Hoppa till innehållet

Vagn- & Maskinfabriksaktiebolaget i Falun

Från Wikipedia
VMF:s tillverkningsskylt.

Vagn- & Maskinfabriksaktiebolaget i Falun (VMF) var en svensk vagns- och lokomotivtillverkare som grundades 1899 som dotterbolag till Stora Kopparbergs Bergslags AB i Falun. Företaget övertogs 1918 av AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Linköping, (ASJ) men namnet VMF användes ända till 1943. Fram till 1917 byggde företaget 246 lok och fram till 1943 totalt 504. VMF tillverkade såväl ånglok och ellok som järnvägsvagnar.

Erik Johan Ljungberg som 1875–1907 ledde Stora Kopparbergs bergslags AB som disponent, verkställande direktör och styrelseordförande var den som 1899 tog initiativet till att starta VMF som dotterbolag till Stora Kopparbergs Bergslags AB. Det anses att VMF och företagets begränsade framgång var hans enda misslyckande som företagsledare.[1]

Förhistoria

[redigera | redigera wikitext]

Det var förmodligen i Schönfeldska huset på Stora Nygatan 30 i Gamla stan i Stockholm som 8 personer samlades den 25 augusti 1898. Enligt protokollet[2] från mötet beskrevs det som “överläggning och beslut rörande väckt förslag att bilda ett aktiebolag för tillverkning af rullande material för järnvägar”. Schönfeldska huset var fram till 1875 Jernkontorets lokaler. 1898 hade Stora Kopparbergs Bergslags AB sitt Stockholmskontor i husets andra våning.[3]

De närvarande var: :[2]

  • Landshövdingen i Kopparbergs län Claës Wersäll (f. 1848)
  • Disponenten i Stora Kopparbergs Bergslags AB Erik Johan Ljungberg (f. 1843)
  • Verkställande direktören i Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösund Vollrath Tham. (f. 1837)
  • Brukspatronen vid Gravendals bruk Knut Falk (f. 1836)
  • Trafikdirektören vid Stockholm-Västerås-Bergslagen trafikaktiebolag Ernst Johan Lindqvist (f. 1839)
  • Trafikdirektören vid Frövi-Ludvika Järnväg John Johnson (f. 1847)
  • Direktören i Grängesbergs gemensamma förvaltning Anders Erik Salvén (f. 1847)
  • Disponentassistenten och chefen för bolagets järnhantering i Stora Kopparbergs Bergslags AB Carl Sahlin (f. 1861)

Vid mötet framställde Erik Johan Ljungberg ett förslag “att anlägga och drifva en större fabrik för tillverkning af huvudsakligen järnvägsvagnar och lokomotiv samt att för ändamålet bilda ett aktiebolag”.  Ljungberg motiverade sitt förslag med “att nuvarande svenska verkstäder faktiskt icke på långt när kunde tillfredsställa våra järnvägars behov av rullande materiel”. Tham, Johnson, Lindqvist, Falk och Salvén tillstyrkte alla Ljungbergs förslag. Under diskussionen framhölls “att fabriken ställdes under god ledning samt utrustades med tidsenliga anordningar och arbetsbesparande specialmaskiner, så att densamma blefve möjligast konkurrenskraftig och äfven under försämrade konjunkturer kunde påräkna sysselättning och gifva vinst”. Man räknade med att fabriken skulle kunna konkurrera med utländska tillverkare eftersom importtullen på lokomotiv var 10 % och på vagnar 15 % av inköpspriset. John Johnson argumenterade för att fabriken skulle kunna exportera till Norge, Danmark och Finland. Johnson presenterade för mötet följande statistik för 1896 över befintliga järnvägar och rullande materiel:[4]

Land Km järnväg Lokomotiv Personvagnar Godsvagnar
Sverige - staten 3676 481 1232 11429
Sverige - privat 6222 595 1312 15684
Norge 1552 202 618 4782
Danmark 2142 389 1055 5903
Finland 2468 209 542 5691
Summa 16060 1876 4759 43189

Johnson beräknade att ersättningsinvesteringar i dessa länder årligen skulle motsvara 60 lokomotiv och 2100 godsvagnar. Till detta kom nyanskaffning p.g.a. ökad trafik och nyanläggning av järnvägar.

Man beslöt att inleda processen att bilda ett aktiebolag.[4] Ändamålet för aktiebolaget skulle vara “tillverkning och försäljning af järnvägsmateriel samt idkande af annan till maskinverkstad hörande verksamhet”. Aktiekapitalet skulle vara minst en och högst tre miljoner. Aktier skulle tecknas för 1000 kr styck. Ingen öppen inbjudan till aktieteckning skulle göras. Deltagarna på mötet skulle själva inbjuda personer att teckna aktier. I mötesprotokollet skrevs “i första hand sådana personer, som intaga en ledande ställning vid svenska järnvägar eller i sådana ega stor delaktighet”. Bolaget gavs också sitt namn – Vagn- och Maskinfabriksaktiebolaget.

Vidare beslöt man att bolagets verksamhet skulle förläggas till eller nära Falun. Motivet var att staden var centralt belägen i landet och hade god kommunikationer. Dessutom var stadens läge förmånligt när det gällde råvaruförsörjningen av järn och trä.

Ett verkställande utskott med fem ledamöter utsågs,[5] Wersäll, Ljungberg, Tham, Salvén och Sahlin. De fick ansvar för att upprätta en stiftelseurkund, leda aktieteckningen, sammankalla till konstituerande bolagsstämma och andra uppgifter enligt lagar om bildande av aktiebolag. Det verkställande utskottet gavs uppdraget att bestämma den exakta platsen för fabriken i Falun samt “att i in- eller utlandet söka anskaffa lämplig chef för bolaget och fabriken. Sådan chefs tillsättande skulle dock göras beroende af blifvande bolagsstämmas beslut”.

Bolagsbildning och byggnation

[redigera | redigera wikitext]

Entusiasmen bland de som tog initiativ till bildandet Vagn- och Maskinfabriksaktiebolaget går det inte ta miste på. Det verkar som att samma entusiasm fanns bland de som tecknade sig för aktier bolaget. Aktier för 1 miljon kronor tecknades snabbt. Det fanns dock de som höjde ett varningen finger. I en artikel med rubriken “Järnvägsmaterielindustrien” i Börstidningen 26 oktober 1898[6] kommenteras planerna på den nya fabriken i Falun. Skribenten ville “fästa uppmärksamheten vid den gamla oseden här i Sverge, att så snart en industri visar sig någorlunda lönande skola alla söka sin lycka på samma fält istället för att sätta in sina insikter, energi och kapital på bearbetande af nya områden för den mänskliga företagsamheten”. Efter ett resonemang om tillfälligt hög efterfrågan på järnvägsmateriel drar skribenten slutsatsen att “Och för en tillverkning af normalt omfång räcka våra nuvarande järnvagnsfabriker mer än väl till. De äro fullt mäktiga, om ock med lite större ansträngning än eljes, att tillgodose det starkare behov, som nu tillfälligt råder, hvadan anläggning av nya fabriker i denna väg endast kommer att leda till öfverproduktion med dennas alla sorgliga följder.” Skribenten var troligen tidningens falubördige redaktör Vilhelm Koersner (1860-1900).[7]

Redan i oktober 1898[8] hade investerare tecknat sig för aktier till en summa av en miljon kronor. Därmed hade man säkrat det kapital som stiftarna angett i förutsättningarna för bolagets bildande. Det rapporterades också att bolaget avsåg i medeltal tillverka ett lokomotiv och fyrtio järnvägsvagnar i veckan.

Efter att arbetet med bolagsordningen var färdigt hölls en konstituerande bolagsstämma 12 januari 1899.[9] Som ordförande för stämman fungerade landshövdingen i Uppsala Per Johan Bråkenhielm. De fem ledamöterna i det verkställande utskott förberett bolagsstämman fick alla plats i styrelsen. Claës Wersäll som ordförande, E J Ljungberg som vice ordförande samt Vollrath Tham, Anders Erik Salvén och Carl Sahlin som ledamöter. Sahlin utsågs också till verkställande direktör i väntan på att rekryteringen av en ny verkställande direktör blev klar. Till suppleanter i styrelsen utsågs Knut Falk, som var en av de som tagit initiativ till bolaget, samt löjtnant Anton Pihlström från Falun.

Vid styrelsemötet 22 mars 1899[10] valdes ingenjör Gustaf Svalling (1868–1934)[11] till verkställande direktör för bolaget. Till detta beslutades att “verkställande direktörens löneförmåner bestämdes till tolf tusen kronor per år och fria resor i bolagets ärenden, hvarjemte han skulle ega att hyresfritt bebo manbyggnaden vid Främby samt åtnjuta fri vedbrand för husbehof, alltfrån den dag han befattningen tillträder“. Svalling var maskiningenjör med examen från Tekniska högskolan 1889. Åren 1889-1891 arbetade han vid Köpings mekaniska verkstad, åren 1891-1895 arbetade vid mekaniska verkstäder i Boston och Philadelfia i USA samt 1895-1899 vid B.O. Libergs fabriksaktiebolag i Rosenfors utanför Eskilstuna.[12]

Vagnfabriken i Falun 1910-tal.

Den ursprungliga planen var att fabriken byggas inom Falu stad och i närheten av gruvan men fabriken fick “på grund av först senare ordnade markegoförhållanden i trakten av gruvan måst läggas utanför stadens gräns”.[13] Det finns uppgifter om att man övervägde att placera fabriken i Korsnäs efter att Korsnäsbolaget 1897 beslutade att flytta sin verksamhet till Gävle.[14] Carl Sahlin köpte under våren 1899 mark på Främbynäset och överlät marken och lagfarten till Vagn- och Maskinfabriksaktiebolaget.[15] Vid styrelsesammanträde 14 april 1899 beslutades att den blivande fabriken skulle beräknas för  “en årlig tillverkning av 2000 godsvagnar och 50 lokomotiv” och att fabriken skulle byggas i Främby“ett av styrelsen före sammanträdet besigtad område”.[16]

Företagets verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

År 1900 arbetade omkring 600 personer vid företaget.[17] Företagets första leveranser av lok uppvisade stora brister. I ett besiktningsprotokoll upprättat av personal från Statens Järnvägar sägs;

..ehuru många detaljer är utförda noggrannt och enligt gifna specifikationer, dock åtskilliga mer eller mindre väsentliga brister, tydande på en märkbar frånvaro af erfarenhet och specialkunskap i tillverkning av lok...[18]

Statens Järnvägar lade år 1900 en order på 12 ånglok och under 1901 lades en beställning från staten på hela 400 malmvagnar av ny 3-axlad typ.[19] Under 1901 fick också beställningar från privata järnvägsföretag bland andra från Bergslagsbanan med 100 godsvagnar[20] Under 1903 fick företaget en beställning 100 malmvagnar av en förbättrad typ och dessutom 5 st 6-kopplade tanklok från Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund Järnvägar.[21] Tidigare under 1903 hade man till Gefle Dala Jernväg levererat 4 st 6-kopplade godslok, 3 st 4-kopplade snälltågslok och 2 st 6-kopplade tanklok.[21]

Under 1912 sattes Vagn och fabriksaktiebolaget i Falun i likvidation och rekonstruerades som en avdelning inom Stora Kopparbergs beslags AB som då hade en fordran uppgående till 2,5 miljon kronor på VMF.[22] Bergslaget ägde då redan samtliga maskiner i VMF. Aktierna ansågs värdelösa och övriga aktieägare förlorade sina insatser. Verksamheten i Främby överläts till AB Svenska Järnvägsverkstäderna 1918.[23]

Man kan anta att Stora Kopparbergs Bergslags AB bristande förtrogenhet med mekanisk tillverkning till slut gjorde att verksamheten överläts till AB Svenska Järnvägsverkstäderna. ASEA övertog loktillverkningen i Främby 1972. Det sista loket levererades 1973 från Främby var SJ Rc 1106.[24]

Förteckning över tillverkningsnummer fram till 1917

[redigera | redigera wikitext]
Tillverkningsnr. År Kund Kundens beteckning
1 1901 Statens Järnvägar Kd2 692
2 1901 Statens Järnvägar Kd2 693
3 1901 Statens Järnvägar Kd2 694
4 1901 Statens Järnvägar Kd2 695
5 1901 Statens Järnvägar Kd2 696
6 1901 Statens Järnvägar Kd2 697
7 1901 Statens Järnvägar Kd2 698
8 1901 Statens Järnvägar Kd2 699
9 1901 Statens Järnvägar Kd2 700
10 1901 Statens Järnvägar Kd2 701
11 1901 Lund-Bjäreds Järnväg Nr 1
12 1901 Lund-Bjäreds Järnväg Nr 2
13 1901 Falun-Västerdalarnes Järnväg Nr 1
14 1902 Kalmar-Torsås Järnväg Nr 12
15 1902 Kalmar-Torsås Järnväg Nr 11
16 1902 Statens Järnvägar Ma 702
17 1902 Statens Järnvägar Ma 703
18 1902 Gävle-Dala Järnväg H 42
19 1902 Gävle-Dala Järnväg H 43
20 1902 Gävle-Dala Järnväg H 44
21 1902 Stora Kopparbergs Bergslags AB Nr 2
22 1902 Gävle-Dala Järnväg L3 45
23 1902 Mönsterås–Åseda Järnväg Nr 1
24 1902 Mönsterås–Åseda Järnväg Nr 2
25 1902 LKAB N 1
26 1902 LKAB N 2
27 1903 Statens Järnvägar Mb 761
28 1903 Statens Järnvägar Mb 762
29 1903 Statens Järnvägar Mb 763
30 1903 Statens Järnvägar Mb 764
31 1903 Gävle-Dala Järnväg Nr 48
32 1903 Gävle-Dala Järnväg Nr 49
33 1903 Gävle-Dala Järnväg Nr 50
34 1903 Gävle-Dala Järnväg Nr 46
35 1903 Gävle-Dala Järnväg Nr 47
36 1904 Frövi–Ludvika Järnväg Nr 18
37 1904 Frövi–Ludvika Järnväg Nr 19
38 1904 Frövi–Ludvika Järnväg Nr 20
39 1904 Oxelösund–Flen–Västmanlands Järnväg U 35
40 1904 Oxelösund-Flen-Västmanlands Järnväg U 36
41 1904 Stockholm-Rimbo Järnväg Nr 7
42 1904 Stockholm-Rimbo Järnväg Nr 8
43 1905 Oxelösund -Flen-Västmanlands Järnväg M 44
44 1905 Oxelösund -Flen-Västmanlands Järnväg M 45
45 1905 Lund-Revinge Järnväg Nr 1
46 1905 Lund-Revinge Järnväg Nr 2
47 1905 Stora Kopparbergs Bergslags AB Nr 6
48 1906 Statens Järnvägar L 844
49 1906 Statens Järnvägar L 845
50 1906 Stockholm-Rimbo Järnväg Nr 14
51 1906 Stockholm-Rimbo Järnväg Nr 15
52 1906 Stockholm-Rimbo Järnväg Nr 16
53 1906 Stockholm-Rimbo Järnväg Nr 17
54 1906 Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg Nr 9
55 1906 Stockholm-Rimbo Järnväg Nr 18
56 1906 Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg Nr 11
57 1906 Frövi–Ludvika Järnväg Nr 21
58 1906 Frövi–Ludvika Järnväg Nr 22
59 1906 Frövi–Ludvika Järnväg Nr 23
60 1906 Frövi–Ludvika Järnväg Nr 24
61 1907 Uppsala–Gävle Järnväg B 22
62 1907 Uppsala–Gävle Järnväg B 23
63 1907 Uppsala–Gävle Järnväg B 24
64 1907 Statens Järnvägar Tb 892
65 1907 Statens Järnvägar Tb 893
66 1907 Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar Y3 15
67 1907 Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar Y3 16
68 1907 Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar Y3 17
69 1907 Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar Y3 18
70 1907 Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg Nr 10
71 1908 Stora Kopparbergs Bergslags AB Nr 2
72 1907 Statens Järnvägar Tb 894
73 1907 Statens Järnvägar Tb 895
74 1907 Statens Järnvägar Tb 896
75 1907 Statens Järnvägar Tb 897
76 1908 Statens Järnvägar Tb 898
77 1908 Statens Järnvägar Tb 899
78 1908 Statens Järnvägar Tb 929
79 1908 Statens Järnvägar Tb 930
80 1908 Statens Järnvägar Tb 931
81 1908 Statens Järnvägar Tb 932
82 1908 Statens Järnvägar S 943
83 1908 Statens Järnvägar S 944
84 1908 Statens Järnvägar S 945
85 1908 Statens Järnvägar S 946
86 1908 Statens Järnvägar S 947
87 1908 Statens Järnvägar L 962
88 1908 Statens Järnvägar L 963
89 1908 Statens Järnvägar L 964
90 1908 Statens Järnvägar L 965
91 1908 Statens Järnvägar L 966
92 1908 Gävle-Dala Järnväg N 53
93 1908 Gävle-Dala Järnväg N 54
94 1909 Gävle-Dala Järnväg N 55
95 1909 Gävle-Dala Järnväg N 56
96 1909 Statens Järnvägar E 979
97 1909 Statens Järnvägar E 980
98 1909 Statens Järnvägar E 981
99 1909 Statens Järnvägar E 982
100 1909 Statens Järnvägar E 983
101 1909 Statens Järnvägar E 984
102 1909 Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar Nr 19
103 1909 Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar Nr 20
104 1910 Vagns- & Maskinfabriksaktiebolaget i Falun
105 1909 Stora Kopparbergs Bergslags AB Nr 4
106 1909 Glava Glasbruks Järnväg Nr 2 Glafa
107 1909 Byvalla-Långshyttans Järnväg Nr 5 Thor
108 1910 Statens Järnvägar S 1053
109 1910 Statens Järnvägar S 1054
110 1910 Statens Järnvägar S 1055
111 1910 Statens Järnvägar S 1056
112 1910 Statens Järnvägar S 1057
113 1910 Statens Järnvägar S 1058
114 1910 Bruzafors-Hällefors AB Bruzafors
115 1910 Malmö-Simrishamn Järnvägar Nr 20
116 1910 Malmö-Simrishamn Järnvägar Nr 21
117 1910 Statens Järnvägar E 1071
118 1910 Statens Järnvägar E 1072
119 1910 Statens Järnvägar E 1073
120 1910 Statens Järnvägar E 1074
121 1910 Statens Järnvägar E 1075
122 1910 Statens Järnvägar Ke 1076
123 1910 Statens Järnvägar Ke 1077
124 1910 Statens Järnvägar Ke 1078
125 1910 Statens Järnvägar Ke 1079
126 1910 Statens Järnvägar Ke 1080
127 1911 Statens Järnvägar E 1091
128 1911 Statens Järnvägar E 1092
129 1911 Statens Järnvägar E 1093
130 1911 Kalmar järnväg L3 14
131 1911 Kalmar-Berga Järnväg Nr 9
132 1911 Kalmar-Torsås Järnväg Nr 14
133 1911 Statens Järnvägar E 1096
134 1911 Statens Järnvägar E 1097
135 1911 Statens Järnvägar E 1098
136 1911 Statens Järnvägar E 1099
137 1915 Statens Järnvägar S 1247
138 1915 Statens Järnvägar S 1248
139 1915 Statens Järnvägar S 1249
140 1915 Statens Järnvägar S 1250
141 1917 Statens Järnvägar Ob 32
142 1917 Statens Järnvägar Ob 33
143 1917 Statens Järnvägar Ob 34
144 1917 Statens Järnvägar Ob 35
145 1917 Statens Järnvägar Ob 36
146 1917 Statens Järnvägar Ob 37
147 1917 Statens Järnvägar Ob 38
148 1917 Statens Järnvägar Ob 39
149 1912 Statens Järnvägar E 1126
150 1912 Statens Järnvägar E 1127
151 1912 Statens Järnvägar E 1128
152 1911 LKAB N 3
153 1915 Statens Järnvägar Pa 27
154 1914 Statens Järnvägar Pa 28
155 1914 Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar Y3 69
156 1914 Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar Y3 70
157 1912 Statens Järnvägar N 1129
158 1912 Statens Järnvägar N 1130
159 1912 Statens Järnvägar N 1131
160 1912 Statens Järnvägar N 1132
161 1912 Statens Järnvägar N 1133
162 1912 Statens Järnvägar N 1134
163 1912 Kalmar-Berga Järnväg Nr 19
164 1913 Hultsfred-Västerviks Järnväg Nr 23
165 1913 Västervik-Åtvidaberg-Bersbo Järnväg Nr 26
166 1913 Norsholm-Bersbo Järnväg Nr 15
167 1913 Statens Järnvägar E 1151
168 1913 Statens Järnvägar E 1152
169 1913 Statens Järnvägar E 1153
170 1913 Gävle-Dala Järnväg U1 60
171 1913 Gävle-Dala Järnväg U1 61
172 1913 Gävle-Dala Järnväg U1 62
173 1913 Frövi-Ludvika Järnväg Nr 1
174 1913 Oxelösund-Flen-Västmanlands Järnväg N 37
175 1914 Statens Järnvägar E 1195
176 1914 Statens Järnvägar E 1196
177 1914 Statens Järnvägar Ke 1197
178 1914 Statens Järnvägar Ke 1198
179 1914 Statens Järnvägar Ke 1199
180 1914 Statens Järnvägar Ke 1210
181 1914 Statens Järnvägar Ke 1211
182 1914 Statens Järnvägar Ke 1212
183 1914 LKAB N 10
184 1914 Statens Järnvägar Oa 1
185 1914 Statens Järnvägar Oa 2
186 1914 Statens Järnvägar Oa 3
187 1914 Statens Järnvägar Oa 4
188 1914 Statens Järnvägar Oa 5
189 1914 Statens Järnvägar Oa 6
190 1914 Statens Järnvägar Oa 7
191 1914 Statens Järnvägar Oa 8
192 1915 Statens Järnvägar Oa 9
193 1915 Statens Järnvägar Oa 10
194 1915 Statens Järnvägar Oa 11
195 1915 Statens Järnvägar Oa 12
196 1915 Statens Järnvägar Oa 13
197 1915 Statens Järnvägar Oa 14
198 1915 Statens Järnvägar Oa 15
199 1915 Statens Järnvägar Oa 16
200 1915 Statens Järnvägar Oa 17
201 1915 Statens Järnvägar Oa 18
202 1915 Statens Järnvägar Oa 19
203 1915 Statens Järnvägar Oa 20
204 1915 Statens Järnvägar Oa 21
205 1915 Statens Järnvägar Oa 22
206 1914 Statens Järnvägar Oa 23
207 1914 Statens Järnvägar Oa 24
208 1915 Statens Järnvägar Oa 25
209 1915 Statens Järnvägar Oa 26
210 1915 Kalmar-Berga Järnväg KBJ 20
211 1915 Hofors Bruk Nr 2
212 1915 LKAB N 11
213 1915 Statens Järnvägar E 1238
214 1915 Statens Järnvägar E 1239
215 1915 Statens Järnvägar E 1240
216 1916 Statens Järnvägar Sa 1258
217 1916 Statens Järnvägar Sa 1259
218 1916 Statens Järnvägar Sa 1260
219 1916 Statens Järnvägar Sa 1274
220 1916 Statens Järnvägar Sa 1275
221 1916 Statens Järnvägar Sa 1276
222 1916 Statens Järnvägar Sa 1277
223 1916 Bergslagernas Järnvägar H3 83
224 1916 Bergslagernas Järnvägar H3 84
225 1916 Bergslagernas Järnvägar H3 85
226 1916 Bergslagernas Järnvägar H3 86
227 1916 Örebro-Köpings Järnväg Nr 7
228 1917 Örebro-Köpings Järnväg Nr 8
229 1916 Stora Kopparbergs Bergslags AB Nr 9
230 1917 Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar Y 75
231 1917 Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar Y 76
232 1917 Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar Y 77
233 1917 Statens Järnvägar N 1301
234 1917 Statens Järnvägar N 1302
235 1917 Statens Järnvägar N 1303
236 1917 Statens Järnvägar N 1304
237 1917 Statens Järnvägar N 1305
238 1917 Statens Järnvägar E 1329
239 1917 Statens Järnvägar E 1330
240 1917 Statens Järnvägar E 1331
241 1917 Statens Järnvägar E 1332
242 1917 Statens Järnvägar E 1333
243 1917 Statens Järnvägar E 1334
244 1917 Statens Järnvägar E 1335
245 1917 Thamshavnsbanen (Norge) Nr 7
246 1917 Thamshavnsbanen (Norge) Nr 8
  1. ^ ”Erik Johan Ljungberg, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Gustaf Hildebrand), hämtad 2017-05-18.”. https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10792. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ [a b] ”Protokoll från sammanträde i Stockholm 23 augusti 1898”. digitaltmuseum.se id 021017464529 ur Carl Sahlins bergshistoriska samling. https://digitaltmuseum.se/021017464529/stora-kopparbergs-bergslag-vagn-och-lokomotivfabriken-i-falun/media?slide=0. Läst 10 augusti 2022. 
  3. ^ Stockholms adresskalender 1900. A.L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag. 1900. sid. 475. https://stockholmskallan.stockholm.se/skblobs/34/34d4b42c-d1b8-4f35-9a1c-f4ed649deece.pdf. Läst 22 augusti 2022 
  4. ^ [a b] ”Protokoll från sammanträde 25 augusti 1898”. digitaltmuseum.se id 021017464530 ur Carl Sahlins bergshistoriska samling. https://digitaltmuseum.se/021017464530/stora-kopparbergs-bergslag-vagn-och-lokomotivfabriken-i-falun/media?slide=0. Läst 10 augusti 2022. 
  5. ^ ”Protokoll från sammanträde 25 augusti 1898”. digitaltmuseum.se id 021017464528 ur Carl Sahlins bergshistoriska samling. https://digitaltmuseum.se/021017464528/stora-kopparbergs-bergslag-vagn-och-lokomotivfabriken-i-falun/media?slide=0. Läst 10 augusti 2022. 
  6. ^ ”Järnvägsmaterielindustrin”. Börstidningen: s. 2. 26 oktober 1898. https://tidningar.kb.se/2669510/1898-10-26/edition/161561/part/1/page/1/?newspaper=B%C3%96RSTIDNINGEN&from=1898-10-26&to=1898-10-26. Läst 10 augusti 2022. 
  7. ^ Nordisk Familjebok. "Band 11 spalt 476" (Uggleupplagan). 1911. https://runeberg.org/nfbn/0262.html. Läst 10 augusti 2022 
  8. ^ ”Falubolaget för uthyrning af järnvägsmateriel”. Svenska Dagbladet. 27 oktober 1898. https://tidningar.kb.se/1767385/1898-10-27/edition/0/part/1/page/2. Läst 10 augusti 2022. 
  9. ^ ”Vagn- och Maskinfabriksaktiebolaget”. Dalpilen: s. 2. 13 januari 1899. https://tidningar.kb.se/2634175/1899-01-13/edition/145648/part/1/page/2. Läst 10 augusti 2022. 
  10. ^ ”Protokoll från styrelsemöte 22 mars 1899”. digitaltmuseum.se id 021017464528 ur Carl Sahlins bergshistoriska samling. https://digitaltmuseum.se/021017464528/stora-kopparbergs-bergslag-vagn-och-lokomotivfabriken-i-falun/media?slide=0. Läst 10 augusti 2022. 
  11. ^ "Svalling, Gustaf Edvard", Sveriges dödbok 1830-2020 (version 8.00)
  12. ^ ”Svenskt porträttarkiv”. Svenskt porträttarkiv. https://xn--portrttarkiv-kcb.se/details/YB0QHyfj0hAAAAAAAAAzSQ. Läst 10 augusti 2022. 
  13. ^ De Geer, Sten (1924). Falu stads industriella förutsättningar, sedda ur ekonomisk-geografisk synpunkt. Falun: Boberg 
  14. ^ Nordisk Familjebok. "Band 14 spalt 1096" (Uggleupplagan). 1911. https://runeberg.org/nfbn/0580.html 
  15. ^ ”Lagfarter”. Tidning för Falu Län och Stad. 10 april 1899. https://tidningar.kb.se/2825450/1899-04-10/edition/161863/part/1/page/2/. Läst 10 augusti 2022. 
  16. ^ ”Protokoll från styrelsesammanträde 14 april 1899”. digitaltmuseum.se id 021017464527 ur Carl Sahlins bergshistoriska samling. https://digitaltmuseum.se/021017464527/stora-kopparbergs-bergslag-vagn-och-lokomotivfabriken-i-falun/media?slide=0. Läst 10 augusti 2022. 
  17. ^ ”Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd 9. Åren 1896-1900. Kopparbergs län sid 39.”. Arkiverad från originalet den 22 december 2018. https://web.archive.org/web/20181222034234/https://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20H%20Fem%c3%a5rsber%c3%a4ttelser/Fem%c3%a5rsber%c3%a4ttelser%20Kopparbergs%20l%c3%a4n%201856-1905%20(BISOS%20H)/Befallningshavandes-femarsberattelser-H-Kopparbergs-lan-1896-1900.pdf. Läst 18 maj 2017. 
  18. ^ ”Protokoll fördt vid besigtning af loken N:ris 692-695, den 29-30 Juli 1901”. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Besiktning_%C3%A5r_1901_av_Kd-lok_tillverkade_i_Falun.jpg. Läst 18 maj 2017. 
  19. ^ ”Järnvägsstyrelsen beställer 400 malmvagnar”. Svenska Dagbladet: s. 3. 1 november 1901. Läst 17 augusti 2022. 
  20. ^ ”Bergslagsbanans nya vagnar”. Svenska Dagbladet. 15 november 1901. Läst 17 augusti 2022. 
  21. ^ [a b] ”Stora beställningar vid vagnfabriken i Falun”. Svenska Dagbladet. 10 oktober 1903. Läst 17 augusti 2022. 
  22. ^ ”Vagnfabriksaktiebolaget i Falun rekonstrueras”. Svenska Dagbladet. 20 juni 1912. Läst 17 augusti 2022. 
  23. ^ ”Järvägsverkstäder köpa Arlöf och Falun”. Svenska Dagbladet. 28 juni 1918. Läst 17 augusti 2022. 
  24. ^ ”AB Svenska Järnvägsverkstäderna, Falun, Sverige”. svenska-lok.se. https://www.svenska-lok.se/fabrik.php?id=95. Läst 17 augusti 2022.