Tundrasparv

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tundrasparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Spizella-arborea-005.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläkteSpizelloides
Slager & Klicka, 2014
ArtTundrasparv
S. arborea
Vetenskapligt namn
§ Spizelloides arborea
Auktor(Wilson, 1810)
Synonymer
  • Spizella monticola
  • Spizella arborea
  • Passerella arborea
Den mörkare, västliga underarten ochracea på häckningsplats i Cap Tourmente National Wildlife Area, Quebec, Kanada.
Den mörkare, västliga underarten ochracea på häckningsplats i Cap Tourmente National Wildlife Area, Quebec, Kanada.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Tundrasparv (Spizelloides arborea)[2] är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3] Den häckar i norra Nordamerika och IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Den har tidigare placerats i släktet Spizella men genetiska studier[4] indikerar att den snarare är närmast släkt med rävsparvarna i Passerella och bör placeras i ett eget släkte, varför den idag förs till Spizelloides.[5]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Tundrasparven är en nordamerikansk flyttfågel som häckartundra och i norra tajgan, i Alaska och norra Kanada, från Nordamerikas västkust till östkust. Den övervintrar i USA, i sydligaste Kanada och utmed Kanadas västkust.[6]

Tundrasparven häckar tillfälligt på St. Lawrence Island och i östra Ryssland, på Tjuktjerhalvön och Wrangels ö.[7] Vid ett tillfälle har den observerats i Europa vilket skedde i november 2016 i Staffanstorp, Sverige.[8]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Tundrasparven delas in i två underarter, en östlig och en västlig:[3]

  • S. a. ochracea – häckar från Alaska och norra Yukon, genom nordvästra och västra Kanada, till norra British Columbia. Den flyttar till sydvästra USA.
  • S. a. arborea – häckar i norra centrala och nordöstra Kanada och på Labradorhalvön. Den flyttar till östra centrala USA.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Tundrasparv. Notera mörk fläck på det ljusa bröstet.

Tundrasparven är en ganska liten sparv som mäter 16 cm, har ett vingspann på cirka 24 cm och väger ungefär 20 gram.[6][7] Den har lång stjärt, runt ganska stort huvud, rödbrun hjässa och en distinkt mörk central fläck på det ljusgrå bröstet. I övrigt har en adulta fågeln ljusgrått huvud och nacke, rödbrunt ögonstreck, rödbrun till mörkbrun, svartstrecka rygg och vingovansida, dubbla vita vingband och grå stjärt. Undersidan är ljus i grått till sandfärgat. Näbben är liten och tvåfärgad med gul underhalva och grå till mörkgrå överhalva.[6][7] Juvenilen är spräcklig i brunt och grått, med mörkfläckat ljust bröst.

Den östliga underarten är mindre och generellt ljusare än den något större och mörkare västliga underarten, men färgskillnaden förekommer inom båda populationer.[6] Även fåglar med sliten fjäderdräkt är ljusare.[6]

Den är framförallt lik den sydligare åkersparven, men tundrasparven skiljer sig bland annat genom den tvåfärgade näbben och den mörka fläcken på bröstet.[6]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Födosökande tundrasparv på vintern.

Tundrasparven häckar på tundra eller tajga i buskmark. På vintern uppträder den i små flockar i buskiga, överväxta områden med mycket vinterståndare.[6][7] Den födosöker på marken och lever främst av frön, insekter men tar även bär. Den uppsöker fågelmatare, ofta tillsammans med tjippsparv och mörkögd junco.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Tundrasparven har ett mycket stort utbredningsområde och en mycket stor population. Trots att populationstrenden är negativ bedöms den inte som hotad och IUCN kategoriserar den som livskraftig (LC).[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Passerella arborea Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-11.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-02-10
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Carson, R. J., Spicer, G. S. (2003) A phylogenetic analysis of the emberizid sparrows based on three mitochondrial genes. Mol. Phylogenet. Evol. 29:43-57
  5. ^ Sandrock, James; Prior, Jean C. (2014). The Scientific Nomenclature of Birds in the Upper Midwest. Iowa City, IA, US: University of Iowa Press. sid. 137. ISBN 978-1-60938-225-4. https://books.google.com/books?id=GsTpAgAAQBAJ&pg=PA137 
  6. ^ [a b c d e f g] Sibley, David Allen (2000). National Audubon Society: The Sibley Guide to Birds. New York: Alfred A. Knopf. sid. 483. ISBN 0-679-45122-6 
  7. ^ [a b c d] Mark Brazil (2009) Helm Field Guide: Birds of East Asia, A&C Black Publishers, London, sid:498–499, ISBN 978-0-7136-7040-0
  8. ^ Natursidan (2016-11-12) Sveriges första tundrasparv upptäckt, läst 2016-11-13

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]