Viks slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Viks slott.
Xylografi publicerad 1877 efter ett arbete av Victor Forssell.

Viks slott (äldre stavning Wik eller Wijk) är ett slott i Balingsta socken i Uppsala kommun, Uppland, beläget vid Mälaren 20 kilometer sydväst om Uppsala. Riksväg 55 och därefter länsväg C 591 leder från Uppsala eller Enköping till Vik.

Slottsbyggnaden, som ursprungligen var en försvarsborg från omkring 1450, renoverades i fransk stil på 1600-talet, men fick sitt nuvarande exteriöra utseende genom arkitekten Fredrik Wilhelm Scholanders restaurering 1858–1860.[1]

Byggnaden är idag skyddad som byggnadsminne.[2] Slottet, som ägs av Landstinget i Uppsala län, används till kurs- och konferensverksamhet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den förste kände ägaren av gården var lagmannen Israel Andreasson (And), död 1289.[3] Vik (Vihc) är omnämnt 1303 som sätesgård för Ramborg Israelsdotter And och 1315 för hennes make Arvid Gustavsson (Sparre av Vik), som dödades vid Nyköpings gästabud 1317.[4] Gården ärvdes därefter och kom ca 1380 genom deras sonsons dotter och måg i ätten Bielkes ägo och borgen byggdes under denna tid. På Vik residerade från 1470-talet Nils Klausson (Sparre av Ellinge) och från 1505 dennes son Knut Nilsson.[5] Enligt Peder Swart belägrade Gustav Vasa 1521 "ett litet hus i Hagunda benämnt Vik" som då försvarades av Knut Nilsson (Sparre av Ellinge). Belägringen varade mer än ett år.[6]

Under 1600-talet beboddes Vik av Sigrid Bielke, som 18 år gammal ärvde godset 1638, och hennes make riksrådet och generalguvernören över Livland Gustaf Horn af Björneborg.[7] Godset gick sedan i deras ättlingars ägo och släkten von Liewen via landshövdingen Carl Gustaf von Liewens (1722-1770) dotterdotter Charlotta Eleonora (1771-1791) och genom gifte (1788) till hennes make riksmarskalken Hans Henric von Essen (1755–1824) och via dennes son i ett annat gifte, Gustaf Adolf Fredrik Wilhelm von Essen, vidare i hans släkt i 124 år, till det för första gången såldes år 1912. Wik hade då, efter Ingeborg Israelsdotter 1303, gått i arv i 24 generationer under mera än 600 år.

Ny ägare blev bankiren Alfred Berg. Köpeskillingen var 125.000 kronor. Vid hans död köptes Wik av journalisten Carl Sigfrid Dahlin, ägare till den beryktade skandaltidningen Fäderneslandet. Efter endast ett år som ägare sålde han 1923 egendomen vidare för samma summa till Uppsala läns landsting, som där inrättade sin folkhögskola.[8]

Slottet idag[redigera | redigera wikitext]

Konferenscentret har femton konferens- och grupprum i olika storlekar. Åtta av dessa rum finns på slottet. På området finns även fyra hotellbyggnader, som är öppna året runt med sammanlagt 88 bäddar. Förutom konferens- och kursverksamhet finns även ett kultur- och aktivitetscentrum.

Parken är en vidsträckt naturpark. Längs stigarna finns informationsstolpar med beskrivningar av vad som påträffas i området. Utmed Lårstavikens norra strand vid slottet finns ett bad med bryggor och stora gräsplättar. Här finns Kafé Nyfiket som har öppet under juli månad.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Ellen Hagen, "Ur Wiks historia". Svenska turistföreningens årsskrift 1913, s. 179-189.
  • Märta Nordlinder, Wiks slott, Uppsala 1994.
  • Bengt Thordeman, Wiks hus. (Svenska fornminnesplatser 9.) Stockholm 1928.
  • Tage Tapper, Uppsala läns folkhögskola 1876-1976. Uppsala 1976.
  • Vik - historia miljö & människor. Red. av Herman Bengtsson, Håkan Liby, Olle Norling och Anna Ölund. Utg. av Upplandsmuseet och Uppsala läns landsting. Uppsala 2015. 175 sidor.
  • Wik-tidningen utg. av elevförbundet vid Wiks folkhögskola sed. 1928-.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kringla - Viks slott
  2. ^ ”Wiks slott” (på sv). www.lansstyrelsen.se. http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/byggnadsvard/bm/wiks-slott/Pages/default.aspx. Läst 31 januari 2017. 
  3. ^ Cornell Jan, Grenholm Gunvor, red (1966). Den svenska historien. 1, Forntid, vikingatid och tidig medeltid till 1319. Stockholm: Bonnier. sid. 241. Libris 8075043 
  4. ^ Christian Lovén, "Den medeltida godsbildningen och dess förutsättningar." Vik - historia miljö & människor. Utg. av Upplandsmuseet och Uppsala läns landsting. Uppsala 2015, s. 7-18.
  5. ^ Törnquist, Leif; Gezelius Malin, Ericson Wolke Lars (2007). Svenska borgar och fästningar: en historisk reseguide. Stockholm: Medströms. sid. 282-283. Libris 10485201. ISBN 91-7329-001-7 
  6. ^ Törnquist, Leif; Gezelius Malin, Ericson Wolke Lars (2007). Svenska borgar och fästningar: en historisk reseguide. Stockholm: Medströms. sid. 282-283. Libris 10485201. ISBN 91-7329-001-7 
  7. ^ Sverker Larsson, "Slottets byggnadshistoria under 1600-talet till våra dagar." Vik - historia miljö & människor. Utg. av Upplandsmuseet och Uppsala läns landsting. Uppsala 2015, s. 53-70..
  8. ^ Mats O. Karlsson, "Landstinget och Viks slott" och Anna-Lena Åberg, "Folkhögskolan". Vik - historia miljö & människor. Utg. av Upplandsmuseet och Uppsala läns landsting. Uppsala 2015, s. 135-144 och 123-134.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]