Ulricehamns landsfiskalsdistrikt

	Ulricehamns landsfiskalsdistrikt; Redvägs landsfiskalsdistrikt (-1948); landsfiskalsdistrikt
Land	Sverige
Län	Älvsborgs län
Inrättat	1 januari 1918
Upphört	31 december 1964
Omfattning
	Ulricehamns stad (1948–); Redvägs kommun (1952–); Kölingareds landskommun (–1951); Timmele landskommun (–1951); Kölaby landskommun (–1951); Liareds landskommun (–1951); Norra Åsarps landskommun (–1951); Smula landskommun (–1951); Knätte landskommun (–1951); Solberga landskommun (–1951); Hössna landskommun (–1951); Humla landskommun (–1951); Gullereds landskommun (–1951); Blidsbergs landskommun (–1951); Strängsereds landskommun (–1951); Böne landskommun (–1951); Fivlereds landskommun (–1951); Dalums landskommun (–1951); Vists landskommun (–1937); Brunns landskommun (–1937)
	Redigera Wikidata

Ulricehamns landsfiskalsdistrikt var 1918–1964 ett landsfiskalsdistrikt i Älvsborgs län, bildat som Redvägs landsfiskalsdistrikt när Sveriges indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1918, enligt beslut den 7 september 1917.^[2] Namnet ändrades 1 januari 1948 ändrades distriktets namn till Ulricehamns landsfiskalsdistrikt.^[3] Den 1 januari 1965 avskaffades i Sverige samtliga landsfiskaler och landsfiskalsdistrikt, och deras arbetsuppgifter delades upp på de nyskapade indelningarna polisdistrikt, åklagardistrikt och kronofogdedistrikt.

Landsfiskalsdistriktet låg under länsstyrelsen i Älvsborgs län.^[2]

Ingående områden[redigera | redigera wikitext]

1 januari 1932 (enligt beslut den 16 juni 1931) överfördes den del av Kölingareds landskommun som låg i Skaraborgs län, Vartofta härad och Slättängs landsfiskalsdistrikt i alla hänseenden till Älvsborgs län, Redvägs härad och Redvägs landsfiskalsdistrikt.^[4] 1 januari 1938 inkorporerades kommunerna Brunn och Vist i Ulricehamns stad. När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 oktober 1941 (enligt kungörelsen den 28 juni 1941) lämnades Redvägs landsfiskalsdistrikt opåverkat, men regeringen anförde i kungörelsen att den ville i framtiden besluta om Ulricehamns stads förenande med landsfiskalsdistriktet.^[5] 1 januari 1948 införlivades staden Ulricehamn i landsfiskalsdistriktet i alla hänseenden samtidigt som stadens stadsfiskalstjänst upphörde.^[6] När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1952 (enligt kungörelsen 1 juni 1951) ändrades distriktets indelning genom kommunreformen 1952 men omfattningen ändrades inte.^[7]

Från 1 januari 1952[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Svensk författningssamling 1917:687: Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 7 december 1917.
Svensk författningssamling 1941:682: Kungl. Maj:ts kungörelse angående rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 28 juni 1941.
Svensk författningssamling 1951:316: Kungl. Maj:ts kungörelse om rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 1 juni 1951.

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ SFS 1917:687 : Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt, 7 september 1917.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 112. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ SFS 1947:954 Kungl. Maj:ts kungörelse angående ändring i vissa delar av kungörelsen den 28 juni 1941 (nr 682) angående rikets indelning i landsfiskalsdistrikt.
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 76. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 117. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ SFS 1947:567 Transumt av Kungl. Maj:ts brev till länsstyrelsen i Älvsborgs län angående staden Ulricehamns förenande i judiciellt hänseende med domsaga m. m. Stockholms slott den 18 juli 1947.
^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 135. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201950%20(SOS)/Folkrakningen-1950_1.pdf. Läst 1 juli 2023

[d275d9b661395475dfb3fc0ab024a0326a9063dd-1] SFS 1917:687 : Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt, 7 september 1917.^{[källa från Wikidata]}

[SCB_FR_1920:1-2] [a b c] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 112. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[3] SFS 1947:954 Kungl. Maj:ts kungörelse angående ändring i vissa delar av kungörelsen den 28 juni 1941 (nr 682) angående rikets indelning i landsfiskalsdistrikt.

[SCB_FR_1930:1-4] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 76. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[SCB_FR_1940:1-5] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 117. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[6] SFS 1947:567 Transumt av Kungl. Maj:ts brev till länsstyrelsen i Älvsborgs län angående staden Ulricehamns förenande i judiciellt hänseende med domsaga m. m. Stockholms slott den 18 juli 1947.

[SCB_FR_1950:1-7] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 135. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201950%20(SOS)/Folkrakningen-1950_1.pdf. Läst 1 juli 2023

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Ingående områden[redigera | redigera wikitext]

Från 1918[redigera | redigera wikitext]

Från 1932[redigera | redigera wikitext]

Från 1938[redigera | redigera wikitext]

Från 1948[redigera | redigera wikitext]

Från 1 januari 1952[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]