Trådstjärtad svala

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Trådstjärtad svala
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Wire tailed swallow screaming.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSvalor
Hirundinidae
SläkteHirundo
ArtTrådstjärtad svala
H. smithii
Vetenskapligt namn
§ Hirundo smithii
AuktorLeach, 1818
Synonymer
Trådstjärtsvala
Hirundo smithii
Hirundo smithii
Hitta fler artiklar om fåglar med

Trådstjärtad svala[2] (Hirundo smithii) är en tätting i familjen svalor och en av få fågelarter som förekommer både i Afrika och södra Asien.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Trådstjärtad svala är en 18 centimeter lång fågel som fått sitt namn för sina mycket långa förlängda yttre stjärtpennor. Den har lysande blå ovansida, kritvit undersida och kastanjefärgad hjässa. Könen liknar varandra, men honan har kortare "trådar". Ungfågeln saknar dem helt och har mer brun hjässa.[4] Asiatiska fåglar är större och har längre stjärt än afrikanska.

Läten[redigera | redigera wikitext]

Trådstjärtade svalans läte beskrivs i engelsk litteratur som ett vasst och metalliskt "tchik", medan sången är ett kvittrande "chirrik-weet chirrik-weet".[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Trådstjärtad svala delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Trådstjärtad svala är huvudsakligen stannfågel, men populationer i Pakistan och norra Indien flyttar söderut vintertid. Fågeln är en sällsynt gäst i Oman och Förenade Arabemiraten.[6] Ett tidigare fynd från Egypten har avfärdats.[6]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Denna fågel påträffas i öppet landskap nära vatten och bebyggelse. Den flyger snabbt och livnär sig liksom svalor generellt huvudsakligen av insekter, framför allt flugor, som den fångar i flykten. Den ses typiskt flygande lågt över vatten som de oftare associeras med än de flesta andra svalarter.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Boet, en boskål som fodrats med lera, placeras på en vertikal yta nära vatten under ett klippöverhäng eller vanligare på av människan skapade strukturer som byggnader och broar. I Afrika lägger den tre till fyra ägg, i Asien upp till fem. Trådstjärtad svala är ensamlevande och hävdar revir, olikt många andra svalor som häckar i kolonier.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Christen Smith (1785-1816), norsk botaniker, naturforskare och samlare av specimen verksam i Kanarieöarna 1815 samt Kap Verde-öarna och Kongoriket 1816.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Artikeln bygger delvis på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Wire-tailed swallow, läst 2018-10-03 som anger följande källor:

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Hirundo smithii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Stevenson, Terry; Fanshaw, John. Birds of East Africa: Kenya, Tanzania, Uganda, Rwanda, Burundi. London, UK: A&C Black. sid. 294. ISBN 978-0-7136-7347-0. https://books.google.com/books?id=jcN1OCKC-bQC&pg=PA294. Läst 28 augusti 2014 
  5. ^ Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 
  6. ^ [a b] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 168. ISBN 978-84-941892-9-6 
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]