Tore Almén

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tore Almén
Tore Almén.JPG
Född14 oktober 1871[1]
Uppsala församlingSverige[1][2]
Död15 mars 1919 (47 år)
StockholmSverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[3]
kartor
MedborgarskapSverige
SysselsättningFörfattare[4], domare
Befattning
Justitieråd i Högsta domstolen (1915–1918)
Makeogift[5]
FöräldrarAugust Almén[2]
Sanna Christina Fries[2]
SläktingarKristina Maria Almén (syskon)
Gunhild Almén (syskon)
Redigera Wikidata

Tore August Almén, född 14 oktober 1871 i Uppsala, död 15 mars 1919 i Stockholm, var en svensk rättsvetare och ämbetsman.

Han var son till professor August Almén, läkare och kemist, och dotterson till Elias Fries. Han var bror till Gunhild Almén, lärarinna vid Brummerska skolan i Stockholm, känd för social reformverksamhet och Ina Almén, direktör för Svenska hem.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Almén blev docent i civilrätt vid Uppsala universitet 1897, juris licentiat 1900 och juris doktor 1900. Han var lärjunge till Victor Nordling och gick i hans fotspår gällande teoribildning. Almén vidareutvecklade Nordlings praktiska och pragmatiska argumentation. Han kan även betraktas som portalgestalten för den sociala realismen, som började gro bland nordiska jurister i 1900-talets början. Hans stora kommentar till lagen om köp och byte av lös egendom (1906–1908) anses vara något av det bästa inom sitt område.[6] Idag intar vetenskapliga kommentarer en framträdande plats i förståelsen och tolkningen av en lag. Han systematiserade rättsligt även de många lokala auktionsreglementena. Mellan 1910 och 1914 var Almén ledamot i obligationskommittén och 1918 var han dess ordförande. År 1904 blev han adjungerad i Svea hovrätt. Åren 1906–1909 var han ledamot av Lagberedningen, 1911 revisionssekreterare och 1915–1918 justitieråd. Han var med 1916 vid grundandet av Svensk Juristtidning. Han gjorde även insatser för nordiskt lagstiftningsarbete och juristmöten. Tore Almén är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Om auktion såsom medel att åvägabringa aftal (två band, 1897–1900)
  • Om köp och byte av lösegendom (två band, 1906-08, översatt till tyska av Friedrich Karl Neubecker 1922)
  • Lagen om avtal et cetera (1915)

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Erik Anners, Den europeiska rättens historia, 2. Norstedts: Stockholm 1990
  • Svensk uppslagsbok, 1. Malmö 1957
  • SvenskaGravar

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Tore A Almén, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5675, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] födelse- och dopbok, omnämnd som: Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, Se/Ula/11632/C a/11 (1869-1878), bildid: 80002727_00060, läs onlineläs online, läst: 26 september 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Almén, Tore August, Svenska gravar, läs online, läst: 21 september 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Nordic Authors, Projekt Runeberg, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tore A Almén, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5675, läst: 18 juli 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Anners 1990
  7. ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1915
  8. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915