Vasa, Skepptuna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vasa gård
Herrgård
Nutida byggnad på Vasa gård i Skepptuna socken. Godset var tidig sätesgård för Vasaätten
Nutida byggnad på Vasa gård i Skepptuna socken. Godset var tidig sätesgård för Vasaätten
Land Sverige
Kommun Sigtuna
Ort Skepptuna socken
Ägare Nils Kettilsson (Vasa), ?-1442 Kristiern Nilsson (Vasa), 1442- Karl Kristiernsson (Vasa), -1461 Kettil Karlsson (Vasa), 1461-1491 Erik Karlsson (Vasa), Ebba Eriksdotter (Vasa), Sten Eriksson Leijonhufvud
Vykort från 1936
Vykort från 1936

Vasa är en by och före detta frälsegods i Skepptuna socken i Sigtuna kommun.

Godset, känt sedan medeltiden, var aldrig stort, men av gammal ålder, och anses vara stamgods och en av de tidigare sätesgårdarna för Vasaätten, även om ingen av Vasaätten skrev sig till godset. I ett bevarat brev från Kettil Karlsson (Vasa) till brodern Erik adresserar biskopen brevet till hans bror Erik Karlsson på fädernegodset i Skefftuna.[1]

Det har även framförts att Vasaätten rentav tog sitt namn efter gården Vasa,[2] något som delvis har fått stöd genom att senare studier av ättens vapensköld ingett tvivel på att den skulle föreställt en stormvase.

Vad gårdsnamnet Vasa eller Wasa kommer ifrån är inte helt klarlagt, men troligen har det med ”Vasö” att göra, som skulle syfta på fuktiga marker, vattensjukt område. Kvar i dag finns en liten å.[1]

Vasa ägdes redan på 1300-talet av Nils Kettilsson (Vasa) och ärvdes i början av 1400-talet av hans son riksdrotsen Kristiern Nilsson (Vasa) och efter hans död 1442 sannolikt av sonen Karl Kristiernsson (Vasa) samt innehades av dennes son, biskop Kettil Karlsson (Vasa), som för 620 mark sålde godset 1461 till brodern Erik Karlsson (Vasa).

På 1550-talet utgjorde Vasa 4 markland (cirka 100 tunnland) och räntade 2 läster korn.

1562 blev fastigheten Vasa 2 (Skepptuna) frälse under dåvarande ägaren Sten Eriksson Leijonhufvud (son till Ebba Eriksdotter (Vasa) vars far Erik Karlsson (Vasa) 1461 köpte Vasa från sin bror Kettil Karlsson (Vasa)).[3]

Senare har egendomen varit kungsgård, på 1600-talet en by med tre gårdar. Under mitten av 1600-talet, troligtvis 1624, donerade kungen Gustav II Adolf två av gårdarna – Vasa 1 och Vasa 2 - till Uppsala universitet, medan den tredje gården, Vasa 3, var säterigård tillhörig Bangirarnas[förtydliga], som före 1674 bebyggde byn till säteri. Vasa säteri har i nyare tid tillhört ätterna Oxenstierna, Leijonhufvud, Falkenberg, Bergenstråle, Lilliehorn med flera adelsätter.[1][2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Sigtuna kommuns webbplats Arkiverad 20 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b] Nordström, Alf; Eriksson Monica (1977). Vägvisare till kulturen i Stockholms län. Stockholm: LiberFörlag. sid. 26. Libris 7258454. ISBN 91-38-03171-X 
  3. ^ Kung Göstas gårdar