Torbjörn (runristare)
.jpg)
Torbjörn var namnet på ett flertal olika runristare som var verksamma i Sverige under 1000-talet. Enligt äldre forskare, som Elias Wessén, bars namnet Torbjörn av minst tre olika ristare.[1] En av dem har signerat runstenarna U 379 och U 391 i Sigtuna.
Den andre har i två fall (U 29 och U 532) också kallat sig Torbjörn skald. Hans ristningar förekommer i huvudsak i två områden, söder och öster från Sigtuna: ett med centrum på Mälaröarna och det andra i Norrtäljetrakten.[2]
Den tredje har ristat en runsten i Södermanland, Sö 190 vid Ytterenhörna kyrka, som är signerad Torbjörn.[3] Nu upprätthålls teorin att de två första ristarna, verksamma kring Sigtuna, var samme Torbjörn.[4][2]
Torbjörns runstenar finns inom ett mycket begränsat område, mest kring Sigtuna, men också i Vassunda och Knivsta.[5] Det verkar därför rimligt att tänka sig honom som bosatt i Sigtuna. Han har ganska karakteristisk ristningsteknik.[1]
Kopplingar till andra runristare[redigera | redigera wikitext]
Traditionellt har man menat att Torbjörn är influerad av runristaren Visäte.[1] Att döma av ornamentiken borde dock Torbjörn vara den äldre och Visäte snarare hade tagit efter Torbjörn. Det går inte att säga om den ena var lärjunge av den andra eller om detta har skett indirekt, genom imitation.[5] En annan ristare, som på något sätt lärde sig av Torbjörn var Ulfkell, som ristade U 479.[1]
Både Torbjörn skald och Fot ristade stenarna för Inga av Svartsjölandet. Torbjörn ristade Hillersjöhällen U 29, och Fot ristade U 329,[6] U 330,[7] U 331,[8] i Snottsta. Det intressanta är att U 329 har identiskt motiv till den till Torbjörn skald attribuerade stenen U 517 vid Skederids kyrka. Det är inte helt ovanligt att ornamentiken på stenen kopierades, se till exempel U 1015.
Huggspårsanalys[redigera | redigera wikitext]
Huggspårsanalyser har visat att en ristare inte var en ensam person utan omfattade en hel grupp med ristare som arbetade tillsammans i varierande konstellationer. De stenar som bär ristarens namn är i själva verket produkter av en kringresande verkstad, ett företag med flera anställda ristare och mästaren har själv bara signerat stenarna och endast i undantagsfall knackat med huggjärn och mejsel. För Torbjörns verkstad, som tillhör de ristare med begränsat antal ristningar, hade ristningar på just runstenar endast utgjort en (liten) del av runristarnas verksamhet som hade fler aktiviteter (som minnesupptecknare, förbedjare eller skrivare). Enligt en modern tolkning fanns minst tre ristare i Torbjörn-gruppen, som utförde stenhuggningsarbete.[4] Liknande analys på Torbjörn skalds signerade stenar är ännu inte tillgängliga.
Tolkningar[redigera | redigera wikitext]
Man menar vanligtvis inte skald som en poetisk roll i ett fall som detta, utan som nedtecknare.[4] Men enligt forskare som Franz Herschend, kan inskriften på Hillersjöhällen U 29 läsas som en fullständig dikt:
þa fingu þau sun aðan hann drunknaði
en sunn do siðan
Þa fikk hon Guðrik ha[nn atti by] þennsa
þa fingu þau barn en maʀ æin lifði
hon het Inga
Hana fikk Ragnfastr i Snutastaðum þa varð hann dauðr ok sunn siðan
en moðiʀ kvam at sunaʀ arfi Þa fikk hon Æirik, þar varð hon dauðr.
þar kvam Gæiʀlaug at arfi Ingu dottur sinnaʀ.
Þorbjorn skald risti runaʀ.Signerade ristningar[redigera | redigera wikitext]
- U 29, Hillersjöhällen, signerad: þurbiur(n) ' skalt ' risti runar
- U 70, signerad: þurbirn × hiuk
- U 379, Frisergillestenarna, signerade: þurbiurn : risti
- U 391, signerad: þurbiun : risti
- U 405, signerad: þurbiurn hiuk +
- U 467, signerad: þurbiurn : risti
- U 532, signerad: þurbiur[n × sk]alt + hiuk + runaR
Attribuerade ristningar[redigera | redigera wikitext]
- U 385 i S:t Olofs ruin
- U 394 i S:t Pers ruin, (osäkert)
- U 401 och U 404, Sigtuna, två mindre fragment
- U 457
- U 474, Vickeby, Knivsta socken
- U 478, Ängby, Knivsta socken, runsten
- U 517
- U 533, Roslags-Bro kyrka, Roslags-Bro socken, runsten
- U 720, Hånningby, Vallby socken
- U 805, Fröslunda kyrka, Fröslunda socken
- U NOR2000;37 [5]
- U Fv1983;228, Bärmö.[9]
Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] UPPLANDS RUNINSKRIFTER GRANSKADE OCH TOLKADE / AV ELIAS WESSÉN OCH SVEN B. F. JANSSON / ANDRA DELEN / SJUNDE BANDET / STOCKHOLM 1943 —46 / http://www.raa.se/runinskrifter/sri_uppland_b07_h02_text_1.pdf
- ^ [a b] Magnus Källström. Torbjörn skald och Torbjörn. Studier kring två mellansvenska runristare. Stockholm 1999.
- ^ Samnordisk runtextdatabas, Sö 190
- ^ [a b c] Laila Kitzler Åhfeldt Runristare i stad och land. Huggspårsanalyser av runstenar i och kring Sigtuna SITUNE DEI, Årsskrift för Sigtunaforskning och historisk arkeologi 2008, Utgiven av Sigtuna Museum.
- ^ [a b c] Magnus Källström 'Runstenen under kakelugnen i kvarteret Tryckaren – Torbjörn eller Visäte?' SITUNE DEI Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine., Årsskrift för Sigtunaforskning och historisk arkeologi 2011, Utgiven av Sigtuna Museum. Redaktion: Rune Edberg och Anders Wikström
- ^ Samnordisk runtextdatabas U 329
- ^ Samnordisk runtextdatabas U 330
- ^ Samnordisk runtextdatabas U 331
- ^ Samnordisk runtextdatabas, U Fv1983;228