Varg Vikernes

Från Wikipedia
Varg Vikernes
Varg Vikernes i fängelse, 2009
FödelsenamnKristian Vikernes
Pseudonym(er)Count Grishnackh, Samuel Thand
Född11 februari 1973 (51 år)
Norge Bergen, Norge
GenreBlack metal
RollMusiker, låtskrivare, musikproducent
InstrumentSång, bas, gitarr, trummor
År som aktiv1991 –
ArtistsamarbetenBurzum, Mayhem, Old Funeral

Varg Vikernes, ursprungligen Kristian Vikernes, numera Louis Cachet, född 11 februari 1973 i Bergen, Norge, är en norsk brottsling och musiker. Han är främst känd för sitt black metalband Burzum och för mordet på Øystein Aarseth (Euronymous) i augusti 1993, för vilket han dömdes till 21 års fängelse. I mars 2009 meddelades att han skulle släppas fri[1], och han fick lämna fängelset i maj samma år. År 2013 greps Vikernes återigen, den här gången i Frankrike, misstänkt för att ha förberett en massaker.[2]

De tidiga åren

Vikernes var tidigare känd under pseudonymen Count Grishnackh, eller mer populärt Greven. Namnet Grishnackh är taget från en figur i Tolkiens sagovärld där det nämns på ett fåtal rader i Sagan om de två tornen. Det var under detta namn som han 1991 grundade enmansprojektet Burzum. Burzum släppte en mängd skivor de följande åren (upp till två per år), där den mest provokativa skivan får anses vara Aske, på vilken den rykande ruinen av Fantoft stavkyrka avbildas. Ända tills polisen började intressera sig för hans förehavanden släppte också Vikernes skivan med en tändare med omslaget som bild på, för att inspirera till flera kyrkbränder. Dock skulle Vikernes vilja att provocera och utmärka sig snart sätta igång en serie händelser som snabbt började snurra bortom all kontroll. Det hela började med en gruppering av särskilt hårda black metal-personligheter som kallade sig för Den svarta cirkeln och mycket kom att cirkulera kring skivbolaget Deathlike Silence Productions och den skivaffär, som gick under namnet Helvete, som gitarristen Euronymous i bandet Mayhem ägde i Oslo.

Den 26 juli 1992 försökte en 18-årig kvinna, Suuvi Mariotta Puurunen, tända på Therion-medlemmen Christofer Johnssons hem i Upplands Väsby.[3] Med en kniv sattes ett meddelande fast på dörren: "The Count Was Here, and He Will Come Back" (Greven var här, och han kommer att komma tillbaka). Elden släcktes innan någon allvarlig skada skett. Kvinnan greps kort därefter och hennes dagbok blev genomsökt av den svenska polisen, och man fann att hon bland annat hade skrivit att hon utfört dådet på uppdrag av Vikernes.[3] 18-åringen uppges ha varit medlem i den Svarta Cirkeln och varit Vikernes ex-flickvän. Motivet till dådet ska ha varit att Vikernes ansåg Johnsson vara en posör.

Mayhem, kyrkbränder och mordet på Øystein Aarseth

En tid var Vikernes även gitarrist i gruppen Old Funeral som spelade old school death metal. Han var även sessionsmusiker, basist, i black metal-bandet Mayhem under en period runt 1993. Under detta år mördade han Mayhems gitarrist Øystein Aarseth, mera känd som Euronymous, i trappuppgången till dennes lägenhet. Vid rättegången följande år hävdade Vikernes att mordet var en typ av självförsvar, eftersom Vikernes hade fått höra att Euronymous hade planer på att döda honom. Vikernes dömdes till 21 års fängelse för mord och tre fall av mordbrand i norska kyrkor och ett i en klockstapel.[4] Vikernes ådra för det teatraliska tog sig uttryck i intervjuer med honom under förundersökningen och rättegången där han hävdade att han aldrig skulle låta polisen ta blodprov på honom med en nål. Skulle de ta hans blod menade han att de skulle få göra det med yxa eller en sabel. Polisen fann över 100 kg sprängämnen hemma hos Vikernes när man grep honom. Media spekulerade i att han hade planerat att spränga Nidarosdomen i Trondheim. Enligt honom själv hade han sprängämnen för att kunna försvara sig om Norge blev angripet.[4] Han skall också ha sagt att det var han som brände ned Fantofts stavkyrka.

Fängelsetiden och nazismen

Under fängelsetiden fortsatte Vikernes att under en tid släppa skivor under namnet Burzum. Han började också intressera sig allt mera för politiska frågor, och då framför allt för nazistiska grupperingar. Senare grundade han både Norsk Hednisk Front och Pangermansk Hednisk Front. Dessa hade en ideologi som påminner om den amerikanska organisationen Wotansvolk och förespråkade en blandning av nynazism och hednisk tro. Norsk Hednisk Front fick även i Sverige en avgrening, som en tid hade en omfattande verksamhet på Internet (där den var lokaliserad på Ariska Kampförbundets server). Skivsläppen blev också mer sporadiska under denna tid; den senaste skivan som spelades in under fängelsetiden, Hliðskjálf, kom 1999. År 2003 flydde Vikernes från en permission och gömde sig en tid innan han åter greps. Vikernes hade hotat en familj och tagit deras bil under flykten. Han hade vapen när han hittades. I fängelset var hans främsta sysselsättning att författa pamfletter om fornnordisk tro ur sitt eget perspektiv. Sedan den 24 maj 2009 är Vikernes en fri man.

Nazismen är en ideologi som omfamnar Vikernes paganistiska religion. Enligt Varg själv är just nazism inte rätt term, men att han är emot Abrahamitiska religioner och tankesätt. Han vill inte kalla sin ideologi för nazism, utan Odalism.[5] Han har hävdat att han själv är en sann demokrat, men att dagens styrelseskick inte är någon demokrati i ordets rätta bemärkelse, då den ej har något som helst med folkviljan att göra.

Böcker

Under sin tid i fängelse har Vikernes författat flera böcker och skrifter med inspiration från satanistiska och nazistiska tolkningar av asatro. Hans första bok släpptes 1996 och fick namnet Vargsmål. Bland hans andra mer spridda verk finns Germansk Mytologi og Verdensanskuelse (2000) och Irminsûl (2002).

Diskografi

Burzum medverkar även på flertalet samlingar, bland dessa Presumed Guilty från 1998 och Fenriz Presents the best of Old School Black Metal från 2004. Bandet medverkar också på soundtracket till filmen Gummo. Ett flertal hyllningsskivor till bandet har också släppts: Visions (2002), A Man a Band a Symbol (2003), Wotan mit uns (2003), Burzum Tribute (2005) Burzum Tribute Attakk (2005), Lost Freedom (2007), och Life Has a New Meaning (2008).

Bibliografi

  • Vargsmål (1997)
  • Germansk Mytologi Og Verdensanskuelse (2000)
  • Guide To The Norse Gods And Their Names (2001)
  • Perþ (2001-2002)
  • Irminsûl (2002)
  • A Burzum Story (2004-2006)
  • Paganism (2005-2006)
  • A Bard's Tale (2006-)

Referenser

  1. ^ Vikernes släpps fri Läst 2009-03-13
  2. ^ Un néo-nazi norvégien interpellé en Corrèze, RTL 2013-07-16
  3. ^ [a b] Kaplan, Jeffrey, red (2000) (på engelska). Encyclopedia of White Power: a sourcebook on the radical racist right. Walnut Creek, CA: AltaMira Press. sid. 30. Libris 5540944. ISBN 0-7425-0340-2 
  4. ^ [a b] Rune Midskogen «Greven» angrer ingenting, Dagbladet
  5. ^ Burzum.org: A Burzum Story: Part VII - The Nazi Ghost

Se även

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Varg_Vikernes&oldid=42221640”