Tucales franciscus

Från Wikipedia
 Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2013-09)
Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information)
Tucales franciscus
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSkalbaggar
Coleoptera
FamiljLånghorningar
Cerambycidae
SläkteTucales
ArtTucales franciscus
Vetenskapligt namn
§ Tucales franciscus
Auktor(Thomson, 1857)
Synonymer
Tucales franciscum Noguera & Chemsak, 1996[1]
Tucales franciscum Chemsak & Noguera, 1993[2]
Tucales franciscum Chemsak, Linsley & Noguera, 1992[3]
Compsosoma (tucales) franciscanum Breuning, 1980[4]
Compsosoma (tucales) franciscum Zajciw, 1972[5]
Compsosoma (tucales) franciscum Zajciw, 1967[6]
Compsosoma (tucales) franciscanum Zajciw, 1967[7]
Compsosoma (tucales) franciscanum Breuning, 1961[8]
Compsosoma franciscum Blackwelder, 1946[9]
Compsosoma (tucales) franciscum Zikán & Zikán, 1944[10]
Compsosoma (tucales) franciscum Aurivillius, 1923[11]
Compsosoma (tucales) franciscum Gounelle, 1908[12]
Compsosoma franciscum Thomson, 1878[13]
Compsosoma franciscum Gemminger & Harold, 1873[14]
Compsosoma franciscum Lacordaire, 1872[15]
Compsosoma franciscum Thomson, 1857[16]
Hitta fler artiklar om djur med

Tucales franciscus[17] är en skalbaggsart som först beskrevs av Thomson 1857. Tucales franciscus ingår i släktet Tucales och familjen långhorningar.[17][18] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[17]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ NOGUERA F. A. & CHEMSAK J. A. (1996) Cerambycidae (Coleoptera), In Biodiversidad, Taxonomía y Biogeografía de Artrópodos de México: Hacia una Síntesis de su conocimiento. Universidad Nacional Autonoma de México 1996: 381-409. ISBN 968-36-4857-6.
  2. ^ CHEMSAK J. A. & NOGUERA F. A. (1993) Annotated checklist of the Cerambycidae of the estacion de Biologia Chamela, Jalisco, Mexico (Coleoptera), with descriptions of new genera and species, Folia Entomologica Mexicana 89: 55-102, 3 figs.
  3. ^ CHEMSAK J. A., LINSLEY E. G. & NOGUERA F. A. (1992) II. Los Cerambycidae y Disteniidae de Norteamérica, Centroamérica y las Indias Occidentales (Coleoptera), Instituto de Biología, Universidad Nacional Autónoma de México. Listados Faunísticos de México 1992: 1-204.
  4. ^ BREUNING Stephan (1980) Révision de la tribu des Compsosomatini Thoms. (Coleoptera Cerambycidae), Sciences Nat, Venette [1980]: 1-32, 8 figs. Compiègne
  5. ^ ZAJCIW Dmytro (1972) Contribuição para o estudo da fauna dos longicórneos do Parque Nacional do Itatiaia (Coleoptera, Cerambycidae), Brasil Florestal, Rio de Janeiro 3: 40-72.
  6. ^ ZAJCIW Dmytro (1967) Longicórneos novos para a fauna do Brasil III (Col., Cerambycidae), Revista Brasileira de Entomologia, São Paulo 12: 21-28.
  7. ^ ZAJCIW Dmytro (1967) Contribuições para o estudo da distribuição geográfica de Longicórneos no Brasil (Col., Cerambycidae). II, Atas da Sociedade de Biologia, Rio de Janeiro 11 (3) : 117-118.
  8. ^ BREUNING Stephan (1961) Catalogue des Lamiaires du Monde, Verlag des Museums G. Frey, Tutzing bei München (5): 287-382.
  9. ^ BLACKWELDER Richard Eliott (1946) Checklist of the coleopterous insects of Mexico, Central America, the West Indies and South America. Part 4., Bulletin of the United States National Museum, Washington D. C. 185 (4): 551-763.
  10. ^ ZIKÁN J. F. & ZIKÁN Walter (1944) A inseto-fauna do Itatiaia e da Mantiqueira, Boletim do Ministério da Agricultura, Rio de Janeiro 33 (8): 1-50.
  11. ^ AURIVILLIUS Christopher (1923) Cerambycidae : Lamiinae. II., Coleopterorum Catalogus pars 74 [Vol. 23] II: 323-704. W. Junk & S. Schenkling, Berlin.
  12. ^ GOUNELLE Pierre Émile (1908) Cérambycides nouveaux ou peu connus de la région néo-tropicale, principalement de la sous-région brésilienne (2ème mémoire)., Annales de la Société Entomologique de France, Paris 77: 7-20, 1 pl.
  13. ^ THOMSON James (1878) Typi cerambycidarum musei Thomsoniani, E. Deyrolle. Paris : 1-21.
  14. ^ GEMMINGER Max & von HAROLD Edgar (1873) Catalogus coleopterorum hucusque descriptorum synonymicus et systematicus, Munich 10: 2989-3232 & index
  15. ^ LACORDAIRE Jean Théodore (1872) Histoire Naturelle des Insectes. Genera des Coléoptères ou exposé méthodique et critique de tous les genres proposés jusqu'ici dans cet ordre d'insectes. Famille LXVIII. Longicornes. (suite). Sous-famille III. LAMIIDES., Paris. Librairie Encyclopédique de Roret. 9 (2): 411-930.
  16. ^ THOMSON James (1857) Essai synoptique sur les compsosomites, de la famille des cérambycides (longicornes), Archives Entomologiques, Paris 1: 68-77, pls 8 & 9.
  17. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (17 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/tucales+franciscus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  18. ^ TITAN: Cerambycidae database. Tavakilian G., 2009-05-25
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tucales_franciscus&oldid=52775451”