Sportåret 1973
| Sportåret 1973 | |
 | |
| 1972 · 1973 · 1974 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Datorspel · Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater · TV | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Ekonomi · Krig · Politik · Sport | |
| Teknik och vetenskap | |
| Meteorologi · Teknik · Vetenskap |
Händelser
[redigera | redigera wikitext]Allmänt
[redigera | redigera wikitext]- Amerikanska softbollförbundet och Internationella bandyförbundet börjar diskutera ett spridningsförsök av bandy- och softbollsporterna.[1]
Amerikansk fotboll
[redigera | redigera wikitext]- Miami Dolphins besegrar Washington Redskins med 14 – 7 i Super Bowl VII. (Final för 1972).
NFL:s slutspel för 1973
[redigera | redigera wikitext]NFC (National Football Conference)
[redigera | redigera wikitext]- Dallas Cowboys besegrar Los Angeles Rams med 27 - 17
- Minnesota Vikings besegrar Washington Redskins med 27 - 20
- Minnesota Vikings besegrar Dallas Cowboys med 27 - 10 i NFC-finalen
AFC (American Football Conference)
[redigera | redigera wikitext]- Oakland Raiders besegrar Pittsburgh Steelers med 33 - 14
- Miami Dolphins besegrar Cincinnati Bengals med 34 – 16
- Miami Dolphins besegrar Oakland Raiders med 27 - 10 i AFC-finalen
Bandy
[redigera | redigera wikitext]- 22 februari – Nederländerna inträder i Internationella bandyförbundet.[2]
- 24 februari – Sovjet vinner världsmästerskapet i Sovjet före Sverige och Finland.[3]
- 10 mars – IK Göta vinner den första SM-finalen i bandy för damer genom att besegra Katrineholms SK med 9–6 på Rocklunda IP i Västerås.[4]
- 18 mars – Västerås SK blir svenska mästare för herrar genom att i finalen besegra Örebro SK med 4–1 på Söderstadion i Stockholm.[5][6]
Baseboll
[redigera | redigera wikitext]- 21 oktober – American League-mästarna Oakland Athletics vinner World Series med 4-3 i matcher över National League-mästarna New York Mets.[7]
Basket
[redigera | redigera wikitext]- 6 april – Island spelar sin första officiella herrlandskamp i basket, då man i Bærum utklassas av Sverige med 15-112 under nordiska mästerskapet.[8]
- 10 maj – Los Angeles Lakers vinner NBA-finalserien mot Los Angeles Lakers.[9]
- 6 oktober – Jugoslavien vinner herrarnas Europamästerskap genom att finalslå Spanien med 78-67 i Barcelona.[10]
- Solna IF blir svenska mästare för herrar.
- KFUM Söder, Stockholm blir svenska mästare för damer.
Curling
[redigera | redigera wikitext]Cykel
[redigera | redigera wikitext]- Felice Gimondi, Italien vinner landsvägsloppet vid VM
- Eddy Merckx, Belgien vinner Giro d'Italia för fjärde gången
- Luis Ocaña, Spanien vinner Tour de France
- Eddy Merckx, Belgien vinner Vuelta a España
Fotboll
[redigera | redigera wikitext]- 5 maj – Sunderland AFC vinner FA-cupfinalen mot Leeds United AFC med 1-0 på Wembley Stadium.[11]
- 10 maj – Liverpool FC vinner UEFA-cupen genom att besegra Borussia Mönchengladbach i finalerna.[12]
- 16 maj – AC Milan vinner Europeiska cupvinnarcupen genom att besegra Leeds United AFC med 1–0 i finalen på Kaftanzoglio i Thessaloniki.[12]
- 31 maj – Malmö FF vinner Svenska cupen genom att finalslå Åtvidabergs FF med 7-0 i Jönköping.[13]
- 25 augusti – Finland spelar sin första officiella damlandskamp i fotboll, då man i Mariehamn spelar 0-0 mot Sverige.[14]
- 30 maj – AFC Ajax vinner för tredje säsongen i rad Europacupen för mästarlag, genom att besegra Juventus med 1–0 i finalen på Stadion Crvena Zvezda i Belgrad.[12]
- Okänt datum – Sunderland AFC vinner FA-cupen genom att i finalen besegra Leeds United FC med 1-0.
- Okänt datum – Johan Cruyff, Nederländerna, utses till Årets spelare i Europa.
- Okänt datum – Pelé, Brasilien, utses till Årets spelare i Sydamerika.
- Okänt datum – Tshimimu Bwanga, Zaire, utses till Årets spelare i Afrika.
Ligasegrare / resp. lands mästare
[redigera | redigera wikitext]- Belgien – Club Brugge
- Danmark – Hvidovre IF
- England – Liverpool FC
- Finland – HJK Helsingfors
- Frankrike – FC Nantes Atlantique
- Italien – Juventus FC
- Nederländerna – AFC Ajax
- Norge – Viking FK
- Portugal – SL Benfica
- Schweiz – FC Basel
- Skottland – Celtic FC
- Spanien – Atletico Madrid
- Sverige – Åtvidabergs FF
- Västtyskland – FC Bayern München
Friidrott
[redigera | redigera wikitext]- 31 december – Víctor Mora, Colombia vinner Sylvesterloppet i São Paulo.[15]
- Jon Anderson, USA vinner herrklassen vid Boston Marathon.[16] medan Jacqueline Hansen, USA vinner damklassen.[17]
- Vid europeiska mästerskapen inomhus nås följande svenska resultat:
- Höjd, herrar - 5. Jan Dahlgren
- Kula, herrar - 5. Ricky Bruch
Handboll
[redigera | redigera wikitext]- 15 december – Sovjet blir damvärldsmästare genom att finalbesegra Rumänien med 16-11 i Belgrad.[18]
- IF Saab blir svenska mästare för herrar och Borlänge HK blir svenska mästare för damer.
Golf
[redigera | redigera wikitext]Herrar
[redigera | redigera wikitext]- The Masters vinns av Tommy Aaron, USA
- US Open vinns av Johnny Miller, USA
- British Open vinns av Tom Weiskopf, USA
- PGA Championship vinns av Jack Nicklaus, USA
- Mest vunna vinstpengar på PGA-touren: Jack Nicklaus, USA med $308 362
Ryder Cup
[redigera | redigera wikitext]- USA besegrar Storbritannien och Eire med 19 - 13
Damer
[redigera | redigera wikitext]- US Womens Open – Susie Berning, USA
- LPGA Championship – Mary Mills, USA
- Mest vunna vinstpengar på LPGA-touren: Kathy Whitworth, USA med $82 854
Ishockey
[redigera | redigera wikitext]- 8 mars – Svenska mästare blir Leksands IF genom serieseger före Södertälje SK och Västra Frölunda HC.[19]
- 15 april – Sovjet vinner världsmästerskapet i Moskva före Sverige och Tjeckoslovakien.[20]
- 10 maj – Stanley Cup vinns av Montreal Canadiens som besegrar Chicago Blackhawks med 4 matcher mot 2 i slutspelet.[21]
- 22 september – Ove Rainer efterträder Helge Berglund som ordförande för Svenska Ishockeyförbundet.[22]
- 21 december – Sovjet vinner Izvestijaturneringen i Moskva före Tjeckoslovakien och Finland.[23]
Konståkning
[redigera | redigera wikitext]VM
[redigera | redigera wikitext]- Herrar – Ondrej Nepela, Tjeckoslovakien
- Damer – Karen Magnussen, Kanada
- Paråkning – Irina Rodnina & Aleksandr Zaitsev, Sovjetunionen
- Isdans – Ljudmila Pachomova & Aleksandr Gorsjkov, Sovjetunionen
EM
[redigera | redigera wikitext]- Herrar – Ondrej Nepela, Tjeckoslovakien
- Damer – Christine Errath, DDR
- Paråkning – Irina Rodnina & Aleksandr Zaitsev, Sovjetunionen
- Isdans – Ljudmila Pachomova & Aleksandr Gorsjkov, Sovjetunionen
Motorsport
[redigera | redigera wikitext]Formel 1
[redigera | redigera wikitext]- 1 juli – Ronnie Peterson vinner sin första F1-seger vid Frankrikes Grand Prix.
- 7 oktober – Världsmästare blir Jackie Stewart, Storbritannien.
Motocross
[redigera | redigera wikitext]- Håkan Andersson, Sverige blir världsmästare i 250cc-klassen.
Roadracing
[redigera | redigera wikitext]- Kent Andersson, Sverige blir världsmästare i 125cc-klassen.
Sportvagnsracing
[redigera | redigera wikitext]- Den franska biltillverkaren Matra vinner sportvagns-VM.
- Fransmännen Henri Pescarolo och Gérard Larrousse vinner Le Mans 24-timmars med en Matra-Simca MS670B.
Simhopp
[redigera | redigera wikitext]- 2-9 september – Vid VM i simsport i Belgrad avgörs följande grenar i simhopp:
- Damer, svikthopp 3 meter
- 1. Christa Köhler, Östtyskland
- 2. Ulrika Knape, Sverige
- 3. Marina Janicke, Östtyskland
- Damer, höga hopp
- 1. Ulrika Knape, Sverige
- 2. Milena Duchková, Tjeckoslovakien
- 3. Irina Kalinina, Sovjetunionen
- Herrar, svikthopp 3 meter
- 1. Phil Boggs, USA
- 2. Klaus Dibiasi, Italien
- 3. Keith Russell, USA
- Herrar, höga hopp
- 1. Klaus Dibiasi, Italien
- 2. Keith Russell, USA
- 3. Falk Hoffmann, Östtyskland
- Damer, svikthopp 3 meter
Simning
[redigera | redigera wikitext]- Vid världsmästerskapen i simsport uppnås följande svenska resultat i simning:
- 400 m frisim, herrar – 3. Bengt Gingsjö
- 200 m individuell medley, herrar – 1. Gunnar Larsson
Skidor, alpint
[redigera | redigera wikitext]Herrar
[redigera | redigera wikitext]Världscupen
[redigera | redigera wikitext]- Totalsegrare: Gustav Thöni, Italien
- Slalom: Gustav Thöni, Italien
- Storslalom: Hansi Hinterseer, Österrike
- Störtlopp: Roland Collombin, Schweiz
SM
[redigera | redigera wikitext]- Slalom vinns av Stefan Sollander, Östersund-Frösö SLK. Lagtävlingen vinns av Tärna IK Fjällvinden.
- Storslalom vinns av Anders Hansson, Åre SLK. Lagtävlingen vinns av Åre SLK.
- Störtlopp vinns av Manni Thofte, AIK. Lagtävlingen vinns av Östersund-Frösö SLK.
Damer
[redigera | redigera wikitext]Världscupen
[redigera | redigera wikitext]- Totalsegrare: Annemarie Moser-Pröll, Österrike
- Slalom: Patricia Emonet, Frankrike
- Storslalom: Monika Kaserer, Österrike
- Störtlopp: Annemarie Moser-Pröll, Österrike
SM
[redigera | redigera wikitext]- Slalom vinns av Lillian Nilsson, Tärna IK Fjällvinden. Lagtävlingen vinns av Tärna IK Fjällvinden.
- Storslalom vinns av Lena Sollander, Östersund-Frösö SLK. Lagtävlingen vinns av Östersund-Frösö SLK.
- Störtlopp vinns av Ingegerd Fränberg, IFK Lidingö. Lagtävlingen vinns av Östersund-Frösö SLK.
Skidor, nordiska grenar
[redigera | redigera wikitext]Herrar
[redigera | redigera wikitext]- 4 mars – Pauli Siitonen, Finland vinner Vasaloppet.[24]
SM
[redigera | redigera wikitext]- 15 km vinns av Thomas Magnuson, Delsbo IF. Lagtävlingen vinns av IFK Mora lag 1.
- 30 km vinns av Lars-Arne Bölling, IFK Mora. Lagtävlingen vinns av IFK Mora.
- 50 km vinns av Thomas Magnuson, Delsbo IF. Lagtävlingen vinns av IFK Mora.
- Stafett 3 x 10 km vinns av IFK Mora lag 1 med laget Hans-Erik Larsson, Bjarne Andersson och Lars-Arne Bölling.
Damer
[redigera | redigera wikitext]SM
[redigera | redigera wikitext]- 5 km vinns av Eva Ohlsson, Delsbo IF. Lagtävlingen vinns av Delsbo IF.
- 10 km vinns av Eva Ohlsson, Delsbo IF. Lagtävlingen vinns av Delsbo IF.
- Stafett 3 x 5 km vinns av Delsbo IF med laget Margareta Hermansson, Gudrun Fröjdh och Eva Ohlsson .
Skidskytte
[redigera | redigera wikitext]VM
[redigera | redigera wikitext]- Herrar 20 km
- 1 Aleksandr Tichonov, Sovjetunionen
- 2 Gennadij Kovaljev, Sovjetunionen
- 3 Thor Svendsberget, Norge
- Stafett 4 x 7,5 km
- 1 Sovjetunionen (Aleksandr Tichonov, Rinnat Safin, Jurij Kolmakov & Gennadij Kovaljev)
- 2 Norge (Thor Svendsberget, Esten Gjelten, Ragnar Tveiten & Kjell Hovda)
- 3 DDR (Dieter Speer, Manfred Geyer, Herbert Wiegand & Günther Bartnick)
Tennis
[redigera | redigera wikitext]Herrar
[redigera | redigera wikitext]- Australiska öppna – John Newcombe, Australien
- Franska öppna – Ilie Năstase, Rumänien
- Wimbledon – Jan Kodeš, Tjeckoslovakien
- US Open – John Newcombe, Australien
- 2 december – Australien vinner Davis Cup genom att finalbesegra USA med 5-0 i Cleveland.[25]
Damer
[redigera | redigera wikitext]- 6 maj – Australien vinner Federation Cup genom att finalbesegra Sydafrika med 3-0 i Bad Homburg.[26]
- Australiska öppna – Margaret Smith Court, Australien
- Franska öppna – Margaret Smith Court, Australien
- Wimbledon – Billie Jean King, USA
- US Open – Margaret Smith Court, Australien
Vattenpolo
[redigera | redigera wikitext]- 1-9 september – Vid VM i simsport i Belgrad avgörs herrarnas vattenpoloturnering.
- 1. Ungern
- 2. Sovjetunionen
- 3. Jugoslavien
Evenemang
[redigera | redigera wikitext]- VM på cykel arrangeras i Barcelona, Spanien
- VM i ishockey arrangeras i Moskva i Sovjetunionen.
- VM i konståkning arrangeras i Bratislava, Tjeckoslovakien
- VM i simsport arrangeras i Belgrad, Jugoslavien
- VM i skidskytte arrangeras i Lake Placid, USA
- EM i konståkning arrangeras i Köln, Västtyskland
- VM i terränglöpning arrangeras för första gången.
Födda
[redigera | redigera wikitext]- 8 januari – Henning Solberg, norsk rallyförare.
- 13 januari – Nikolaj Chabibulin, rysk ishockeyspelare.
- 14 januari – Giancarlo Fisichella, italiensk racerförare.
- 15 januari – Kateřina Neumannová, tjeckisk längdskidåkare.
- 19 januari – Junxia Wang, kinesisk friidrottare.
- 23 januari – Thomas Holmström, svensk ishockeyspelare.
- 2 februari – Ike Ibeabuchi, nigeriansk boxare.
- 3 februari – Magnus Wernblom, svensk ishockeyspelare.
- 4 februari – Oscar de la Hoya, amerikansk boxare.
- 9 februari – Svetlana Boginskaja, rysk gymnast.
- 10 februari – Gunn-Rita Dahle, norsk cyklist.
- 11 februari – Mathias Fredriksson, svensk längdskidåkare
- 16 februari – Cathy Freeman, australisk friidrottare.
- 18 februari – Mirjam Overdam, nederländsk vattenpolospelare.
- 24 februari – Aleksej Kovaljov, rysk ishockeyspelare.
- 28 februari – Eric Lindros, kanadensisk ishockeyspelare.
- 1 mars – Anna Carin Olofsson, svensk längdåkare och skidskytt.
- 5 mars – Špela Pretnar, slovensk alpin skidåkare.
- 7 mars – Ray Parlour, engelsk fotbollsspelare.
- 13 mars – Edgar Davids, nederländsk fotbollsspelare.
- 19 mars – Magnus Hedman, svensk fotbollsspelare.
- 23 mars – Jerzy Dudek, polsk fotbollsspelare.
- 25 mars – Michaela Dorfmeister, österrikisk alpin skidåkare.
- 26 mars – Sébastien Charpentier, fransk roadracingförare.
- 29 mars
- Marc Overmars, nederländsk fotbollsspelare.
- Johan Pettersson, svensk handbollsspelare.
- 30 mars – Jan Koller, tjeckisk fotbollsspelare.
- 7 april – Carole Montillet, fransk alpin skidåkare.
- 8 april – Patrik Isaksson, svensk simmare.
- 10 april – Roberto Carlos, brasiliansk fotbollsspelare
- 13 april – Nicolas Jalabert, fransk cyklist.
- 15 april – Teddy Lucic, svensk fotbollsspelare.
- 18 april – Haile Gebrselassie, etiopisk friidrottare.
- 26 april – Stephanie Graf, österrikisk friidrottare.
- 4 maj
- Malin Andersson, svensk fotbollsspelare.
- Katrin Apel, tysk skidskytt.
- 5 maj – Johan Hedberg, svensk ishockeyspelare, målvakt.
- 7 maj – Paolo Savoldelli, italiensk cyklist.
- 9 maj – Tegla Loroupe, etiopisk friidrottare.
- 19 maj – Andreas Johansson, svensk ishockeyspelare.
- 24 maj – Vladimir Šmicer, tjeckisk fotbollsspelare.
- 12 juni – Daron Rahlves, amerikansk alpin skidåkare.
- 18 juni – Alexandra Meissnitzer, österrikisk alpin skidåkare.
- 24 juni – Jere Lehtinen, finländsk ishockeyspelare.
- 5 juli – Marcus Allbäck, svensk fotbollsspelare.
- 7 juni – Mile Dimov, makedonsk fotbollsspelare.
- 11 juli – Konstantinos Kenteris, grekisk friidrottare.
- 12 juli – Christian Vieri, italiensk fotbollsspelare.
- 16 juli – Stefano Garzelli, italiensk cyklist.
- 20 juli – Peter Forsberg, svensk ishockeyspelare.
- 23 juli – Gunn Margit Andreassen, norsk skidskytt.
- 24 juli – Mika Niskanen, finländsk ishockeyspelare.
- 30 juli – Markus Näslund, svensk ishockeyspelare.
- 9 augusti – Filippo Inzaghi, italiensk fotbollsspelare.
- 12 augusti – Joseba Beloki, spansk cyklist.
- 21 augusti
- Heather Moody, amerikansk vattenpolospelare.
- Nikolaj Valujev, rysk tungviktsboxare.
- 22 augusti – Okkert Brits, sydafrikansk friidrottare.
- 24 augusti – Inge de Bruin, nederländsk simmare.
- 27 augusti – Dietmar Hamann, tysk fotbollsspelare.
- 4 september – Magnus Johansson, svensk ishockeyspelare.
- 6 september – Greg Rusedski, kanadensisk-brittisk tennisspelare.
- 9 september – Frode Andresen, norsk skidskytt.
- 12 september – Martina Ertl-Renz, tysk alpin skidåkare.
- 13 september
- Christine Arron, fransk friidrottare.
- Fabio Cannavaro, italiensk fotbollsspelare.
- 16 september – Aleksandr Vinokurov, kazakisk cyklist.
- 19 september – Cristiano da Matta, brasiliansk racerförare.
- 23 september – Artim Sakiri, makedonsk fotbollsspelare.
- 3 oktober – Ljubomir Vranjes, svensk handbollsspelare.
- 7 oktober
- Dida, eg. Nelson de Jesus Silva, brasiliansk fotbollsspelare.
- Sami Hyypiä, finländsk fotbollsspelare.
- 15 oktober – Maria Hjort, svensk professionell golfspelare.
- 22 oktober – Ichiro Suzuki, japansk basebollspelare.
- 30 oktober – Harry van der Meer, nederländsk vattenpolospelare.
- 5 november – Aleksej Jasjin, rysk ishockeyspelare.
- 12 november
- Ibrahim Ba, fransk fotbollsspelare.
- Egil Gjelland, norsk skidskytt.
- 22 november – Cassie Campbell, kanadensisk ishockeyspelare.
- 23 november – Claudia Zwiers, nederländsk judoutövare.
- 29 november
- Ryan Giggs, brittisk fotbollsspelare.
- Fredrik Norrena, finländsk ishockeymålvakt.
- 2 december
- Monica Seles, amerikansk tennisspelare.
- Jan Ullrich, tysk cyklist.
- 15 december – Surya Bonaly, fransk-amerikansk konståkare.
- 17 december – Paula Radcliffe, brittisk friidrottare.
- 23 december – Daniel Chopra, svensk golfspelare.
- 27 december – Sophie Gustafson, svensk golfspelare.
- 30 december – Ato Boldon, friidrottare från Trinidad och Tobago.
Avlidna
[redigera | redigera wikitext]- 23 januari – Jean Chaland, 91, fransk ishockeyspelare.
- 14 februari – Evert "Västervik" Nilsson, 78, svensk friidrottare.
- 20 april – Eddie Hapgood, 64, engelsk fotbollsspelare och -tränare.
- 27 april – Carlos Menditéguy, 57, argentinsk racerförare och hästpolospelare.
- 2 juli – Swede Savage, 26, amerikansk racerförare.
- 2 oktober – Paavo Nurmi, 76, finländsk friidrottare.
- 6 oktober – François Cevert, 29, fransk racerförare.
- 25 oktober – Abebe Bikila, 41, etiopisk friidrottare.
- 4 december – Lauri Lehtinen, 65, finländsk friidrottare.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Bandytipset”. http://www.geocities.com/Colosseum/Track/2049/English/USA.html. Läst 1 september 2011.
- ↑ ”FIB History” (på engelska). International Bandy Federation. https://www.worldbandy.com/about-fib/. Läst 20 augusti 2011.
- ↑ ”World Championships 1972/73” (på engelska). Bandysidan. http://www.bandysidan.nu/event.php?EVID=81. Läst 20 augusti 2011.
- ↑ Erik Jonsson (10 mars 1973). ”1973–1979”. Svenska bandyförbundet. https://www.svenskbandy.se/BANDYFINALEN/HISTORIK/Svenskamastare/Damer/1973-1979/. Läst 24 mars 2018.
- ↑ Erik Jonsson (15 mars 1970). ”1970–1979”. Svenska Bandyförbundet. https://www.svenskbandy.se/BANDYFINALEN/HISTORIK/Svenskamastare/Herrar/1970-1979/. Läst 18 mars 2020.
- ↑ ”Västerås Sportklubbs SM-finaler i bandy”. VSK Forum. http://www.vskforum.com/vsk.nu/SM-finallag.html. Läst 21 juli 2011.
- ↑ ”1973 World Series” (på engelska). Baseball-Reference.com. http://www.baseball-reference.com/postseason/1973_WS.shtml. Läst 10 juli 2015.
- ↑ ”Körfuknattleikssamband Íslands”. Arkiverad från originalet den 29 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100129101203/http://kki.is/landslid.asp?adgerd=urslit&lid=alidkvenna. Läst 20 augusti 2011.
- ↑ ”Basketball Reference”. http://www.basketball-reference.com/leagues/NBA_1973_games.html. Läst 25 augusti 2011.
- ↑ ”Sport Statistics”. Arkiverad från originalet den 18 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110618003558/http://www.todor66.com/basketball/Europe/Men_1973.html. Läst 24 augusti 2011.
- ↑ ”England FA Challenge Cup 1972-1973” (på engelska). RSSSF. http://www.rsssf.com/tablese/engcup1973.html. Läst 19 augusti 2012.
- 1 2 3 ”European Competitions 1972-73” (på engelska). RSSSF. http://www.rsssf.com/ec/ec197273.html. Läst 16 augusti 2011.
- ↑ Jimmy Lindahl (13 maj 2005). ”Svenska cupen – finalmatcher”. Bolletinen. http://www.bolletinen.se/sfs/pdf/stat_h_allsvens_1941_2005_stat_herr_cupen_finalmatcher.pdf. Läst 21 augusti 2012.
- ↑ ”Finland - Women International Matches”. http://www.rsssf.com/tablesf/fin-womintres.html. Läst 20 augusti 2011.
- ↑ ”1970” (på portugisiska). Sylvesterloppet. Arkiverad från originalet den 1 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140301024448/http://www.saosilvestre.com.br/1970. Läst 19 augusti 2012.
- ↑ ”Boston Marathon”. Arkiverad från originalet den 27 april 2015. https://web.archive.org/web/20150427035419/http://www.baa.org/races/boston-marathon/boston-marathon-history/past-champions/past-mens-open-champions.aspx. Läst 9 april 2011.
- ↑ ”Boston Marathon”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120307073943/http://www.baa.org/races/boston-marathon/boston-marathon-history/past-champions/past-womens-open-champions.aspx. Läst 9 april 2011.
- ↑ ”Sport Statistics”. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110824171323/http://www.todor66.com/handball/World/Women_1973.html. Läst 23 augusti 2011.
- ↑ ”Championnat de Suède 1972/73” (på franska). Hockey Archives. 8 mars 1973. https://www.hockeyarchives.info/Suede1973.htm. Läst 15 augusti 2011.
- ↑ ”Championnats du monde 1973” (på franska). Hockey Archives. 15 april 1973. https://www.hockeyarchives.info/mondial1973.htm. Läst 15 augusti 2011.
- ↑ ”NHL 1972/73” (på franska). Hockey Archives. https://www.hockeyarchives.info/NHL1973.htm. Läst 23 mars 2020.
- ↑ ”Presentation av Anders Larsson ny ordförande för Svenska Ishockeyförbundet”. Svenska Ishockeyförbundet. 17 juni 2015. https://www.swehockey.se/Nyheter/nyheterfransvenskaishockeyforbundet/2015/Juni2015/PresentationavAndersLarssonnyordforandeforSvenskaIshockeyforbundet. Läst 16 mars 2020.
- ↑ ”Matches internationaux 1973/74” (på franska). Hockey Archives. 21 december 1973. https://www.hockeyarchives.info/inter1974.htm. Läst 20 augusti 2012.
- ↑ ”Historiska segrare”. Vasaloppet. Arkiverad från originalet den 22 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200322121012/https://www.vasaloppet.se/wp-content/uploads/sites/1/2019/09/historiska_segrare_vasaloppet_sve_2019-09-18.pdf. Läst 5 september 2011.
- ↑ ”Davis Cup”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110818093236/http://www.daviscup.com/en/results/tie/details.aspx?tieId=10000746. Läst 20 augusti 2011.
- ↑ ”Fed Cup”. Arkiverad från originalet den 24 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120324132856/http://www.fedcup.com/en/results/tie/details.aspx?tieId=20004265. Läst 21 augusti 2011.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör sportåret 1973.
| |||||