Valbo kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Valbo kyrka
Kyrka
Valbo kyrka
Valbo kyrka
Land Sverige Sverige
Län Gävleborgs län
Ort Gävle
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Valbo församling
Koordinater 60°39′52″N 17°4′12″Ö / 60.66444°N 17.07000°Ö / 60.66444; 17.07000
Bebyggelse-
registret
21300000003990

Valbo kyrka är församlingskyrka i Valbo församling i Uppsala stift.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Valbo kyrka är troligtvis Gästriklands äldsta kyrka. Genom den uppländske runristaren Åsmund Kåressons runstenar i östra Gästrikland vet man att där fanns kristna i mitten av 1000-talet och det tros allmänt att en kyrka i trä uppförts någon gång under 1000-talet. Området där kyrkan står heter Torsvallen vilket antyder att platsen tidigare kan ha hyst ett tempel helgat åt asaguden Tor. De första resterna av en stenkyrka, en absidkyrka vars rester återfinns under den nuvarande kyrkan, är från 1100-talet och daterades vid kyrkans restaurering 1955-1956. När den nuvarande kyrkan började byggas är oklart. Enligt museiintendent O. Källström uppfördes den under 1300-talets senare hälft, medan docent B. I. Kihlström menar att kyrkan påbörjades redan i slutet av 1200-talet. Från denna byggnadsperiod kvarstår koret och den östligaste delen av långhuset. Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister anger att långhuset är uppfört under perioden 1150–1199 och ut- och tillbyggt med kor under perioden 1270–1329[1]. Förutom högaltaret hade kyrkan två sidoaltare, det södra helgat åt Johannes Döparen (till vars ära kyrkan invigts) och det norra sannolikt till Maria. Under 1700-talet byggdes kyrkan ut med sakristia (1736), ytterligare ett valvkvarter (17421743) och ett torn (17761777, arkitekt Olof Tempelman) till vilket kyrkklockorna flyttades från den tidigare fristående klockstapeln som övergavs. En testamentarisk donation på 6000 daler kopparmynt från landshövdingen Axel Johan Gripenhielm bekostade en ny altaruppsats som användes till 1889 då ett nytt altare sattes in. Vid två stölder 1891 och 1907 försvann det mesta av kyrksilvret. 19551956 restaurerades kyrkan varvid nya korfönster sattes in, ett nytt fristående altare av röd sandsten byggdes och rester av kalkmålningar från 1400-talet togs fram.

Interiör[redigera | redigera wikitext]

De kalkmålningar från 1400-talet som togs fram under restaureringen 19551956 är utförda av kyrkomålare tillhörande den så kallade Tierpskolan. Valvpelarna på längst fram i långhuset pryds på norra sidan av bilder föreställande S:t Sigfrid med sin bytta med huvudena av de mördade systersönerna Unaman, Sunaman och Vinaman. Den södra sidan pryds av S:t Dionysius, Paris skyddshelgon, som bär sitt huvud i händerna. På långhusets norra vägg finns en bild som förmodligen föreställer S:ta Anna som under medeltiden var Valbo församlings skyddshelgon.

Korfönstren är skapade av konstnären Harald Lindberg (19011976) och föreställer Johannes Döparen döpande Jesus. Motivet valdes med tanke på det gamla altare tillägnat Johannes som fanns under medeltiden. På ömse sidor om korfönstret finns två skulpturer av Ivar Lindekrantz, den ena föreställande jungfru Maria med Jesusbarnet och den andra två apostlar. Krucifixet av försilvrad brons är utfört av Arvid Backlund. Dessa utsmyckningar tillkom vid restaureringen 19551956.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Det mesta av det gamla kyrksilvret förlorades i stölder 1891 och 1907 och har därför ersatts under 1900-talet. Kyrkans dopfunt från slutet av 1600-talet finns emellertid kvar. Stället i trä är ifrån 1688 och dopfatet i tenn är gjort 1690. Nattvardskalken och vinkannan är från 1965 och är tillverkade av ateljé Borgila i Stockholm respektive silversmeden Folmer Dalum i Köpenhamn. En kormatta och två altarbrun utfördes av textilkonstnären Sofia Widén 1955 och 1959.

Av de gamla textilier som bevarats kan nämnas två mässhakar från 1600-talet.

Kyrkklockorna[redigera | redigera wikitext]

Kyrkklockorna är två till antalet, en större och en mindre. Den större är enligt en inskription gjuten 1438 men är enligt en gammal anteckning gjuten 1483. Efter en eldsvåda 1824 göts den om. Den mindre klockan omnämns första gången 1752 och nämns ha spruckit den 12 maj 1789 vid en ringning för en eldsvåda. Även den mindre klockan har omgjutits, 1825.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Runt kyrkan ligger Valbo kyrkogård. På åsen ovan kyrkan ligger prästgården och bredvid kyrkan församlingsgården Kärnan.

Carin Focks vigsel[redigera | redigera wikitext]

En uppgift som ibland förekommer är att Carin Fock, dotter till regementschefen vid Hälsinge regemente Carl Alexander Fock, ska ha gift sig med Hermann Göring i Valbo kyrka. Detta påstående är felaktigt och bygger på ett missförstånd; det var hennes första äktenskap med Niels Gustav von Kantzow som ingicks i Valbo kyrka.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Eriksson, Gösta, Boken om Valbo (1970), Valbo kommun
  • Källström, O., Valbo kyrka 1956 (1956)
  • Kihlström, B.I., Valbo kyrka (1967)
  1. ^ Bebyggelseregistrets anläggningspresentation (sidan besökt 25 januari 2008)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]