Kalmar–Berga Järnväg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kalmar–Berga Järnväg
Allmänt
Plats Småland
Sträcka KalmarBerga
Anslutande järnvägslinjer Ruda–Oskarshamns Järnväg
Ruda–Älghults Järnväg
Mönsterås–Åseda Järnväg
Kalmar–Torsås Järnväg
Normalspår
Nässjö–Oskarshamns Järnväg
Kalmar Järnväg
Organisation
Invigd 1897
Avstängd 1978 (smalspåret)
Ägare Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag 1895–1940
Svenska staten från 1940
Tekniska fakta
Längd 77 kilometer
Spårvidd 891 millimeter (smalspår)
Största lutning 16,7 
Minsta kurvradie 300
Hastighet 40 km/h
Linjekarta
km
Unknown BSicon "LSTR"
Nässjö–Oskarshamns JärnvägOskarshamn
Right side of cross-platform interchange Unknown BSicon "exCPICra"
76,5 Berga1874
Unknown BSicon "ABZgl" Unknown BSicon "xABZg+r"
Normalspår1978–
One way rightward Straight track
Nässjö–Oskarshamns JärnvägHultsfred
Station on track
69,9 Högsby1897
Unknown BSicon "eBST"
67,3 Berga gård1897
Unknown BSicon "eBST"
63,5 Ruda gård1897
Unknown BSicon "eABZg+l"
Ruda–Oskarshamns JärnvägOskarshamn
Station on track
Ruda1897
Unknown BSicon "eABZgr"
Ruda–Älghults JärnvägSkoghult
Unknown BSicon "eBHF"
Långemåla1897
Unknown BSicon "eBHF"
53 Värlebo1897
Unknown BSicon "eBHF"
48,1 Hornsö1897
Unknown BSicon "eABZg+r"
Mönsterås–Åseda JärnvägSkoghult
Unknown BSicon "eBHF"
44,3 Sandbäckshult1897
Unknown BSicon "eABZgl"
Mönsterås–Åseda JärnvägMönsterås
Unknown BSicon "ABZg+l"
Normalspår1973– Mönsterås
Station on track
40,8 Blomstermåla1897
Unknown BSicon "eHST"
39,4 Skeppnetorp
Unknown BSicon "eBST"
37 Kaggetorp grusgrop
Unknown BSicon "eHST"
36,8 Broholm
Unknown BSicon "eBHF"
35,7 Ålem1897
Unknown BSicon "eHST"
34,2 Ödebo by
Unknown BSicon "eHST"
32 Södra Bäckebo
Unknown BSicon "eBHF"
29,6 Haraldsmåla1897
Unknown BSicon "eBHF"
24,6 Kåremo1897
Station on track
19,5 Rockneby1897
Unknown BSicon "eHST"
18,6 Möre skans
Unknown BSicon "eBST"
17,6 Svartingstorp1897
Unknown BSicon "eBHF"
15,4 Läckeby1897
Unknown BSicon "eHST"
12 Norra Förlösa
Unknown BSicon "eBHF"
9,6 Förlösa1897
Unknown BSicon "eBHF"
6,8 Kläckeberga1897
Unknown BSicon "STR+l" Unknown BSicon "xABZgr"
Smalspår1969– Kalmar S
Straight track Unknown BSicon "exHST"
5,6 Krafslösa
Straight track Unknown BSicon "exHST"
4,4 Berga by1910 Norrslätt?
Unknown BSicon "eBST" Unknown BSicon "exSTR"
4,8 Kalmar–Volvo
Straight track Unknown BSicon "exHST"
3 Skälby
Unknown BSicon "LSTR" Straight track Unknown BSicon "exSTR"
Kalmar JärnvägEmmaboda
Unknown BSicon "eKRZu" Unknown BSicon "eKRZ" Unknown BSicon "exABZg+r"
Kalmar–Torsås JärnvägTorsås
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "xABZgr" Unknown BSicon "exSTR"
Normalspår1973–
Non-passenger station/depot on track Unknown BSicon "exBST" Unknown BSicon "exSTR"
1,3 Kalmar S1969–1973
Unknown BSicon "LSTR" Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exBHF"
1,1 Kalmar V1897–1969
One way leftward Unknown BSicon "eSTRl+r" Unknown BSicon "exABZg+r"
Mot Kalmar S1969–1973
Right side of cross-platform interchange Unknown BSicon "exCPICr"
0 Kalmar C
Non-passenger end stop Unknown BSicon "exKBSTe"
Kalmar hamn
Källor[1][2][3]

Kalmar–Berga Järnväg (KBJ) invigdes 1897 och var en smalspårig 891 mm bana. Ägare till järnvägen var Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag.[4] Banan finns kvar än idag men ingår numera som en del i Stångådalsbanan och hela sträckan är sedan 1978 normalspårig.

Historik[redigera | redigera wikitext]

1865 hade kust- och residensstaden Kalmar genom Kalmar Järnväg (KJ) fått en järnväg från Alvesta och 1874 fick även Oskarshamn genom Nässjö–Oskarshamns Järnväg (NOJ) en järnväg från Nässjö. Mellan dessa hamnstäder fanns emellertid stora områden som inte täcktes med järnvägar och ett behov av förenklade transporter fanns. I slutet av 1800-talet tog företagare i Kalmar stad, landshövdingen och kommunerna [ifrågasatt uppgift]längs den tilltänkta banan initiativet till att bygga en järnväg mellan Berga, som låg nära Oskarshamn, och Kalmar. Koncession för banan erhölls 1892 och efter problem med finansiering bildades Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag 1895 som ägde banan. För att minska kostnaderna, som blev 1 860 000 kr, byggdes banan smalspårig vilket senare skulle visa sig vara hämmande för en rationell järnvägsdrift. Bygget påbörjades 1896 och banan öppnades den 4 december 1897.[5] Banan anslöt till KJ:s normalspåriga i Kalmar och till NOJ:s normalspåriga station i Berga. Det fanns vid denna tid planer på en förlängning av banan norrut mot Västervik, varför banan kom in från väster bredvid NOJ:s normalspåriga bana. Banan gjorde att det på ett enkelt sätt gick att resa med tåg mellan Oskarshamn och Kalmar med ett byte i Berga.

Rälsen byttes mot tyngre och ballasten förstärktes vilket gjorde att hastigheten kunde höjas från 40 km/h till 60 km/h under 1920-talet.

Järnvägsbolagen i Kalmar startade ett förvaltningssamarbete 1897. De första tre bolagen i samarbetet var KBJ, Kalmar Järnväg och Nybro–Sävsjöströms Järnväg och 1899 tillkom Kalmar–Torsås Järnväg (KTsJ). 1910 ombildades verksamheten i två delar, en för normalspår och en för smalspår. KTsJ anslöt till KBJ:s station Kalmar V och KBJ körde i början en del av KTsJs trafik som avtog allteftersom KTsJ skaffade fler vagnar och lok. I samarbetet ingick också Kalmar Verkstadsaktiebolag grundat 1902 som ägdes av bl.a. KBJ och andra järnvägsbolag i Kalmar.[6]

Mönsterås–Åseda Järnvägsaktiebolag (MÅJ) gick i konkurs 1910 och Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag köpte MÅJ på aktion för 400 000 kr. Ett nytt bolag bildades Mönsterås Nya Järnvägsaktiebolag som blev ett dotterbolag till Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag. Ytterligare ett dotterbolag bildades 1932 Östra Smålands Järnväg (ÖSmJ) som köpte Ruda–Oskarshamns Järnväg (ROJ) och Ruda–Älghults Järnväg (RÄJ) efter att dessa hade gått i konkurs 1931. ÖSmJ upplöstes 1937 och uppgick i Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag.

Banan var under de första decennierna oerhört vinstgivande men under 1920- och 1930-talen började vinsterna att vändas i förluster. Lastbilstrafiken hade börjat komma igång liksom en mer omfattande busstrafik. Svenska staten köpte 1940 KBJ av Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag och banan införlivades i dåvarande Statens Järnvägar (SJ).

Nedläggning av trafik[redigera | redigera wikitext]

Efter andra världskriget började passagerarsiffrorna att ge vika för banan liksom för godstrafiken. Den 1 januari 1968 inställdes passagerartrafiken helt på banan.[5] Redan 1963 hade den smalspåriga godstrafiken mellan Ruda och Sandbäckshult upphört och den normalspåriga godstrafiken mellan Ruda och Berga upphörde 1989. Smalspåret mellan Kalmar S och Kalmar C revs upp 1974. Godstrafiken (Mönsterås–)Sandbäckshult–Kalmar upphörde aldrig.

Ombyggnad[redigera | redigera wikitext]

Som en förberedelse för stadens expansion och nuvarande E22 och Ölandsleden flyttades KBJ 1969 till nuvarande västligare läge med början från Kläckeberga till Kalmar S där den anslöt till ett redan befintligt smalspår som fortsatte till Kalmar C. Stationen Kalmar V upphörde samtidigt och spåren revs.[7] Det enda som finns kvar av Kalmar V är stationshuset i sitt ursprungliga läge.[8]

I slutet på 1950-talet byggde Södra Skogsägarna ett såg- och pappersmasseverk i Mönsterås. Det beslutades att en normalspårig järnväg skulle byggas till Kalmar genom att bygga om KBJ mellan Sandbäckshult och Kalmar S och Mönsterås–Åseda Järnväg mellan Mönsterås och Sandbäckshult till normalspår med AMS medel.[9] KBJ hade byggts med broarna förberedda för normalspår och ombyggnaden till normalspår blev färdig 1973.

På den övriga bansträckningen fanns endast en godskund, ett sågverk i Ruda som fortsatte att köra gods på järnväg. Eftersom man hade behovet av att köra timmer på långa sträckor krävdes det olika komplicerade överföringsvagnar i Berga eller Sandbäckshult för att de smalspåriga vagnarna skulle kunna köra på det övriga normalspåriga järnvägsnätet. Till sist gav SJ med sig och byggde 19771978[5] om de kvarvarande 32 km mellan Sandbäckshult–Berga till normalspår. I slutet av 1980-talet lades sågverket ned och en nedläggning av banan verkade oundviklig när nästa steg inträffade.

Återupplivning[redigera | redigera wikitext]

När Länstrafikhuvudmännen i Kalmar län och Östergötlands län tog över den lokala och regionala järnvägstrafiken 1990 enligt 1988 års trafikbeslut påbörjades diskussionen kring persontrafik mellan Linköping–Kalmar. KBJ och två andra banor, Östra centralbanan mellan Linköping och Hultsfred och delen av Nässjö–Oskarshamns Järnväg mellan Hultsfred och Berga, sammanfördes av f.d. Banverket i Stångådalsbanan. Händelser 1990 och framåt beskrivs i artikeln om Stångådalsbanan.

Huvudartikel: Stångådalsbanan

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Driftplatsregister Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Historiska kartor
  3. ^ BANVAKT.se
  4. ^ Sveriges statskalender 1925 Kalmar–Berga Järnväg
  5. ^ [a b c] Järnvägar i historien Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Ånglok tillverkade av Kalmar, KVAB
  7. ^ Ställverksförteckning, slopade och i drift, I -- K
  8. ^ Kalmar Västra fd järnvägsstation[död länk]
  9. ^ STATSVERKETS TILLSTÅND OCH BEHOV 1973/74

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Edman, Björn; Lind, Lars Olof (2001). Kalmar-Berga järnväg. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 73. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. Libris 8392526. ISBN 91-85098-92-2 
  • Hilldoff, Ernst (1922). Kalmar-Berga järnväg 1897-1922 : minnesskrift. Göteborg: Wald. Zachrisson. Libris 1475146 
  • Johansson, Gunilla (1981). ”Kalmar-Berga järnväg”. Kalmar län (Kalmar. 1963) (Kalmar  : Kalmar läns museum, [1963]-) 1981 (66),: sid. 50-61  : ill. ISSN 0451-2715. ISSN 0451-2715 ISSN 0451-2715.  Libris 3254034
  • Järnvägslinjerna Kalmar-Berga och Mönsterås-Sandbäckshult : opinionsyttring i breddningsfrågan avgiven av representanter för av järnvägarna berörda kommuner. Kalmar: Utg. 1965. Libris 829239 

Dramatiserade skildringar[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]