Till sista andetaget
Utseende
| Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Till sista andetaget (À bout de souffle) | |
| | |
| Genre | Thriller |
|---|---|
| Regissör | Jean-Luc Godard |
| Producent | Georges de Beauregard |
| Manus | Jean-Luc Godard |
| Synopsis | François Truffaut |
| Skådespelare | Jean-Paul Belmondo Jean Seberg |
| Originalmusik | Martial Solal |
| Fotograf | Raoul Coutard |
| Klippning | Cécile Decugis |
| Produktionsbolag | Les Films Impéria Société Nouvelle de Cinématographie (SNC) |
| Premiär | 23 januari 1961 (Sverige) |
| Speltid | 87 minuter |
| Land | Frankrike |
| Språk | Franska Engelska |
| IMDb SFDb Elonet Yle Arenan | |
Till sista andetaget (originaltitel: À bout de souffle[1]) är en fransk film från 1960, i regi av Jean-Luc Godard.[1] Filmen bygger på ett originalmanuskript av François Truffaut som bearbetats av Godard. Filmen tillhör de tidigaste och mest inflytelserika verken inom den franska nya vågen.
Det är Jean-Luc Godards första långfilm, som blev en milstolpe inom nya vågen-genren, bland annat för sitt användande av så kallade jump cuts, väldigt plötsliga bildväxlingar.
Tillkomsten av filmen skildras i filmen från år 2025 "Nouvelle Vague – den nya vågen".
Handling
[redigera | redigera wikitext]Efter att ha stulit en bil och mördat en polis försöker Michel Poiccard (Jean-Paul Belmondo) rymma till Rom tillsammans med sin flickvän, journaliststudenten Patricia Franchini (Jean Seberg).
Medverkande
[redigera | redigera wikitext]- Jean-Paul Belmondo – Michel Poiccard
- Jean Seberg – Patricia Franchini, 20-årig amerikansk journaliststudent
- Daniel Boulanger – poliskommissarie Vital
- Henri-Jacques Huet – Antonio Berruti
- Roger Hanin – Carl Zumbach
- Van Doude – Van Doude, journalist vid New York Herald Tribune i Paris
- Liliane David – Lilane, kallas Minouche ("Grynet")
- Michel Fabre – Vitals medhjälpare
- Jean-Pierre Melville – Parvulesco, författaren som intervjuas på Orlyflygplatsen
- Claude Mansard – bilförsäljaren
- Jean-Luc Godard – mannen som upptäcker Michel i bilen genom fotot i tidningen
- Richard Balducci – Tolmachoff, mannen på resebyrån
- Philippe de Broca – statist
- Jean Domarchi – statist, mannen som blir nedslagen av Michel på toaletten
- Jean Douchet – statist
- Jean Herman – statist
- Andre S. Labarthe – statist
- Jacques Rivette – kroppen som blivit påkörd av en bil
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 ”Till sista andetaget (1960) - SFdb”. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=9994. Läst 2 oktober 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Till sista andetaget på Internet Movie Database (engelska)
|
