USA:s Grand Prix 1973
USA:s Grand Prix 1973 | |
Datum | 7 oktober 1973 |
---|---|
Bana | Watkins Glen International |
Sträcka | 59 × 5,435 = 320,665 km |
Vinnare | Ronnie Peterson, Lotus-Ford |
Pole position | Ronnie Peterson, Lotus-Ford |
Snabbaste varv | James Hunt, Hesketh (March-Ford), 1:41,652 |
Övrigt | François Cévert omkom under lördagen |
USA:s Grand Prix 1973 var det sista av 15 lopp ingående i formel 1-VM 1973.
Rapport
[redigera | redigera wikitext]Jackie Stewart i Tyrrell var inför loppet i USA, vilket var hans sista lopp, redan klar världsmästare så den mest intressanta frågan var vem som skulle ta andraplatsen i mästerskapet. Kampen stod mellan Jackie Stewarts stallkamrat François Cévert och Emerson Fittipaldi i Lotus. I konstruktörsmästerskapet gällde att Lotus ledde med en poäng före Tyrrell.
Striden avgjordes redan under lördagen då François Cévert i slutet av förmiddagssessionen kraschade in i en skyddsbarriär i hög fart. Han omkom direkt varefter Tyrrell omedelbart drog tillbaka sina två andra bilar[1] och gav därmed upp kampen om konstruktörstiteln. I övrigt var entusiasmen låg bland de deltagande under kvalificeringen senare.
Ronnie Peterson i Lotus, som startade från pole position, tog ledningen i loppet före Carlos Reutemann i Brabham, Emerson Fittipaldi och James Hunt i Hesketh. James Hunt hade avancerat till andra plats redan efter fyra varv och i mål var han endast 0,668 sekunder efter segraren Ronnie Peterson. Emerson Fittipaldi kom på sjätte plats i loppet vilket dock inte påverkade hans nu redan klara andraplats i förarmästerskapet.
Resultat
[redigera | redigera wikitext]- Ronnie Peterson, Lotus-Ford , 9 poäng
- James Hunt, Hesketh (March-Ford), 6
- Carlos Reutemann, Brabham-Ford, 4
- Denny Hulme, McLaren-Ford, 3
- Peter Revson, McLaren-Ford, 2
- Emerson Fittipaldi, Lotus-Ford, 1
- Jacky Ickx, Williams (Iso Marlboro-Ford)
- Clay Regazzoni, BRM
- Jean-Pierre Beltoise, BRM
- Mike Beuttler, Clarke-Mordaunt-Guthrie (March-Ford)
- Jean-Pierre Jarier, March-Ford (varv 57, olycka)
- Howden Ganley, Williams (Iso Marlboro-Ford)
- Graham Hill, Hill (Shadow-Ford)
- George Follmer, Shadow-Ford
- Jackie Oliver, Shadow-Ford
- Arturo Merzario, Ferrari
Förare som bröt loppet
[redigera | redigera wikitext]- Wilson Fittipaldi, Brabham-Ford (varv 52, för få varv)
- Jody Scheckter, McLaren-Ford (39, upphängning)
- Jochen Mass, Surtees-Ford (35, motor)
- Niki Lauda, BRM (35, bränslepump)
- Mike Hailwood, Surtees-Ford (34, upphängning)
- Carlos Pace, Surtees-Ford (32, upphängning)
- John Watson, Brabham-Ford (7, motor)
- Rikky von Opel, Ensign-Ford (0, gasspjäll)
- Jackie Stewart, Tyrrell-Ford (0, drog sig tillbaka)
- Chris Amon, Tyrrell-Ford (0, drog sig tillbaka)
Förare som diskvalificerades
[redigera | redigera wikitext]- Brian Redman, Shadow-Ford (varv 5, tog emot extern hjälp)
Förare som ej startade
[redigera | redigera wikitext]- François Cévert, Tyrrell-Ford (fatal olycka)[2]
Noteringar
[redigera | redigera wikitext]VM-slutställning
[redigera | redigera wikitext]
Förarmästerskapet
|
Konstruktörsmästerskapet
|
|
|