Världsarv i Danmark

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Denmark location map.svg
Red pog.svg
1
Red pog.svg
2
Red pog.svg
3
Red pog.svg
4
Red pog.svg
5
Red pog.svg
6

Danmark var det andra landet i Norden som ratificerade världsarvskonventionen och gjorde detta den 25 juli 1979[1].

Åren efter tog de nordiska ländernas riksantikvariämbeten fram en lista på lämpliga objekt i Norden. Listan har uppdaterats en gång sedan dess. Den uppdaterade listan presenterades i rapporten "Världsarv i Norden" (Nord 1996:30).

Danmark och världsarvskonventionen[redigera | redigera wikitext]

I Danmark är det Kulturarvsstyrelsen som är huvudansvarig för världsarvskonventionen[2].

1994 fick Danmark sitt första världsarv, Gravhögarna, runstenarna och kyrkan i Jelling[3]. Sedan dess har antalet världsarv i Danmark växt till 4, därav ett som ligger på Grönland.

Världsarven i Danmark och på Grönland[3][redigera | redigera wikitext]

År Bild Namn Region Kommun Typ (kriterier) Beskrivning
1994
Runstenarna framför kyrkan
Gravhögarna, runstenarna och kyrkan i Jelling Syddanmark Vejle K (iii) De två gravhögarna är ca 70 m i diameter och ca 10 m höga och ligger på var sida om kyrkan. Man har antagit att det varit Harald Blåtands föräldrar Tyra Danebot och Gorm den gamle som legat där. De två runstenarna, Jellingestenarna, som står vid kyrkan omtalar dessa två.
1995
Roskilde domkyrka
Roskilde domkyrka Själland Roskilde K (ii, iv) Roskilde domkyrka är byggd i flera etapper med fyra gravkapell. De äldsta delarna av kyrkan är från sent 1100-tal och är byggd i unggotisk stil. Domkyrkan har ända sedan den byggdes varit domkyrka.
2000
Kronborg
Kronborgs slott Hovedstaden Helsingør K (iv) Kronborg är ett slott beläget på en udde cirka 500 meter nordost om Helsingörs centrum på Själland i Danmark. Fredrik II av Danmark lät bygga om medeltidsborgen Krogen 1574 och 1585 till Kronborgs slott. När ombyggnaden var klar hade fästningen förvandlats till ett renässansslott och heter sedan dess Kronborg.
2014
Stevns klint
Stevns klint Själland Stevn K (viii) Stevns klint är en 12 km lång och upp till 41 m hög klint vid Östersjön, på östra sidan av halvön Stevns på sydöstra Själland i Danmark.
2015
Hernhutniska brödramenighetens kyrka i Christiansfeld
Christiansfeld, en herrnhutnisk bosättning Syddanmark Kolding K (iii, iv) Staden grundades 1 april 1773 och dess borgare gavs tullfrihet av kungen. Staden byggdes planmässigt upp enligt en mönsterplan för hernnhutiska städer med raka lindplanterade huvudgator med tvärgator i rät vinkel, med ett kvadratiskt parkliknande torg som centrum, och stadens brunn som mittpunkt på torget.
2015
Erimitageslätten i Dyrehaven
Parforcejaktslandskap på Norra Själland Hovedstaden Fredensborg, Rudersdal, Lyngby-Tårbæk K (ii, iv) Parforcejaktslandskapen omfattar parkområden på norra Själland som på 1600-talet var kungliga jaktmarker där man hade parforcejakt. Skogs-/parkområdena är även omgivna av ett antal slott.
Greenland edcp location map.svg
Red pog.svg
1
Världsarven i Danmark (Red pog.svg = Kulturarv)
1. Ilulissatfjorden

I det självstyrande Grönland finns dessa världsarv:

År Bild Namn Typ (kriterier) Beskrivning
2004
Ilulissatfjorden
Ilulissatfjorden N (vii, viii) Ilulissatfjorden är en fjord på Grönlands västra kust (kommun Avannaata) där hastigheten på glaciären som kalvar i fjorden är störst i världen, för närvarande cirka 25 – 35m om dagen, men tecken tyder på att hastigheten ökar..
2018
Aasivissuit-Nipisat
Aasivissuit-Nipisat N (vii, viii) Aasivissuit-Nipisat är ett område på Grönlands sydvästra kust (kommun Qeqqata) med arkeologiska kvarlämningar från förhistorisk inuitisk kultur.

Förslag till världsarv[redigera | redigera wikitext]

Danmark har även tagit fram en lista på förslag till världsarv[4], dvs objekt som man planerar nominera till världsarv, på engelska kallad "tentative list". Följande objekt är upptagna på denna lista:

Uppsatt Typ Namn Anmärkning
1993-09-01 K Amalienborg och dess kvarter
2010-01-08 N Kiselgurlandskap vid Limfjorden
2010-01-08 K Trelleborgar
2011-02-07 K Vikingamonument och platser / Gravhögarna, runstenarna och kyrkan i Jelling Framtida transnationellt världsarv där världsarvet Jelling är tänkt att ingå som en del.
2011-02-07 K Vikingamonument och platser /Trelleborgar Framtida transnationellt världsarv där tentativa världsarvet Trelleborgar är tänkt att ingå.

Danmark har även objekt listade som ligger på Grönland:

Uppsatt Typ Namn
2003-01-29 K Aasivissuit - Nipisat, Inuitiska jaktmarker mellan is och hav (Grönlands jaktområden i inlandet och längs kusten)
2003-01-29 K Kujataa . ett subarktiskt jordbrukslandskap på Grönland (Kyrkoruiner på Hvalsø, biskopsresidenset i Gardar, och Brattahlíð, ett nordiskt/inuitiskt kulturlandskap).

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”States Parties: Ratification Status” (på engelska). Unescos världsarvscenter. http://whc.unesco.org/en/statesparties. Läst 3 september 2010. 
  2. ^ ”Kulturarvsstyrelsen og verdensarven” (på danska). Kulturarvsstyrelsen. http://www.kulturarv.dk/verdensarv/arbejdet-med-verdensarven/. Läst 5 september 2010. 
  3. ^ [a b] ”Denmark” (på engelska). Unescos världsarvscenter. http://whc.unesco.org/en/statesparties/dk. Läst 5 september 2010. 
  4. ^ ”Tentative Lists - State Party: Denmark (Last Revision: 07/02/2011)” (på engelska). Unescos världsarvscenter. http://whc.unesco.org/en/tentativelists/state=dk. Läst 5 september 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]