Tord Herne
| Tord Herne | |
 | |
| Född | Tord Sven Nils Urban Herne 4 juni 1918 Göteborg |
|---|---|
| Död | 1984 (65–66 år) |
| Yrke | Författare |
| Nationalitet |  Svensk |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1948–1961 |
| Genrer | Prosa |
Tord Sven Nils Urban Herne, född 4 juni 1918 i Göteborg,[1] död 1984,[2] var en svensk författare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Herne avlade realexamen i Karlskrona 1934[3] och arbetade därefter inom bokhandeln.[1] Han debuterade med romanen Den ointresserade mördaren (1948), som undersöker dunkla psykologiska mekanismer och präglas av en mörk människosyn. Han räknas till den svenska fyrtiotalismen, och var influerad av Dostojevskij, Kafka och Kierkegaard.[2] Han var även verksam i tidskriften Utsikt.[1]
Ytterligare fem romaner utgavs av Herne under 1950-talet samt reseskildringen I Portugal (1961). Han fortsatte därefter att skriva fram till sin död, och ett utdrag ur ett opublicerat verk utgavs postumt i tidskriftsform.
Privatliv[redigera | redigera wikitext]
Herne var son till metodistpastorn Nils Herne och Hildur, född Hauge. Från 1950 var han gift med Dagny, född Åkesson.[3]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Den ointresserade mördaren (Stockholm: Bonnier, 1948)
- Tre svarta böcker (Stockholm: Bonnier, 1949)
- Resa och förändring (Göteborg: egenutgiven, 1953)
- Torn i nuet (Stockholm: Tiden, 1957)
- Talismanen (Stockholm: Tiden, 1958)
- Kamelens puckel (Stockholm: Tiden, 1959)
- I Portugal (Stockholm: Tiden, 1961)
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 1950 – Stipendium ur Albert Bonniers stipendiefond för yngre och nyare författare
- 1953 – Boklotteriets stipendiat
- 1959 – Boklotteriets stipendiat
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Bengt Åhlén (red.), Svenskt författarlexikon 2. 1941–1950 (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1953), s. 255. Läst 5 september 2023.
- ^ [a b] ”Tord Herne”, Nationalencyklopedin. Läst 5 september 2023.
- ^ [a b] Paul Harnesk (red.), Vem är Vem? Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge (Stockholm: Bokförlaget Vem är Vem, 1965), s. 479–480. Läst 5 september 2023.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Erik Andersson, ”En prosakonstnär: en introduktion till Tord Herne och Janus kallad”, i Ord & Bild årg. 99, nr 4, 1991, s. 19–26.
- Gunnar Ekelöf, ”Frihetsvägar”, i Bonniers Litterära Magasin årg. 18, nr 10, 1949, s. 819–821. Omtryckt i Gunnar Ekelöf, Kritiker i BLM (Enskede: Gunnar Ekelöf-sällskapet, 2003), s. 396–399.