Thomas Erastus
| Thomas Erastus | |
 | |
| Född | Thomas Lüber 7 september 1524[1][2] Baden[3], Schweiz |
|---|---|
| Död | 31 december 1583[4][5][6] (59 år) Basel[7], Schweiz |
| Medborgare i | Schweiz |
| Utbildad vid | Basels universitet Universitetet i Bologna  |
| Sysselsättning | Teolog, läkare, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Basels universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg |
| Redigera Wikidata | |
Thomas Erastus (egentligen Lüber), född 7 september 1524 i Baden, död 31 december 1583 i Basel, var en schweizisk läkare och teolog.
Erastus blev 1558 livmedikus hos kurfurst Otto Henrik av Pfalz samt professor i medicin i Heidelberg, 1580 professor i medicin och senare även i moral i Basel. Han var en av de första, som från naturvetenskaplig ståndpunkt protesterade mot astrologin och alkemin (i strid mot Paracelsus och andra), men uppträdde å andra sidan själv till häxprocessernas försvar. Såsom teolog stod han såväl i de teoretiska som de praktisk-kyrkorättsliga frågorna på Huldrych Zwinglis ståndpunkt. Särskilt förde han en häftig strid mot den kalvinska riktningens kyrkotuktsidéer, i vilka han spårade romersk-hierarkiska tendenser. En postumt utgiven skrift av Erastus i detta ämne väckte stort uppseende. Till följd av detta har i Storbritannien den riktning, som fordrar kyrkans underordnande under staten, kallats erastianism.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Erastus, Thomas i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1186850667749153-1, läst: 15 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ↑ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 12234488q, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.[källa från Wikidata]
- ↑ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Thomas-Erastustopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w61k3792, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00242810030866.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]