1742

	1742 – MDCCXLII; 283 år sedan
	År; 1739 \| 1740 \| 1741; 1742; 1743 \| 1744 \| 1745
	Årtionde; 1720-talet \| 1730-talet ; 1740-talet; 1750-talet \| 1760-talet
	Århundrade; 1600-talet ; 1700-talet; 1800-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst, litteratur, musik och teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig
	Teknik och vetenskap; Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1742 ; MDCCXLII
Ab urbe condita	2494
Armeniska kalendern	1191 ; ԹՎ ՌՃՂԱ
Assyriska kalendern	6492
Bahaikalendern	-102–-101
Bengaliska kalendern	1149
Berberkalendern	2692
Brittiskt regeringsår	15 Geo. 2 – 16 Geo. 2
Buddhistisk kalender	2286
Burmesiska kalendern	1104
Bysantinska kalendern	7250–7251
Koptiska kalendern	1458–1459
Erianska kalendern	2908
Etiopiska kalendern	1734–1735
Judiska kalendern	5502–5503
Vikram Samvat	1798–1799
Sakakalendern	1664–1665
Kaliyuga	4843–4844
Holocen kalender	11742
Nri-Igbo	742–743
Persiska kalendern	1120–1121
Muslimska kalendern	1154–1155
Nengō (Japan)	Kanpō 2; (寛保2年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 11 dagar
Koreanska kalendern	4075
Minguokalendern	170 före ROC; 民前170年
Thailändsk kalender	2285
Unixtid

1742 (MDCCXLII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Händelser

Juni – Ryska hären tågar mot svenska gränsen. Under månaden besätter de hela Finland, vilket benämns Lilla ofreden.

9 augusti – Svenska hären innesluts i Helsingfors och kapitulerar. Många soldater deserterar, och de adliga officerarna återvänder till Stockholm och regeringsarbetet.

Ett par dagar före den svenska kapitulationen kallas generalerna Charles Emil Lewenhaupt och Henrik Magnus von Buddenbrock hem och ställs inför krigsrätt. De avrättas året därpå (1743) för misslyckandet i kriget mot Ryssland.
Kejsarinnan Elisabet förklarar, att Sverige kan få tillbaka det mesta av Finland, om hennes släkting Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp utnämns till svensk tronföljare.
Mössorna tar över makten i Sverige, sedan Hattarnas popularitet dalat, efter det att kriget gått så snöpligt.
Glasbruket i Kosta grundas.
All försäljning av utländskt kläde förbjuds i Sverige för att främja den inhemska tillverkningen.
Akademiska sjukhuset i Uppsala grundas.
Astronomen Anders Celsius konstruerar Celsiustermometern, men sätter fryspunkten vid 100 grader och kokpunkten vid noll.

7 mars – Birgitte Cathrine Boye, dansk psalmförfattare.
7 april – Gunning Bedford, amerikansk federalitisk politiker, guvernör i Delaware 1796–1797.
10 maj – Johan Ture Bielke, delaktig i mordet på Gustav III.
1 juli – Georg Christoph Lichtenberg, tysk fysiker.
4 juli – John Tayler, amerikansk politiker.
27 juli – Rutger Macklean, svensk friherre, politiker och skiftesreformist.
6 augusti – Rafaela Herrera, nicaraguansk nationalhjältinna.
14 augusti – Pius VII, född Barnaba Niccolò Maria Luigi Chiaramonti, påve 1800–1823.
19 augusti – Jean Dauberval, fransk dansör och koreograf.
3 oktober – Anders Jahan Retzius, svensk naturforskare.
9 december – Carl Wilhelm Scheele, svensk kemist och apotekare (född i Stralsund).^[1]
16 december – Gebhard Leberecht von Blücher, preussisk militär, fältmarskalk 1813.
26 december – Ignaz von Born, tysk mineralog och författare.

14 januari – Edmond Halley, 85, brittisk vetenskapsman.
8 februari – Philipp Ludwig Wenzel von Sinzendorf, 70, österrikisk överhovkansler.
17 april – Arvid Horn, 78, svensk militär, diplomat, statsman, riksråd och lantmarskalk samt kanslipresident 1710–1719 och 1720–1738.
21 maj – Lars Roberg, 78, svensk medicinsk och naturvetenskaplig forskare, grundare av Akademiska sjukhuset.
21 juni – Johannes Steuchius, 66, svensk ärkebiskop sedan 1730.
30 oktober – Magdalena Wilhelmina av Württemberg, 64, tysk regent.
29 november – Johan Moraeus, 70, svensk bergsläkare.