Paracelsus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den unge Paracelsus.
Paracelsus som åldrad, troligen relativt nära sin död i 50-årsåldern.

Paracelsus eller egentligen Filippus Aureolus Theophrastus Bombastus von Hohenheim, född 10 november 1493 i Einsiedeln, död 24 september 1541 i Salzburg, var en schweizisk läkare, alkemist, naturfilosof och mystiker. Paracelsus kallades han från cirka 1530, och är det namn han främst är känd under. Det hävdas dels att detta egentligen är en latinisering av en tysk akademisk titel under hans samtid, dels att det troligen betyder "överträffande Celsus". Paracelsus räknades av sin tid som en föregångsman inom medicinen, och han är ett viktigt namn inom medicinhistorien såväl som kemins historia. Hans naturfilosofi hade stor påverkan på det västerländska tänkandet i slutet av 1500- och under hela 1600-talet, och brukar kallas paracelsism.

Paracelsus karriär[redigera | redigera wikitext]

Den unge Paracelsus reste omkring i mellersta Europa och lärde sig allt om läkekonst han kunde komma över både från enkelt folk och på universitet. I Ferrara tog han en examen som krigskirurg, och i detta yrke fortsätte han att resa omkring. 1526 öppnade han en egen praktik i Strassburg. Som läkare fick han så gott rykte att han 1527 kallades till Basel stödd av Erasmus av Rotterdam och flera andra välkända humanistiska profiler. Där fick han status som stadsläkare, och föreläste även på universitetet. Året därpå fick han dock lämna staden på grund av konflikter med stadens myndigheter samt dess övriga läkare och apotekare. Efter detta levde han återigen sitt liv på resande fot, som läkare men också som religiös förkunnare.

Medicinaren Paracelsus var starkt emot både Galenos' och Avicennas medicinska läror, och menade att all materia var uppbyggd av de tre principerna svavel, kvicksilver och salt. Han såg naturen som en gudomlig helhet med människan i centrum men i intimt samspel med hela universum. Hans syn på människokroppen var en verkstad för kemiska processer, som han menade styrdes av en himmelsk kraft som han kallade archeus. Sjukdomar betraktade han som störningar utifrån kroppen, som archeus inte rådde på, och all behandling inriktade han på att underlätta archeus insatser ofta med läkemedel från mineralriket.

Bland det han är berömd för finns hans försök att förbättra apoteksväsendet. Han fick många läkare och apotekare att experimentera, och många alkemister - den tidens egentliga kemister - att framställa läkemedel istället för att enbart försöka göra guld. Hans tankar var i hög grad en produkt av medeltidens tankevärld, präglade dels av magiskt tänkande och dels av Platon, men hans hade också en tilltro till empiri, att man kan dra slutsatser om världen genom att studera den och göra experiment och direkt studera ämnens egenskaper, som gjorde honom till en viktig föregångsman både inom kemi och medicin. Givetvis betraktar vi många av de magiska inslagen som blindspår idag; exempelvis ägnade han mycket tid åt systematisera signaturläran.

Som religiös tänkare var Paracelsus en utpräglad mystiker, som kritiserade både den katolska kyrkan och Luther. Han betonade människans broderskap över religionsgränserna, baserat på människans särskilda värdighet. För honom gick denna tanke hand i hand med läkarens syn på livets helighet. Hans idéer påverkade senare tiders svärmiska religiösa tänkare och rörelser, däribland en del med uttalad pacifistisk inriktning.

Paracelsus som gestalt i litteraturen[redigera | redigera wikitext]

Goethe använde Paracelsus som förebild för gestalten Faust. I Goethes idédrama förkroppsligade Faust/Paracelsus den rastlöse forskarsjälen.[1] Även den brittiske poeten Robert Browning utgick från Paracelsus, i en episk dikt från 1835.[2]

Citat[redigera | redigera wikitext]

  • "Alla ting [även människan] måste ses i förhållande till himlen [evigheten]."
  • "Allt, som finns på denna jord, kommer att få sin förklaring när det dras fram i dagsljuset".
  • "Allt, som Gud har skapat, uppenbarar Han för oss människor och låter oss se det med våra egna ögon så att vi blir förtrogna med hela Hans skapelse".
  • "Alterius non sit, qui suus esse potest" - "Den som kan vara sin egen skall inte tjäna någon annan".
  • "Angående jättarna är de för vår smak för storvuxna och så pass olika oss att vi inte vill ta dem för vad de är utan gör om dem till fantasifoster".
  • "Att påstå att något inte dör håller inte".
  • "Bergsfolket huserar i bergskaoset där de byggt sitt bo".
  • "Bergsfolket är kortväxt - två spann [handsbredder] eller så".
  • "Bland alla varelser som finns under himlen, hålls människan mest i tukt, ty allt hon behöver måste hon skapa själv, och inget önsketänkande befriar henne från detta faktum".
  • "Bland djuren finns många arter, bland människorna likaså".
  • "De mindre kloka, som inte fattar mycket, gör grova förenklingar genom att tala om "djävlar" fast de inte vet ett dugg om hur djävulen ser ut".
  • "Den delen av människan som hör till själen föder något besjälat, medan den, som inte hör till densamma, föder något obesjälat".
  • "Den som förfogar över den nödvändiga insikten förstår att ett brutet löfte fordrar sin hämnd".
  • "Den som nu gapar högst kommer att stå tyst, och på den som inte har något vettigare att göra än att räkna pappersark kommer pennan att slitas ur handen".
  • "Den som struntar i varningar och inte överger det onda, trots att Skriftens språk är tydligt nog i dessa avseenden, är och förblir förblindad och hans väg leder rakt ner i svalvets, beckets och helvetets eld."
  • "Den vars strävan är störst får mest utdelning".
  • "Det kan gå många år tills en ny stjärna föds".
  • "Det obesjälade är ingenting i sig, utan liknar ett tomt och innehållslöst sädeskorn, död aska liksom, ty ett sant sädeskorn borde vara ett sådant som ger mjöl och kli, för endast då är det ett sädeskorn och helt; men om det är tomt och saknar sädeskornets egenskaper och inte kan bli mjöl, hör det till det som är obesjälat".
  • "Det som självförvållat skadar er i denna stund, kommer att bli er eviga följeslagare efter er död".
  • "Det är sodomiternas verksamhet, som föder de mest osannolika varelser vilka förekommer i så pass många olika varianter att det svårligen går att skildra den mångfald av monstra och homunculi som finns".
  • "Dvärgarna står i samband med stort armod hos ett folk".
  • "Där sirenerna syns härskar sekter och det finns schismer och partifejder, och herravälden och furstehus går mot sin undergång".
  • "Där zundlarna uppenbarar sig drabbas landet av en katastrof eller går mot sin undergång".
  • "En äkta nöt måste finnas inuti skalet som en hel och god kärna".
  • "För att det ur ägget skall krypa fram en kyckling fordras hela ägget med alla dess beståndsdelar".
  • "För en man, som har äktat en vattenkvinna, finns ingen fara så länge hon vistas i hans omgivning, men när de blir osams i hennes element, vattnet, är det oundvikligt att vattnet hämtar henne tillbaka".
  • "Förklaringen till att sirenerna, jättarna, dvärgarna och zundlarna, som är eldfolkets monstra, överhuvudtaget existerar är inte deras uppgift att vakta något, utan att de är järtecken, som förebådar svåra tider för mänskligheten".
  • "Förutom vattenkvinnor förekommer sirener, en sorts vattenkvinnor som lever mera på än i vattnet och snarare liknar en jungfru än en fisk, men som skiljer sig från de förra genom att inte vara helt och hållet kvinnor, då de inte föder något och är monstruösa som en del underliga varelser som två mänskliga föräldrar har gett upphov till".
  • "Gud vill att varje varelse följer sin egen natur".
  • "Gud visade upp djävulen för människorna för att de skulle kunna förstå hur denne tänker".
  • "Inte utan orsak gick Sodom och flera andra städer under, ty människans bestämmelse är att avla en människa och inte ett djur".
  • "Jättarna härstammar från skogsfolket medan dvärgarna härstammar från jordtomtarna, på samma sätt som sirenerna härstammar från nymferna, och de är monstra, ty de föds som sådana".
  • "Kvinnans matrix är människosädens jord, så som putrefactio calida är jorden för otaliga ting".
  • "Kvinna och man är ett, ur vilket det vid en förening uppstår ett nytt".
  • "Man förundrar sig inte bara över det vanliga vattenfolket utan i än högre grad över sirenerna, som ter sig mycket underliga och annorlunda än folk i gemen".
  • "Man har sett en vattenkvinna, som grävt ner och bosatt sig i berget under sin damm och ibland gick ut för att locka ynglingar, likt en kopplerska, ner i de underjordiska gångarna".
  • "Medan människorna saknar gudomlighet saknar andarna själ".
  • "Man kommer att se vilka som stod på fast mark och vilka som svävade i luften, och var och en vägs i fråga om sin flit, sitt allvar och sin sanning".
  • "Monstra förekommer inte enbart i en enda upplaga, utan det finns många former av dem".
  • "Många av oss förblir tomma på insidan, är själlöst skal blott, precis som ett tomt sädeskorn utan säd eller en nöt utan kärna".
  • "Människan allena är en, därför har hon endast ett slags säd".
  • "Människan bör uppfattas som tvåsidig, inte därför att det handlar om två personer, man och kvinna som är blott ett, utan därför att människan är dubbel, djur och människa, och kan handla mänskligt eller djuriskt".
  • "Människan förmår inte filosofera om något som hon inte kan sätta in i ett större sammanhang".
  • "Människans ansträngning leder henne in i den rätta fåran till hennes eget bästa".
  • "Människan, som inte kan säga sig vara Gud trots att hon är gjord efter Hans bild; saknar något väsentligt i och med att hon inte är Gud".
  • "Människan äger en själ, en ande inte".
  • "När andarna ger sig till känna är det ofta för att leda människorna rätt så att de undviker det onda".
  • "När den yttersta dagen nalkas kommer allting i dagen och man kommer att se vilken lärd man som verkligen var lärd eller munväder blott och vem som skrev sådant som är rätt eller orätt, allt det som här och nu är dolt".
  • "När den yttersta tiden är inne skall den öppenhjärtigt sätta sig till doms över mina skrifter."
  • "När ett besjälat ting föds, föds med det även ett obesjälat".
  • "När Gud låter oss människor möta andar är Hans avsikt att ge oss kunskap om dessa underbara väsens leverne i de fyra elementen".
  • "När människosäden gjuts ut i sperman, och sperman inte tillhör människosäden utan djursäden, rubbas människans födelseakt, ty den kräver närvaron av båda sädeslagen".
  • "När två olika väsen ingår en förening hämtar den svagare styrka och kraft hos den starkare".
  • "Om en man av människosläktet har äktat en nymf skall han inte låta henne komma i närheten av ett vatten och om det inte kan undvikas, får han absolut inte utsätta henne för någon förolämpning på en sådan ort".
  • "Salamandrarnas mark är jorden och himlen är deras luft så som elden är deras kaos: de får alltså sin föda från jorden och elden och luften är deras himmel."
  • "Salamandrarna är långa, smala och skinntorra."
  • "Saliga är de människor för vilka allting kommer att uppenbaras."
  • "Skogsfolket - alltså luftfolket - avlar jättarna, det vill säga om det råder en särskild konstellation som liknar en som kan åstadkomma en komet, en jordbävning eller något sådant."
  • "Sodomi är sodomi och över dem som är dess fångar skall det regna svavel och beck."
  • "Somliga påstår sig ha sett hemliga gemak uppfyllda av ett mystiskt ljus, som hade sitt ursprung i lort eller spillning, en företeelse som ibland togs för ljusandar eller något dylikt".
  • "Sylfiderna är som människor, som lever i ödemarken och i skogen och som livnär sig där det finns växter och bär."[3]
  • "Så som en komet föds som en missväxt ur andra stjärnor, utanför livets naturliga bana och inte är som en stjärna brukar vara, utan genom Guds försorg förljer en annan bana, är även dess betydelse av en helt annan art är en vanlig stjärnas".
  • "Teologin tar sin början med människans ljus för att hon skall vara klarsynt och nå kunskap om och insikt i naturens ting".
  • "Till och med vassen i vattnet är beständigare än kvinnans ord".
  • "Tingen är inte alltid det de ser ut att vara, ty Beelsebul ändrar gärna deras skepnad: häxorna är bra exempel på det då han förvandlar dem till katter, havsvargar, hundar med mera".
  • "Trots att vi alla kommer från Adam, det vill säga från ett gott träd, blir vi ändock inte alla lika kärnfulla, eftersom våra själar är olika".
  • "Ur själva säden uppstår en människa med en själ; ur det som är mer än säd, föds monstra och homunculi".
  • "Ur äggulan föds basilisken, ur äggvitan basiliskens hona".
  • "Uttrycket kött måste uppfattas på två sätt: kött som härstammar från Adam och kött som inte härstammar från honom".
  • "Vattenfolket påminner om människorna, både kvinnor och män."
  • "Vi har svårt att acceptera saker, som är större eller starkare än vi, och inför vilka vi känner oss underlägsna".
  • "Aggvitan är säd, äggulan likaså, men ingen av dem utgör kycklingsäden".

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Elf Traktat von Ursprung, Ursaken, Zeichen und Kur einzelner Krankheiten (Elva traktater om diverse sjukdomars ursprung, orsak, kännetecken och behandling).
  • Von den tartarischen oder Steinkrankheiten samt deren Heilung (Om de tartariska eller stensjukdomarna och hur man botar dem) [källa behövs]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Paracelsus”. I Store norske leksikon. Store norske leksikon. http://snl.no/Paracelsus. Läst 1 februari 2014. 
  2. ^ Browning, Robert (1835). ”Paracelsus”. Wikisource. http://en.wikisource.org/wiki/Paracelsus_(Browning). Läst 1 februari 2014. 
  3. ^ Paracelsus "Boken om nymferna, sylfiderna, pygméerna, salamandrarna och övriga andarna" från Paracelsus. Boken om homunculus och andra texter. Översättning och inledning: Norbert Feusi.Vertigo Förlag. Sala-Södermalm 2008.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]