Tiaki (stjärna)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tiaki (β)
Grus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildTranan
Rektascension22t 42m 40,05027s[1]
Deklination-46° 53′ 04,4752″[1]
Skenbar magnitud ()+2,146[2] (2,0 – 2,3[3])
Stjärntyp
SpektraltypM5 III[4]
U–B+1,757[2]
B–V+1,620[2]
VariabeltypSRb[3]
Astrometri
Radialhastighet ()+1,6[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +135,16[1] mas/år
Dek.: -4,38[1] mas/år
Parallax ()18,43 ± 0,42[1]
Avstånd177 ± 4  (54 ± 1 pc)
Absolut magnitud ()-1,61 ± 0,052[6]
Detaljer
Massa2,4[7] M
Radie180[8] R
Luminositet2 500[8] L
Temperatur3 480[9] K
Metallicitet0,0[8] dex
Andra beteckningar
Tiaki, β Gru, CD-47 14308, FK5 856, HR 8636, HD 214952, HIP 112122, SAO 231258. [10]

Tiaki eller Beta Gruis (β Gruis, förkortat Beta Gru, β Gru) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna[11] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Tranan. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på 2,15[2], är den näst ljusaste stjärnan i stjärnbilden och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 18,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 177 ljusår (ca 54 parsek) från solen.

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Beta Gruis har det traditionella tuamotuannamnet Tiaki[12]. Den var en gång sedd som den bakre stjärnan i stjärten av stjärnbilden Södra fisken, Piscis Austrinus. Tillsammans med Alfa, Delta, Theta, Jota och Lambda Gruis tillhörde Tiaki i traditionell arabisk astronomi Södra fisken.[13]

År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[14] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Tiaki för Beta Gruis i september 2017 och detta är nu inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names.[11]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Beta Gruis är en röd till orange jättestjärna av spektralklass M5 III[4]. Den har en massa som är ca 2,4[7] gånger större än solens massa, en radie som är ca 180[8] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 2 500[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 3 500[9] K.

Beta Gruis är en halvregelbunden variabel stjärna (SRb) som varierar i magnitud med ca 0,4 enheter. Det varierar i intervall när den visar regelbundna förändringar med en 37-dagars periodicitet och när den genomgår långsam oregelbunden variation.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752  , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Gutierrez-Moreno, Adelina; et al. (1966), "A System of photometric standards", Publ. Dept. Astron. Univ. Chile, Publicaciones Universidad de Chile, Department de Astronomy, 1: 1–17, Bibcode:1966PDAUC...1....1G
  3. ^ [a b c] Otero, S. A.; Moon, T. (December 2006), "The Characteristic Period of Pulsation of β Gruis", The Journal of the American Association of Variable Star Observers, 34 (2): 156–164, Bibcode:2006JAVSO..34..156O
  4. ^ [a b] Houk, Nancy (1978), "Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars", Ann Arbor : Dept. of Astronomy, Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan, 2, Bibcode:1978mcts.book.....H
  5. ^ Wielen, R.; et al. (1999), "Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions", Veröff. Astron. Rechen-Inst. Heidelb, Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, 35 (35), Bibcode:1999VeARI..35....1W
  6. ^ Park, Sunkyung; et al. (2013), "Wilson-Bappu Effect: Extended to Surface Gravity", The Astronomical Journal, 146 (4): 73, arXiv:1307.0592, Bibcode:2013AJ....146...73P, doi:10.1088/0004-6256/146/4/73.
  7. ^ [a b] Gondoin, P. (December 1999), "Evolution of X-ray activity and rotation on G-K giants", Astronomy and Astrophysics, 352: 217–227, Bibcode:1999A&A...352..217G
  8. ^ [a b c d e] Judge, P. G. (November 1986), "Constraints on the Outer Atmospheric Structure of Late Type Giant Stars with IUE Application to Alpha-Tauri K5III and Beta-Gruis M5III", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 223 (2): 239, Bibcode:1986MNRAS.223..239J, doi:10.1093/mnras/223.2.239
  9. ^ [a b] Engelke, Charles W.; Price, Stephan D.; Kraemer, Kathleen E. (October 2006), "Spectral Irradiance Calibration in the Infrared. XVI. Improved Accuracy in the Infrared Spectra of the Secondary and Tertiary Standard Calibration Stars", The Astronomical Journal, 132 (4): 1445–1463, Bibcode:2006AJ....132.1445E, doi:10.1086/505865
  10. ^ "V* bet Gru -- Variable Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2010-01-05
  11. ^ [a b] "Naming Stars". IAU.org. Hämtad 16 december 2017.
  12. ^ "WG Triennial Report (2015-2018) - Star Names" (PDF). p. 7. Hämtad 2018-07-14.
  13. ^ Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (rep ed.), New York, NY: Dover Publications Inc., p. 238, ISBN 0-486-21079-0
  14. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]