Jackie Stewart

Från Wikipedia
Storbritannien Jackie Stewart
Jackie Stewart, 2005.
Jackie Stewart, 2005.
Jackie Stewart, 2005.
Formel 1
Aktiv1965–1973
Mästartitlar1969, 1971, 1973
Senaste stallTyrrell
DebutSydafrika 1965
Sista loppUSA 1973
Antal lopp100
Antal starter99
Antal brutna lopp37
Segrar27
Andraplatser11
Tredjeplatser5
Pole position17
Snabbaste varv15
Poäng totalt359

Sir John Young Stewart, OBE , mer känd som Jackie Stewart, The Flying Scot, född 11 juni 1939 i Milton i Skottland, är en brittisk racerförare. Han är yngre bror till racerföraren Jimmy Stewart.

Racingkarriär[redigera | redigera wikitext]

Stewart blev världsmästare i formel 1 tre gånger i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet i Tyrrell. Han startade formel 1-stallet Stewart Grand Prix 1997.

Stewart blev för sina insatser invald i International Motorsports Hall of Fame 1990. Han var och är en hängiven och respekterad förespråkare för bättre säkerhet för formel 1 förarna och drog sig inte för att öppet kritisera olika säkerhetsbrister inför tävlingsledare, stallchefer och banchefer. Stewart framförde ofta åsikter om brister i till exempel banor, start och tävlingsprocedurer samt krävde olika förändringar för att förbättra säkerheten. Han gick i täten som företrädare för formel 1-förarna under en tid då bilarna blev allt snabbare men säkerheten inte hängde med och under en tid då en eller flera formel 1-förare omkom i olyckor varje år. Stewart bidrog till införandet av flamsäkra overaller, godkända hjälmar och sexpunktsbälten samt för införande av skyddsräcken och skyddsvallar så att en avkörning innebar minskad risk för skador. Han arbetade även aktivt för bättre rutiner och resurser för brand- och ambulanspersonal som ofta var underbemannad och dåligt tränad under träning och tävling och i slutet av hans förarkarriär så fanns det ett mobilt sjukvårdsteam med sjukstuga och läkare till förfogande vid varje tävling. Hans arbete för bättre säkerhet innebar att Belgiens Grand Prix 1969 på Spa Francorchamps och Tysklands Grand Prix 1970 på Nurburgring ställdes in då förarna vägrade att ställa upp för start då man ansåg att säkerheten var för dålig.

Stewart inledde sin formel 1-karriär 1965. Han vann sitt första lopp i Italien och slutade sedan trea i förarmästerskapet. Säsongen 1966 vann han i Monaco, vilket var hans enda framgång det året då han var nära döden i en krasch i Belgien där han åkte av och kraschade på första varvet då en häftig regnskur kom som sände halva startfältet av banan. Han fastnade i ett dike och bränsle läckte från hans bil runt omkring honom. Ingen säkerhetspersonal fanns till hjälp utan två andra förare som även dessa kört av hjälpte honom ur bilen då han var halvt medvetslös och satt fast bakom ratten. Stewart lastades sedan i en gammal ambulans som körde fel på väg till sjukhuset, ett sjukhus som sedan visade sig vara stängt när väl ambulansen kom fram. Han sa: "Allt var helt galet, här tävlade jag i en sport på liv och död så nära inpå mig och det fanns ingen som helst säkerhet eller infrastruktur för att förebygga eller hjälpa till när väl olyckan var framme, så jag kände att jag måste göra något åt det."

Säsongen 1968 körde han en Matra-Ford för Tyrrell och vann två race, däribland ett dimmigt och regnigt lopp på Nürburgring i Tyskland där han vann med fyra minuters marginal. Stewart slutade då tvåa i förarmästerskapet. Säsongen 1969 dominerade han totalt och tog sin första VM-titel och Matra sin första och enda konstruktörstitel. Han vann sex lopp och säkrade titeln med två race kvar att köra.

Säsongen 1970 fortsatte han för Tyrrell i en March, innan han fick köra en Tyrrellbil och vann ett race. Denna säsong blev inte lika framgångsrik för Stewart, som slutade femma i förar-VM.

Jackie Stewart i en Matra MS80 i Tyskland 1969.

Året därpå vann Stewart förar-VM och Tyrrell konstruktörsmästerskapet under deras första hela säsong. Trots sjukdom under säsongen 1972 tog Stewart andraplatsen i mästerskapet bakom Emerson Fittipaldi. Säsongen 1973 slog han Lotusförarna Fittipaldi och Ronnie Peterson och tog förartiteln. Stewart körde dock inte det sista loppet, som skulle blivit hans 100:e, på grund av stallkamraten och vännen François Céverts dödsolycka på Watkins Glen. Stewart slutade därefter att tävla i racing.

Mellan 1972 och 1978 var han ordförande för Formel 1-förarnas fackförening Grand Prix Drivers' Association (GPDA).[1]

F1-karriär[redigera | redigera wikitext]

Säsong Stall/Tillverkare Placering Lopp Poäng Etta Tvåa Trea Pole Varv
1965 BRM 3 10 33 1 3 1    
1966 BRM 7 8 14 1        
1967 BRM 9 11 10 3 1 1    
1968 Tyrrell (Matra-Ford) 2 11 36     1   2
1969 Tyrrell (Matra-Ford) 1 14 63 6 1   2 5
1970 Tyrrell (March-Ford)
Tyrrell-Ford[2]
6 10
3
25 1 2 1 4  
1971 Tyrrell-Ford 1 11 62 6 1   6 3
1972 Tyrrell-Ford 2 11 45 4 1   2 4
1973 Tyrrell-Ford 1 11 71 5 2 1 3 1
Sammanlagt 9 säsonger 100 359 27 11 5 17 15

Vunna F1-lopp[redigera | redigera wikitext]

  1. Italien Italien 1965
  2. Monaco Monaco 1966
  3. Nederländerna Nederländerna 1968
  4. Tyskland Tyskland 1968
  5. USA USA 1968
  6. Sydafrika Sydafrika 1969
  7. Spanien Spanien 1969
  8. Nederländerna Nederländerna 1969
  9. Frankrike Frankrike 1969
  10. Storbritannien Storbritannien 1969
  11. Italien Italien 1969
  12. Spanien Spanien 1970
  13. Spanien Spanien 1971
  14. Monaco Monaco 1971
  15. Frankrike Frankrike 1971
  16. Storbritannien Storbritannien 1971
  17. Tyskland Tyskland 1971
  18. Kanada Kanada 1971
  19. Argentina Argentina 1972
  20. Frankrike Frankrike 1972
  21. Kanada Kanada 1972
  22. USA USA 1972
  23. Sydafrika Sydafrika 1973
  24. Belgien Belgien 1973
  25. Monaco Monaco 1973
  26. Nederländerna Nederländerna 1973
  27. Tyskland Tyskland 1973

Tvåa i F1-lopp[redigera | redigera wikitext]

  1. Belgien Belgien 1965
  2. Frankrike Frankrike 1965
  3. Nederländerna Nederländerna 1965
  4. Belgien Belgien 1967
  5. Tyskland Tyskland 1969
  6. Nederländerna Nederländerna 1970
  7. Italien Italien 1970
  8. Sydafrika Sydafrika 1971
  9. Storbritannien Storbritannien 1972
  10. Brasilien Brasilien 1973
  11. Österrike Österrike 1973

Trea i F1-lopp[redigera | redigera wikitext]

  1. Monaco Monaco 1965
  2. Frankrike Frankrike 1967
  3. Frankrike Frankrike 1968
  4. Sydafrika Sydafrika 1970
  5. Argentina Argentina 1973

Pole position i F1-lopp[redigera | redigera wikitext]

  1. Monaco Monaco 1969
  2. Frankrike Frankrike 1969
  3. Sydafrika Sydafrika 1970
  4. Monaco Monaco 1970
  5. Belgien Belgien 1970
  6. Kanada Kanada 1970
  7. Sydafrika Sydafrika 1971
  8. Monaco Monaco 1971
  9. Frankrike Frankrike 1971
  10. Tyskland Tyskland 1971
  11. Kanada Kanada 1971
  12. USA USA 1971
  13. Sydafrika Sydafrika 1972
  14. USA USA 1972
  15. Monaco Monaco 1973
  16. Frankrike Frankrike 1973
  17. Tyskland Tyskland 1973

Snabbaste varv i F1-lopp[redigera | redigera wikitext]

  1. Tyskland Tyskland 1968
  2. USA USA 1968
  3. Sydafrika Sydafrika 1969
  4. Monaco Monaco 1969
  5. Nederländerna Nederländerna 1969
  6. Frankrike Frankrike 1969
  7. Storbritannien Storbritannien 1969
  8. Monaco Monaco 1971
  9. Frankrike Frankrike 1971
  10. Storbritannien Storbritannien 1971
  11. Argentina Argentina 1972
  12. Storbritannien Storbritannien 1972
  13. Kanada Kanada 1972
  14. USA USA 1972
  15. Italien Italien 1973

Noter[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]