i det trojanska kriget.
Myter[redigera | redigera wikitext]
Under trojanska kriget utmärkte sig Teukros främst som en skicklig bågskytt, som stod bakom sin halvbror Ajax den stores imponerande sköld och avfyrade sina pilar över skölden mot fienderna. När Hektor drev tillbaka grekerna mot deras skepp, hjälpte Teukros Argiverna genom att döda många av de framrusande trojanerna, inklusive Hektors vagnförare, Archeptolemus son till Iphitos. Men varje gång han sköt en pil mot Hektor, lyckades Apollo, trojanernas beskyddare, förhindra skottet.[1] Vid ett tillfälle i sin ilska över Teukros framgång, plockade Hektor upp en enorm sten och kastade den mot honom. Stenen skadade Teukros, som tvingades dra sig tillbaka från striderna en tid.[2] Efter att Zeus förstört hans pilbåge, tog Teukros upp ett spjut för att fortsätta slåss i kriget.[3] Han utmanade Hektor igen och undvek Hektors flygande spjut i den efterföljande striden. Han var också en av dananerna som gick in i den trojanska hästen.
Totalt dödade Teukros trettio trojaner under kriget;[4] av dessa nämner Homeros Aretaon, Orsilochus, Ormenus, Ofhelestes, Daetor, Chromius, Lykophontes, Amopaon, Melanippus, Prothoon och Perifetes,[5] såväl som den tidigare nämnda Archeptolemus. Han sårade också Glaucus, son till Hippolochus.[6]
Efter Ajax självmord, vaktade Teukros kroppen för att se till att den begravdes, och förolämpade Menelaus och Agamemnon när de försökte stoppa begravningen. Till slut övertalade Odysseus Agamemnon att tillåta begravningen.[7] På grund av sin halvbrors självmord ställdes Teukros inför rätta av sin far, där han ansågs skyldig till försummelse för att inte tagit med sin döda halvbrors kropp eller vapen tillbaka med sig. Han förkastades av sin far, fick inte återvända till ön Salamis, och begav sig ut för att hitta ett nytt hem.
Teukros avskedstal omnämns i Horatius diktsamling Odena, med kända citat såsom "nil desperandum" (misströsta inte), och "cras ingens iterabimus aequor" (i morgon ska vi åter bege oss ut på det stora havet).[8]
Teukros gick så småningom med kung Belus av Tyrus i hans fälttåg mot Cypern, och när ön togs i beslag, överlämnade Belus den till honom som belöning för hans hjälp. Teukros grundade staden Salamis på Cypern, som han döpte efter sin hemstat.[9] Han gifte sig senare med Eune, dotter till Cinyras, kung av Cypern, och fick med henne dottern Asteria.[10]
Namnet Teukros tros vara relaterat till namnet på den västhittitiska guden Tarku (östhittitiska Teshub) – den indoeuropeiska stormguden - en roll som förklarar hans förhållande till Belus, som är förknippad med den karthagiska guden Baal Hammon.[11]
Lokala berättelser om staden Pontevedra i Galicien menar att dess grundare är Teukros (Teucro), men det finns teorier om att detta härstammar från att grekiska handelsmän besökt området under antiken och introducerat grekiska historier. Staden kallas ibland poetiskt "Teukros stad" och dess invånare kallas teucrinos. Flera idrottsföreningar i kommunen har namn som är relaterade till Teukros.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Euripides, Euripides II: The Cyclops and Heracles, Iphigenia in Tauris, Helen (The Complete Greek Tragedies) (Vol 4), University Of Chicago Press; 1 edition (April 15, 2002). ISBN 978-0-226-30781-7.
- Gaius Julius Hyginus , Fabulae från The Myths of Hyginus översatt och redigerad av Mary Grant. University of Kansas Publications in Humanistic Studies. Onlineversion på Topos Text Project.
- Homeros, Iliaden med en engelsk översättning av AT Murray, Ph.D. i två volymer. Cambridge, MA, Harvard University Press; London, William Heinemann, Ltd. 1924. ISBN 978-0674995796. Onlineversion på Perseus Digital Library.
- Homeros, Homeri Opera i fem volymer. Oxford, Oxford University Press. 1920. ISBN 978-0198145318. Grekisk text tillgänglig på Perseus Digital Library.
- Quintus Horatius Flaccus, The Odes och Carmen Saeculare av Horace. Upplaga av John Conington. London. George Bell och söner. 1882. Onlineversion på Perseus Digital Library.
- Quintus Horatius Flaccus, Oder och Epoder. Upplaga av Paul Shorey och Gordon J. Laing. Chicago. Benj. H. Sanborn & Co. 1919. Latinsk text tillgänglig på Perseus Digital Library.
- Sophocles, The Ajax of Sophocles redigerad med inledning och anteckningar av Sir Richard Jebb. Cambridge. Cambridge University Press. 1893. Onlineversion på Perseus Digital Library.
- Sofokles, Sofokles. Vol 2: Ajax. Electra. Trachiniae. Filoktetes med engelsk översättning av F. Storr. Loebs klassiska bibliotek, 21. Francis Storr. London; New York. William Heinemann Ltd.; The Macmillan Company. 1913. Grekisk text tillgänglig på Perseus Digital Library.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Homeros, Iliaden 8. 265 ff., 12.329 ff., 364 ff., 15. 442 ff. & 478 ff.
- ^ Homeros, Iliaden 8.320–330
- ^ Homeros, Iliaden 15.460–480
- ^ Hyginus, Fabulae 114
- ^ Homeros, Iliaden 6.30, 8.274 ff. & 14.515
- ^ Il. 12. 387
- ^ Ajax (Sophocles)
- ^ Horatius, Odes 1.7.21 ff.
- ^ Servius on Virgil, Aeneid 1.619–621
- ^ Tzetzes on Lycophron, 450; Pausanias, 1.3.2
- ^ Farnell "Greece and Babylon: A Comparative History of Greek, Anatolian and Mesopotamian Religion."