USA:s ekonomi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
New York är USA:s största och ekonomiskt viktigaste stad.
Ungefärlig jämförelse av bruttonationalprodukter mellan amerikanska delstater och andra länder med 2012 års siffror.

En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin är ett nav för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.

Sociala förhållanden[redigera | redigera wikitext]

USA är ett av världens rikaste länder och landets BNP gör landets ekonomi till den i särklass största i världen för en enskild stat. År 2006 var landets BNP drygt 13,1 biljoner dollar. Välståndet är emellertid ojämnt fördelat och 12,3 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Observera att USA:s fattigdomsgräns är en helt annan än den internationella. I USA år 2012 räknades en familj på fyra som fattig med en årlig inkomst under $23 050 (se [1]). I USA är inkomster och förmögenheter mer ojämlikt fördelade än i Europa och klart mer ojämlikt fördelade än i Sverige. Bland de fattiga är afro-amerikaner, indianer och spansktalande kraftigt överrepresenterade. USA har ett mindre utbyggt offentliga socialförsäkringssystem än de flesta andra industriländer. Dock finns social security, USA:s viktigaste och mest heltäckande socialförsäkring, och som infördes i mitten av 1930-talet. Den är ett federalt finansierat pensionssystem. Förutom ålderspensionärer omfattar detta system även handikappade, arbetsskadade, föräldralösa barn samt änkor och änklingar. Det finns även vissa variationer i socialt försäkringsskydd mellan olika stater. Sjukförsäkringar i USA betalas privat, ofta ingår de som en förmån i arbetet. En egenhet för USA, jämfört med övriga OECD-länder, är att alla invånare därför inte täcks av sjukförsäkring om de blir sjuka. Dock kan systemet MedicAid hjälpa till för sådana som saknar sjukförsäkring.

Naturresurser[redigera | redigera wikitext]

Det finns stora tillgångar av naturresurser i USA, bland annat kol, petroleum, uran och skog. USA är världens tredje största oljeproducent [2], efter Saudiarabien och Ryssland men oljeproduktionen har sedan länge varit på nedgång. Produktionen hade sin topp på 1970-talet (det vill säga omkring hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av till exempel majs, vete, socker och tobak.

Industri[redigera | redigera wikitext]

Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75 % av arbetskraften.

Utrikeshandel[redigera | redigera wikitext]

USA:s största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada, som tillsammans med USA:s sydliga granne Mexiko ingår med USA i frihandelsavtalet North American Free Trade Agreement (NAFTA). Andra viktiga handelspartners är EU och Asien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar, trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderskottet är det allt större behovet av importerad olja.

Statsskuld[redigera | redigera wikitext]

Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin sedan länge problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. År 2006 var läget sämre med skulder på över 8 700 miljarder dollar [3] (65,4% av BNP), drygt 27 000 dollar per invånare. Landet har år efter år lyckats finansiera ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.

Följande tabell visar USA:s statsskuld (brutto[1]) som del av BNP för varje president sedan andra världskriget.[2][3]

President Parti[4] Mandatperiod Skuldökning (biljoner dollar) Ökning av skuld/BNP
Roosevelt/Truman D 1945-1949 0,05 -24,3%
Truman Harry Truman D 1949-1953 0,01 -21,9%
Eisenhower1 Dwight Eisenhower R 1953-1957 0,01 -10,8%
Eisenhower2 Dwight Eisenhower R 1957-1961 0,02 -5,4%
Kennedy/Johnson D 1961-1965 0,03 -8,2%
Johnson Lyndon Johnson D 1965-1969 0,05 -8,3%
Nixon1 Richard Nixon R 1969-1973 0,07 -2,9%
Nixon2 Nixon/Ford R 1973-1977 0,19 +0,1%
Carter Jimmy Carter D 1977-1981 0,18 -3,2%
Reagan1 Ronald Reagan R 1981-1985 0,65 +11,3%
Reagan2 Ronald Reagan R 1985-1989 1,04 +9,2%
Bush GHW George H. W. Bush R 1989-1993 1,40 +13,1%
Clinton1 Bill Clinton D 1993-1997 1,12 -0,6%
Clinton2 Bill Clinton D 1997-2001 0,42 -8,2%
Bush GW1 George W. Bush R 2001-2005 1,15 +6,9%
Bush GW2 George W. Bush R 2005-2009 3,98 +21,1%
Obama1 Barack Obama D 2009-2013 4,4 +18.2
Obama1 Barack Obama D 2013-2017[Uppdatering behövs]

USA:s inverkan på miljön[redigera | redigera wikitext]

USA står för nästan en fjärdedel av världens koldioxidutsläpp och har, om man bortser från en handfull oljeproducerande stater och småstater, det högsta koldioxidutsläppet i världen per capita.[5] Det är mest utsläpp kring de stora industristäderna, både på väst- och östkusten. USA har inte ratificerat Kyotoprotokollet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ The gross federal debt includes intra-government debt, i.e. money owed by one branch of the federal government to another. When this amount is subtracted the remaining quantity is known as the public debt.
  2. ^ Budget of the United States Government, Fiscal Year 2007.
  3. ^ Tabell och föregående stycket helt eller delvid översatt från engelska Wikipedia
  4. ^ D = Demokraterna, R=Republikanerna
  5. ^ Dinyar Godrej, The no-nonsense guide to climate change, Oxford 2006, s.106

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]