Tyska bron

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tyska Bron sedd från Kämpebron med Brunnsparken i bakgrunden.

Tyska bron i Göteborg, är en bro i centrala Göteborg. Den är cirka 40 meter lång och 9 meter bred,[1] och går över Stora Hamnkanalen. Bron förbinder Norra- och Södra Hamngatan, där Korsgatan mynnar ut i Södra Hamngatan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bron byggdes 1673 med en vindbrygga, först i rödmålat trä med tre valv. Målarmästare Johan Hammer († 1698) målade 1687 bilder på bron.[2] Bron ombyggdes 1735, fortfarande i trä. Mellan åren 1761–1763 uppfördes en ny bro i sten, med två valv och utrustad med en vindbrygga så att fartygen kunde passera in till Stora Torget, nuvarande Gustaf Adolfs torg. Ritningarna var gjorda av stadsingenjören Bengt Wilhelm Carlberg, med Kämpebron som förebild och arbetet utfördes av murmästare B. Rancke. Kring 1765 blev räcken av smidesjärn uppsatta, enligt Carlbergs noggranna anvisningar "annars förorsaka de oskick och missfirma bryggan".[3]

Den var tidigt försedd med fyra, tio fot höga skulpturer föreställande de fyra världsdelarna och kallades då för Europabron. Andra namn på bron var Tornbryggan[4] eller Morjanbron, efter de fyra uppställda "negerfigurer" i trä vid brons hörn (Morian är ett äldre ord för svarthyad afrikan eller "neger"). Denna utsmyckning ersattes senare av fyra lyktpyramider, då bron därefter benämndes Pyramidbron. Bron var den första i Göteborg som försågs med belysning (före år 1700)[5], och har åtta vackra lyktstolpar och räcken i gjutjärn av gammalt datum.

Sitt nuvarande utseende fick bron 1863–1864, då den blev en fast balkbro av järn i tre spann. Arbetet med rivningen av bron påbörjades den 12[6] januari 1863.[7] Ett omfattande arbete skedde även 1924 då brons mittspann förstärktes.

Tidigare förekom biltrafik på bron, men sedan 1960 är den enbart avsedd för gående och rullstolsburna.[8]

Namnet Tyska bron fastställdes 1883, och kommer av närheten till Tyska kyrkan, cirka 100 meter norrut.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eniro kartor, Mät sträcka
  2. ^ Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Enväldets och det stora Nordiska krigets skede (1680–1718), [Del l:ll], professor Helge Almquist, skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1935, s. 403
  3. ^ Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, fil lic Arvid Bæckström, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923, s. 70
  4. ^ Göteborg genom tre sekler, doktor Maja Kjellin, Bokförlaget Forum, Stockholm 1950 s. 35
  5. ^ Minnen från arbetsplatsen, samlat av Pensionärsföreningens Studiecirkel, [Göteborg Energi], Göteborg 1991, s. 4
  6. ^ Göteborgare, [första samlingen], kammarherre Magnus Lagerberg, Åhlén & Åkerlunds Förlag, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1913, s. 119
  7. ^ Anteckningar ur rådman Eric Cederbourgs beskrifning öfver Götheborg, utgifven år 1739 jemte bihang, innehållande upplysningar dertill samt kronologisk förteckning, Henning Gustaf Hemning, Göteborg 1864, s. 144
  8. ^ Göteborg när 40- och 50-talisterna växte upp – svartvita flygbilder från stadsbyggandet 1946–63, Stig Hammarsson & Oscar Bladh, Trafik-Nostalgiska Förlaget, Göteborg 2008 ISBN 978-91-85305-63-6, s. 4

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborg i utlandets litteratur, S. Aberstén, Wettergren & Kerber, Göteborg 1910 s. 26
  • Kvarteret Kommerserådet i Göteborg, Maja Kjellin, utgiven av Skandinaviska Banken, Wezäta Tryckeri, Göteborg 1965 s. 7-8
  • Göteborg - uppkomst och äldre historia, Stig Roth & Ralf Scander 1976 s. 47-49
  • Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 296
  • Göteborgs kanaler och broar berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2007 ISBN 978-91-7029-630-7 s. 36

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]