Träningsmaskin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Övningen axelpress, här utförd i en träningsmaskin.
Övningen knäböj, här utförd i en Smithmaskin.

Träningsmaskin är en genomtänkt konstruktion som skall göra det mer ergonomiskt då man exempelvis styrketränar. Vanligtvis är de justerbara för att göra det möjligt att genomföra olika övningar för olika muskelgrupper och muskler, men mest för att passa olika kroppsbyggnader.

På de flesta träningsmaskiner finns det någon form av säte, stöd för rygg eller bröst samt en förenklad lösning då det gäller att förändra bealstningen. Belastningen består ofta av så kallade viktmagasin, med tillhörande sprint, som man väljer med hjälp av sprinten hur många viktskivor som skall lyftas.

Det råder delade meningar om hur lämpligt det är att endast träna i träningsmaskiner. Vad som ingår i resonemanget är att ledens ligament, omkringliggande stödmuskler och stabilicerande brosk inte blir belastade på ett naturligt sätt då lagerbanor och dylikt i maskinen tar över den uppgiften. Att kombinera träningen med så kallade fria vikter (hantlar och skivstång) är att rekommendera. [källa behövs]

Dragapparat[redigera | redigera wikitext]

De maskiner som undantags från dessa negativa effekter är de så kallade dragapparater, som bygger på principen att användaren fäster någon typ av handtag i en vajer, som i sin tur sitter fast i ett viktmagasin med det valda antal vikskivor som skall lyftas. Med dessa träningsmaskiner står utövaren för hela balansen och maskinen tilldelar bara en valfri riktning av rörelsen. Denna typ av apparater är de som vanligtvis används vid den sjukgymnastiska behandlingsmetoden medicinsk träningsterapi. [källa behövs]

Smithmaskin[redigera | redigera wikitext]

Denna maskin är egentligen en skivstång som har uttrustats med en form av åkbana som styr rörelsen i en lodrät bana. Det finns varianter som även har en något lutad bana. Runt denna bana finns någon form av stödben som håller balansen åt utövaren. Det som kanske är mest uppskattat med denna maskin, är möjligheten att avbryta övningen i vilket läge man vill, genom att låsa fast stången i åkbanan. Att låsa och lossa stången görs genom att vrida på stången åt något håll. Belastning ändras genom att hänga på viktskivor på stången, precis som en vanlig skivstång. Utan vikter väger stången cirka 20 kilogram, men det finns varianter som är avlastade med hjälp av motvikter i vajrar och dessa väger utan vikter i princip ingenting.

Sådana maskiner används för styrkeprov vid bland annat mönstring.

Elektriska maskiner[redigera | redigera wikitext]

Det finns även ett stort antal så kallade elektriska träningsmaskiner. Dessa har ingen mekanisk belastning utan belastningen sköts av en elmotor som bromsar rörelsen. Någon form av elektronik, brukar även förekomma, som har till uppgift att kalibrera maskinen så att belastningen upphör då rörelsen är färdig, eller ökar något, beroende på vilket träningsmetod man väljer. Det går att manuellt ställa in belastningen, men en automatisk kalibrering kan erhållas. Avkänning av så kallad slaglängd finns även det, vilket behövs då de olika kroppsdelarna hos människor har olika längd. Hur övningen skall genomföras är även det möjligt att ställa in, exempelvis om belastningen ska minska för varje reps eller vara konstant. Vanligt är även att maskinen kan lagra olika inställningar för olika användare, men då måste först ett id nummer lagras för varje individ.

Risker[redigera | redigera wikitext]

D-W027 Warnung vor Handverletzungen.svg

De flesta träningsmaskiner är förenade med risk för klämskador i synnerhet för händer då många maskindelar är exponerade.