Vadehavet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karta över Vadehavet vid Tyska bukten
Vadehavet sett från Römö.
Vadehavet vid Sydslesvig.

Vadehavet (nederländska: Waddenzee, tyska: Wattenmeer) är ett kustområde vid Nordsjön som sträcker sig från Hobukten vid Esbjerg söderut till den holländska staden Den Helder och karaktäriseras av sina specifika tidvattensförhållanden. Vadehavet är cirka 500 km långt och har en area på cirka 10 000 km² och omfattar områden i Danmark, Tyskland och Nederländerna. På grund av sin rika och specialiserade biotop är merparten av Vadehavet ett djur- och naturreservat. De tyska och nederländska delarna av Vadehavet blev 2008 nominerade till Unescos världsarvslista[1] och blev den 26 juni 2009 antagen.[2]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Vadehavet ligger längs kusten i sydvästra Nordsjön i den del som kallas Tyska bukten, från Den Helder i Nederländerna till Blåvandshuk i Danmark. I södra delen ligger Vadehavet mellan fastlandet och de västfrisiska öarna och östfrisisiska öarna. Mellan Wesers mynning och Eiderstedt ligger Vadehavets centrala delar där Vadehavet, Nordsjön och olika flodmynningar går direkt in i varandra. Norr om Eiderstedt ligger den norra delen av Vadehavet mellan fastlandet och de nordfrisiska öarna.

Vadehavet innehåller en mängd större och mindre öar.

Tillkomst[redigera | redigera wikitext]

Under den senaste istiden, Weichsel, som började för 60 000 år sedan och slutade för 12 000 år sedan, låg isen tungt över Danmark med undantag av de sydvästligaste Jylland.

Då isen efterhand smälte över resten av Danmark flöt stora smältvattensfloder västerut över Väst- och Sönderjylland. Vid iskanten strömmade floderna kraftigt och drog med sig stora stenar. Längre bort från iskanten förgrenade sig dessa floder vilket medförde lugnare flöden. De stora stenblock som följt med vattenmassorna nöttes med tiden ned till grus och sand för att senare bli till lera som följde med vattnet ut i Västerhavet där de skapade sandbankar.

Smältvattensmaterialet skapade efterhand nya låglänta områden som idag är Sydvästjylland och Vadehavet.

Tidvatten[redigera | redigera wikitext]

Hela Vadehavsområdet är starkt påverkat av tidvatten. Tidvattnet har en cykel mellan högvatten och lågvatten på 6 1/4 timme. Vädret inverkar också på tidvattnet. Vind från väst pressar havsvattnet in mot Vadehavskusten och förstärker högvattnets effekt med upp till 4 meter vid orkan.

Marskland[redigera | redigera wikitext]

Tidvattnet för med sig dy, bestående av sand och organiskt material, in till låglänta områden som våtmarker och marskland som periodvis översvämmas. Olika områden översvämmas olika ofta och där översvämningarna sker mer sällan slår fler växter rot och material sedimenteras och faller till botten.

Ju fler plantor som växer i ett område, desto mer binds marken och på detta sätt växer området. Vid Rømø växer landet med upp till en decimeter om året.

På vissa platser hägnar man in områden med risknippen som underlättar att dyn binder sig så att tillväxten av markområdet ökar snabbare. Denna teknik kallas på danska för grøbling. När så marsklandet fått en höjd så att det inte översvämmas mer så avstannar tillväxten av markytan.

Flora[redigera | redigera wikitext]

Växtligheten i området är specialiserad för en extrem miljö. Plantorna ska inte bara klara av en stor variation mellan fuktighet och torka utan även stora variationer i salinitet.

Havsvattnet i Vadehavet har en salthalt på mellan 25 och 35 promille, men i vissa områden där vattnet avdunstar faller saltet ut och tränger ned i jorden som då får en mycket högre salthalt.

På grund av dessa förutsättningar förekommer det ett fåtal väl anpassade arter i området kring Vadehavet. Längre upp i marsklandet är biotopen mer konstant, och där förekommer det en annan flora som tränger undan de salttåliga arterna.

Fauna[redigera | redigera wikitext]

Precis som hos växterna är de djur som trivs i denna biotop väl anpassade till de skiftande våta kontra torra perioderna. Vadehavet är näringsrikt och de grunda vattnet är ljust vilket gör det till en ideal plats för kiselalger som i sin tur blir mat för andra djur som exempelvis plankton. Dessa plankton blir i sin tur mat åt exempelvis sjöstjärnor.

Fåglar[redigera | redigera wikitext]

Stora flockar av vadare (här kärrsnäppa) är karaktäristiskt för fågellivet kring vadehavet.

Vadehavet är speciellt känt för sin rika fågelliv och på vinterhalvåret rastar där cirka 10 till 12 miljoner flyttfåglar, främst vadare, gäss och änder. En stor del av dessa fåglar mellanlandar bara en kort period för att så fort som möjligt fylla på sina fettreserver och sedan flyga vidare söderut till sina vinterkvarter på höststräcket, eller flyga vidare norrut till sina häckningsplatser på våren. Vissa arter ruggar till vinterdräkt under sin vistelse i området. Andra fågelpopulationer, som exempelvis underarten islandica av kustsnäppa som häckar på Grönland och i nordöstra Kanada, har vadehavet som sitt viktigaste övervintringsområde. Födotillgången är som störst under sommarmånaderna då tusentals vadare anländer efter att ha häckat långt upp i norr.

Häckande arter[redigera | redigera wikitext]

Att som fågel häcka på Vadarstränderna vid Vadehavet är riskfyllt. Den absoluta merparten av de häckfåglar som förekommer i området lägger sina bon direkt på marken. Äggen kan då bli ett lätt byte vilket får ställas mot den mycket goda födotillgången. Alla arter har utvecklat olika tekniker för att undgå rovdjur. En vanlig teknik är att spela sjuk och en annan att i flock attackera en annalkande fara. Några exempel på häckande fåglar är skärfläcka, strandskata, skrattmås och gravand.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Common Wadden Sea Secretariat (CWSS) (utgivare): Nomination of the Dutch-German Wadden Sea as World Heritage Site 2008 som pdf
  2. ^ UNESCO:s pressmeddelande, 26 juni 2009

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]