The Who Tour 1968

The Who Tour 1968
Världsturné av The Who
Plats	Storbritannien, USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland
Anslutet album	The Who Sell Out
Startdatum	1 januari 1968
Slutdatum	21 december 1968
Omgångar	7
Föreställningar	157 (uppskattningsvis)
The Who-kronologi
The Who Tour 1967 (1967)	The Who Tour 1968 (1968)	The Who Tour 1969 (1969)

The Who Tour 1968 var en konsertturné av The Who, då de framförde studioalbumet The Who Sell Out, samt singeln "Magic Bus".

Historia

Gruppen började året med att fortsätta marknadsföra sitt album The Who Sell Out, som hade släppts i slutet av 1967. Efter en kort vända till Australien och Nya Zeeland tillsammans med Small Faces och Paul Jones (som tidigare varit sångare i Manfred Mann), där gruppen blev avskräckta av dåliga recensioner och dåligt ljud, fick Pete Townshend lova att gruppen aldrig skulle komma tillbaka (de återvände inte förrän 2004).

Under året hann de även med två längre sejourer i Nordamerika. Den första innehöll två kvällar på Fillmore East i New York, som bandet spelade in i hopp om att släppa ett livealbum. Planen skrotades så småningom eftersom de inte var nöjda med kvaliteten på konserterna, men ett bootlegalbum som heter Live at Fillmore East gjordes av inspelningarna. En officiell utgåva av konserterna släpptes den 20 april 2018.

Under den andra vändan till Nordamerika presenterade gruppen sin nyinspelade singel "Magic Bus", som släpptes i juli samma år. Låten blev snabbt en favorit bland fansen. Det var också under denna tid som Townshend i intervjuer började relatera till sina visioner om det konceptalbum som skulle bli Tommy, som bandet skulle börja spela in i september och slutföra i mars 1969.

Eftersom bandet parallellt med turnerande hade börjat spela in Tommy, så tillbringades de sista tre månaderna av året i England, där de i november gjorde en kort turné tillsammans med bland annat Small Faces, The Crazy World of Arthur Brown och Yes. Gruppens sista konsert på Empire Theatre i Liverpool inkluderade bland annat en lång version av Magic Bus, där musiker som medverkat på turnén anslöt till bandet på scenen. Ironiskt nog delade Keith Moon sitt trumset med Small Faces trummis Kenney Jones, som senare skulle ersätta Moon i bandet efter dennes död 1978.

En av gruppens sista framträdanden för året var en konsert med cirkustema på The Rolling Stones Rock and Roll Circus, avsedd att sändas på BBC. Då The Rolling Stones var missnöjda med sitt framförande, släpptes inte konserten officiellt förrän 1996. The Whos framförande av låten "A Quick One, While He's Away" sågs som en höjdpunkt, vilket resulterade att The Who använde den i dokumentären The Kids Are Alright och dess soundtrack 1979.

Officiella utgåvor

Följande inspelningar från turnén 1968 (bortsett från TV-framträdanden där bandet uppträdde till förinspelat material) är till 2018 officiellt släppta:

Från The Rolling Stones Rock and Roll Circus

• Den slutgiltiga versionen av "A Quick One, While He's Away" (den spelades minst två gånger till som reptitioner) visas i dokumentären The Kids Are Alright och finns med på dess soundtrack 1979.
• Samma version visas i filmen (och finns på soundtracket till) The Rolling Stones Rock and Roll Circus.
• Versionen av "A Quick One, While He's Away" på samlingsboxen 30 Years of Maximum R&B är en sammanslagning av den ursprungliga studioversionen från albumet A Quick One och den första av de två repetitionsinspelningarna från The Rolling Stones Rock och Roll Circus. Redigeringen gjordes ganska slarvigt, eftersom tonhöjden på de två inspelningarna inte matchar.

I februari 2018 meddelade The Who att de skulle släppa ett officiellt livealbum av deras konserter på Fillmore East den 5 och 6 april 1968 för att fira 50-årsdagen av konserthallens öppning. Konserten från den 6 april hade dessförinnan endast varit tillgänglig som bootleg.

Trots titeln innehåller albumet Magic Bus: The Who on Tour inga liveinspelningar.

Medlemmar

• Roger Daltrey - sång, munspel
• Pete Townshend - gitarr, sång
• John Entwistle - bas, sång
• Keith Moon - trummor

Generella setlists

Storbritannien, Australien och Nya Zeeland

Bandets konserter under januari/februari innehöll en blandning av tidiga hits, material från The Who Sell Out och covers som "Shakin' All Over" och "Summertime Blues", som varit en del av gruppens repertoar sedan 1967. Konserterna avslutades med "My Generation", som vanligtvis kulminerade i gruppens nödvändiga förstörelse av instrument. Följande låtar spelades vanligtvis live under denna tid (alla låtar skrivna av Pete Townshend om inget annat anges):

1. "Substitute"
2. "Pictures of Lily"
3. "Summertime Blues" (Eddie Cochran, Jerry Capehart)
4. "Tattoo"
5. "Relax"
6. "My Way" (Eddie Cochran)
7. "Happy Jack"
8. "I'm a Boy"
9. "A Quick One, While He's Away"
10. "Boris the Spider" (John Entwistle)
11. "Shakin' All Over" (Johnny Kidd)
12. "My Generation"

Första turnén i Nordamerika

En sex veckors nordamerikansk turné började den 21 februari i San Jose Civic Auditorium. En inspelning från publikplats från detta datum existerar med små variationer från spellistan nedan. Setlisten var ungefär densamma som tidigare på året, men bandet lade också till covern "Fortune Teller" som sedan övergick till "Tattoo". Dessutom spelades ibland låten "Little Billy", en sång om anti-rökning som Townshend hade skrivit för American Cancer Society. Låten dök senare upp på albumet Odds & Sods. Gruppens första singel under namnet The Who, "I Can't Explain", började spelas på nästan varje konsert runt den här tiden, medan den tidigare hade spelats mer sporadiskt. Det var också på denna turné som gruppen började expandera "My Generation" med långa jam mot slutet, även om det inte hände vid varje show.

Följande låtar spelades vanligtvis live under denna tid (alla låtar skrivna av Pete Townshend om inget annat anges):

1. "Substitute"
2. "Pictures of Lily"
3. "Summertime Blues" (Eddie Cochran, Jerry Capehart)
4. "Fortune Teller" (Allen Toussaint)
5. "Tattoo"
6. "I Can't Explain"
7. "Happy Jack"
8. "Relax"
9. "I'm a Boy"
10. "A Quick One, While He's Away"
11. "My Way" (Eddie Cochran)
12. "Shakin' All Over" (Johnny Kidd)
13. "Boris the Spider" (John Entwistle)
14. "My Generation"

Ibland spelades även:

• "C'mon Everybody" (Eddie Cochran) (spelades den 6 april)
• "I Can See for Miles" (spelades den 23 mars)
• "Little Billy" (spelades den 1 mars, 5 april och 6 april)

Gruppens management försökte fånga bandets liveuppträdanden för ett planerat livealbum. Två kvällar på Fillmore East i New York den 5 och 6 april spelades in, men resultatet blev aldrig officiellt släppt. En bootleginspelning från dessa kvällar är en av de mest cirkulerade inofficiella liveinspelningarna av bandet någonsin, med "Summertime Blues", "Fortune Teller", "Tattoo", "Little Billy", "I Can't Explain", "Happy Jack", "Relax" (fade out) – allt från andra kvällen (6 april) – och "A Quick One, While He's Away", "My Way", "Shakin' All Over", "Boris the Spider", "My Generation" (fade out) från första kvällen (5 april).

En publikinspelning från andra kvällen (6 april) finns också (utelämnar de flesta låtarna som finns på mixerbordsinspelningen, förutom "Relax"), som innehåller "Substitute", "Pictures of Lily", "Relax" (identisk med mixerbordsinspelningen, men är tre minuter längre från det att mixerbordsinspelningen fadear ut), "I'm a Boy", "C'mon Everybody", "A Quick One" (skiljer sig från mixerbordsinspelningen), "My Way" (skiljer sig från mixerbordsinspelningen).

"Shakin' All Over", "Boris the Spider" och "My Generation" från andra kvällen fångades inte på någon inspelning.

Storbritannien under våren och andra turnén i Nordamerika

Gruppen spelade ett antal konserter i Storbritannien under våren, följt av en andra turné i Nordamerika som varade från slutet av juni till slutet av augusti. Under denna tidpunkt lade bandet till John Entwistles "Heaven and Hell" till spellistan, och den kom att bli gruppens öppningslåt under hela perioden 1969–1970. De återinförde också Mose Allisons "Young Man Blues", nu i en tyngre version än när låten spelades 1964 och nu ofta innehållande långa jam. Från och med tiden för den nordamerikanska turnén började den nya singeln "Magic Bus" att spelas under konserter, vanligtvis med ljudteknikern Bob Pridden som spelade claves, men Keith Moon skulle så småningom börja spela dessa själv. Förstörelse av instrument förekom fortfarande i slutet av konserterna, men nu mindre frekvent.

Följande låtar spelades vanligtvis live under denna tid (alla låtar skrivna av Pete Townshend om inget annat anges):

1. "Substitute"
2. "I Can't Explain"
3. "Heaven and Hell" (John Entwistle) (även öppningslåt på flertalet konserter)
4. "Fortune Teller" (Allen Toussaint)
5. "Tattoo"
6. "Pictures of Lily"
7. "Summertime Blues" (Eddie Cochran, Jerry Capehart)
8. "Young Man Blues" (Mose Allison)
9. "Boris the Spider" (John Entwistle)
10. "Relax"
11. "A Quick One, While He's Away"
12. "Happy Jack"
13. "I'm a Boy"
14. "Magic Bus"
15. "Shakin' All Over" (Johnny Kidd)
16. "My Generation"

Ibland spelades även:

• "Daddy Rolling Stone" (Otis Blackwell) (spelades den 10 augusti)
• "Silas Stingy" (John Entwistle) (spelades den 28 och 29 augusti)
• "Mary Ann With The Shaky Hands" (spelades den 28 och 29 augusti)
• "I Can See for Miles" (spelades den 28 augusti)

Oktober - December

Gruppen spelade uteslutande i Storbritannien för resten av året mellan inspelningsdatum för Tommy. De medverkade också på The Rolling Stones Rock and Roll Circus, som spelades in den 11 december. Inga andra konserter från denna period har spelats in, men deras setlist var troligen densamma som på den andra nordamerikanska turnén.

Turnédatum

Datum	Stad	Land	Arena
Europa
1 januari 1968	Bromley	England	Bal Tabarin Club
6 januari 1968	Nantwich		Civic Hall
8 januari 1968	Bristol		Silver Blades Ice Rink
9 januari 1968	Portsmouth		Brave New World Club
11 januari 1968	Worthing		Assembly Hall
12 januari 1968	Tottenham		Royal Ballroom
13 januari 1968	Margate		Dreamland Ballroom
Oceanien
20 januari 1968	Brisbane	Australien	Brisbane Festival Hall (2 konserter)
22 januari 1968	Sydney		Sydney Stadium (2 konserter)
23 januari 1968			Sydney Stadium (2 konserter)
25 januari 1968	Melbourne		Festival Hall (2 konserter)
26 januari 1968			Festival Hall (2 konserter)
27 januari 1968	Adelaide		Centennial Hall (2 konserter)
29 januari 1968	Auckland	Nya Zeeland	Auckland Town Hall (2 konserter)
31 januari 1968	Wellington		Wellington Town Hall (2 konserter)
Europa
10 februari 1968	Colchester	England	Essex University
11 februari 1968	Crawley		Starlite Ballroom
16 februari 1968	Sheffield		Sheffield University
17 februari 1968	Manchester		Faculty of Technology Union
Nordamerika
21 februari 1968	San Jose	USA	San Jose Civic Auditorium
22 februari 1968	San Francisco		The Fillmore
23 februari 1968			Winterland Ballroom
24 februari 1968
1 mars 1968	Vancouver	Kanada	Agrodome
2 mars 1968	Edmonton		Edmonton Gardens
8 mars 1968	Bloomington	USA	Metropolitan Sports Center
9 mars 1968	Detroit		Grande Ballroom
10 mars 1968	Aurora, Illinois		Opera House
10 mars 1968	Peoria		Exposition Gardens
15 mars 1968	San Antonio		Municipal Auditorium
16 mars 1968	Beaumont		City Auditorium (2 konserter)
17 mars 1968	Houston		Music Hall (2 konserter)
22 mars 1968	Tampa		Curtis Hixon Hall
23 mars 1968	Fort Lauderdale		Code 1
24 mars 1968	Orlando		Orlando Coliseum
27 mars 1968	Montreal	Kanada	Montreal Forum
29 mars 1968	Madison	USA	Baldwin Gymnasium, Drew University
30 mars 1968	Westbury		Westbury Music Fair
31 mars 1968	Washington, D.C.		DAR Constitution Hall
4 april 1968 (ställdes in)	New York		Fillmore East
5 april 1968
6 april 1968
7 april 1968	Toronto	Kanada	CNE Coliseum
Storbritannien
15 april 1968	London	England	Marquee Club
23 april 1968
27 april 1968	Montreux		Golden Rose Festival, Montreux Casino (obekräftad)
29 april 1968	Watford		Top Rank Suite
3 maj 1968	Kingston upon Hull		Hull University
4 maj 1968	Liverpool		Liverpool University
11 maj 1968	Glasgow	Skottland	Strathclyde University
24 maj 1968	Islington	England	City University London
31 maj 1968	Manchester		Manchester University
14 juni 1968	Leicester		Leicester University
15 juni 1968	Elephant and Castle		London College of Printing
21 juni 1968	Durham		Durham University
Nordamerika
28 juni 1968	Los Angeles	USA	Shrine Auditorium
29 juni 1968
8 juli 1968	Sacramento		Memorial Auditorium
9 juli 1968	Regina	Kanada	Exhibition Hall (obekräftad)
10 juli 1968	Calgary		Stampede Corral (2 konserter)
11 juli 1968	Saskatoon		Saskatoon Arena
12 juli 1968	Monticello	USA	Indiana Beach Ballroom (2 konserter)
13 juli 1968	Detroit		Grande Ballroom (2 konserter)
14 juli 1968	Warrensville Heights		Musicarnival
15 juli 1968	Kingston	Kanada	Memorial Centre
16 juli 1968	Ottawa		Ottawa Civic Centre
17 juli 1968	Montreal		Autostade
18 juli 1968	Providence	USA	Rhode Island Auditorium
20 juli 1968	Virginia Beach		Civic Center (2 konserter)
21 juli 1968	Wallingford		Oakdale Music Theater
23 juli 1968	Richmond		The Mosque (2 konserter)
24 juli 1968	Philadelphia		Philadelphia Music Festival, JFK Stadium (konserten kortades ner på grund av regn)
26 juli 1968	Chalmette		St. Bernard Civic Auditorium
27 juli 1968	Orlando		Orlando Sports Stadium
28 juli 1968	Miami		Miami Marine Stadium
29 juli 1968	Ellenville		Tamarack Lodge
31 juli 1968	Algonquin		New Place
1 augusti 1968	Chicago		Electric Theater
2 augusti 1968	New York		Singer Bowl
3 augusti 1968	Lake Geneva		Majestic Hills Theater
4 augusti 1968	North Tonawanda		Melody Fair, Wurlitzer Park
5 augusti 1968	Chicago		International Amphitheatre
6 augusti 1968	Boston		Music Hall (2 konserter)
7 augusti 1968	New York		Schaefer Music Festival, Wollman Rink – Central Park (2 konserter)
9 augusti 1968	Springfield		Illinois State Fairgrounds
10 augusti 1968	St. Charles		Jaguar Club
13 augusti 1968	San Francisco		Fillmore West
14 augusti 1968
15 augusti 1968
16 augusti 1968	Fresno		Selland Arena
17 augusti 1968	Tempe		Tempe Diablo Stadium
18 augusti 1968	Colorado Springs		Kelker Junction Concert Hall
20 augusti 1968	Albuquerque		Albuquerque Civic Auditorium
22 augusti 1968	Kansas City		Municipal Auditorium Music Hall
23 augusti 1968	Oklahoma City		Wedgewood Village Amusement Park
24 augusti 1968			Wedgewood Village Amusement Park (2 konserter)
26 augusti 1968	San Jose		San Jose Civic Auditorium
27 augusti 1968	San Diego		Community Concourse
28 augusti 1968	Santa Monica		Santa Monica Civic Auditorium
29 augusti 1968	Santa Barbara		Earl Warren Showgrounds
30 augusti 1968	Tucson		Hi-Corbett Field
Europa
5 oktober 1968	London	England	Roundhouse
11 oktober 1968	York		York University
12 oktober 1968	Sheffield		Sheffield University
18 oktober 1968	London		Lyceum
19 oktober 1968	Dunstable		California Ballroom
25 oktober 1968	Leicester		Granby Halls
30 oktober 1968	Twickenham		Eel Pie Island
8 november 1968	Walthamstow		Granada Cinema (2 konserter)
9 november 1968	Slough		Adelphi Cinema (2 konserter)
10 november 1968	Bristol		Colston Hall (2 konserter)
12 november 1968	Nottingham		Sherwood Rooms
15 november 1968	London		The Roundhouse (2 konserter)
16 november 1968			The Roundhouse (2 konserter)
17 november 1968	Birmingham		Birmingham Theatre (2 konserter)
18 november 1968	Newcastle upon Tyne		Newcastle City Hall (2 konserter)
19 november 1968	Paisley	Skottland	Paisley Ice Rink
20 november 1968	Liverpool	England	Liverpool Empire Theatre (2 konserter)
22 november 1968	St Albans		City Hall
23 november 1968	Devizes		Corn Exchange
26 november 1968	Southampton		Southampton University
30 november 1968	Manchester		Manchester University
6 december 1968			Salford University
7 december 1968	Bristol		Bristol University
9 december 1968	Bath		Bath Pavilion
11 december 1968	London		Stonebridge Home Studios
12 december 1968	Reading		Reading University
14 december 1968	Brentwood		Bubbles Club
17 december 1968	London		Marquee Club
19 december 1968	Worthing		Pavilion Ballroom
21 december 1968	Ramsey		Gaiety Ballroom

Referenser

Tryckta källor

• Neill, Andy; Kent, Matt (2002). Anyway Anyhow Anywhere: The Complete Chronicles of The Who 1958–1978. Barnes & Noble. ISBN 1-58663-133-0 
• McMichael, Joe; Lyons, 'Irish Jack' (1997). The Who Concert File. Omnibus Press. ISBN 0-7119-6316-9 

Externa länkar

• The Who Online Concert Guide