Världsarv i Danmark
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
1
2
3
4
5
6
Världsarven i Danmark[Uppdatering behövs] ( = Kulturarv)
1. Gravhögarna, runstenarna och kyrkan i Jelling 2. Christiansfeld 3. Kronborgs slott 4. Parforcejaktslandskap på Norra Själland 5. Roskilde domkyrka 6. Stevns klint
= Kulturarv)1. Gravhögarna, runstenarna och kyrkan i Jelling 2. Christiansfeld 3. Kronborgs slott 4. Parforcejaktslandskap på Norra Själland 5. Roskilde domkyrka 6. Stevns klint
Danmark var det andra landet i Norden som ratificerade världsarvskonventionen och gjorde detta den 25 juli 1979[1].
Åren efter tog de nordiska ländernas riksantikvariämbeten fram en lista på lämpliga objekt i Norden. Listan har uppdaterats en gång sedan dess. Den uppdaterade listan presenterades i rapporten "Världsarv i Norden" (Nord 1996:30).
Danmark och världsarvskonventionen[redigera | redigera wikitext]
I Danmark är det Kulturarvsstyrelsen som är huvudansvarig för världsarvskonventionen[2].
1994 fick Danmark sitt första världsarv, Gravhögarna, runstenarna och kyrkan i Jelling[3]. Sedan dess har antalet världsarv i Danmark växt till 4, därav ett som ligger på Grönland.
Världsarven i Danmark och på Grönland[3][redigera | redigera wikitext]
| År | Bild | Namn | Region | Kommun | Typ (kriterier) | Beskrivning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994 |  |
Gravhögarna, runstenarna och kyrkan i Jelling | Syddanmark | Vejle | K (iii) | De två gravhögarna är ca 70 m i diameter och ca 10 m höga och ligger på var sida om kyrkan. Man har antagit att det varit Harald Blåtands föräldrar Tyra Danebot och Gorm den gamle som legat där. De två runstenarna, Jellingestenarna, som står vid kyrkan omtalar dessa två. |
| 1995 |  |
Roskilde domkyrka | Själland | Roskilde | K (ii, iv) | Roskilde domkyrka är byggd i flera etapper med fyra gravkapell. De äldsta delarna av kyrkan är från sent 1100-tal och är byggd i unggotisk stil. Domkyrkan har ända sedan den byggdes varit domkyrka. |
| 2000 |  |
Kronborgs slott | Hovedstaden | Helsingør | K (iv) | Kronborg är ett slott beläget på en udde cirka 500 meter nordost om Helsingörs centrum på Själland i Danmark. Fredrik II av Danmark lät bygga om medeltidsborgen Krogen 1574 och 1585 till Kronborgs slott. När ombyggnaden var klar hade fästningen förvandlats till ett renässansslott och heter sedan dess Kronborg. |
| 2014 |  |
Stevns klint | Själland | Stevn | K (viii) | Stevns klint är en 12 km lång och upp till 41 m hög klint vid Östersjön, på östra sidan av halvön Stevns på sydöstra Själland i Danmark. |
| 2015 |  |
Christiansfeld, en herrnhutnisk bosättning | Syddanmark | Kolding | K (iii, iv) | Staden grundades 1 april 1773 och dess borgare gavs tullfrihet av kungen. Staden byggdes planmässigt upp enligt en mönsterplan för hernnhutiska städer med raka lindplanterade huvudgator med tvärgator i rät vinkel, med ett kvadratiskt parkliknande torg som centrum, och stadens brunn som mittpunkt på torget. |
| 2015 |  |
Parforcejaktslandskap på Norra Själland | Hovedstaden | Fredensborg, Rudersdal, Lyngby-Tårbæk | K (ii, iv) | Parforcejaktslandskapen omfattar parkområden på norra Själland som på 1600-talet var kungliga jaktmarker där man hade parforcejakt. Skogs-/parkområdena är även omgivna av ett antal slott. |
1
I det självstyrande Grönland finns dessa världsarv:
| År | Bild | Namn | Typ (kriterier) | Beskrivning |
|---|---|---|---|---|
| 2004 |  |
Ilulissatfjorden | N (vii, viii) | Ilulissatfjorden är en fjord på Grönlands västra kust (kommun Avannaata) där hastigheten på glaciären som kalvar i fjorden är störst i världen, för närvarande cirka 25 – 35m om dagen, men tecken tyder på att hastigheten ökar.. |
| 2018 | .JPG) |
Aasivissuit-Nipisat | N (vii, viii) | Aasivissuit-Nipisat är ett område på Grönlands sydvästra kust (kommun Qeqqata) med arkeologiska kvarlämningar från förhistorisk inuitisk kultur. |
Förslag till världsarv[redigera | redigera wikitext]
Danmark har även tagit fram en lista på förslag till världsarv[4], dvs objekt som man planerar nominera till världsarv, på engelska kallad "tentative list". Följande objekt är upptagna på denna lista:
| Uppsatt | Typ | Namn | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| 1993-09-01 | K | Amalienborg och dess kvarter | |
| 2010-01-08 | N | Kiselgurlandskap vid Limfjorden | |
| 2010-01-08 | K | Trelleborgar | |
| 2011-02-07 | K | Vikingamonument och platser / Gravhögarna, runstenarna och kyrkan i Jelling | Framtida transnationellt världsarv där världsarvet Jelling är tänkt att ingå som en del. |
| 2011-02-07 | K | Vikingamonument och platser /Trelleborgar | Framtida transnationellt världsarv där tentativa världsarvet Trelleborgar är tänkt att ingå. |
Danmark har även objekt listade som ligger på Grönland:
| Uppsatt | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 2003-01-29 | K | Aasivissuit - Nipisat, Inuitiska jaktmarker mellan is och hav (Grönlands jaktområden i inlandet och längs kusten) |
| 2003-01-29 | K | Kujataa . ett subarktiskt jordbrukslandskap på Grönland (Kyrkoruiner på Hvalsø, biskopsresidenset i Gardar, och Brattahlíð, ett nordiskt/inuitiskt kulturlandskap). |
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Verldensarv i Norden, (Nordiska rådet (rapport 1996:30/31), 1986), ISBN 92-9120-937-6
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”States Parties: Ratification Status” (på engelska). Unescos världsarvscenter. http://whc.unesco.org/en/statesparties. Läst 3 september 2010.
- ^ ”Kulturarvsstyrelsen og verdensarven” (på danska). Kulturarvsstyrelsen. http://www.kulturarv.dk/verdensarv/arbejdet-med-verdensarven/. Läst 5 september 2010.
- ^ [a b] ”Denmark” (på engelska). Unescos världsarvscenter. http://whc.unesco.org/en/statesparties/dk. Läst 5 september 2010.
- ^ ”Tentative Lists - State Party: Denmark (Last Revision: 07/02/2011)” (på engelska). Unescos världsarvscenter. http://whc.unesco.org/en/tentativelists/state=dk. Läst 5 september 2010.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Världsarv i Danmark.
Wikimedia Commons har media som rör
| ||||||||
