Walfrid Ekman

Vagn Walfrid Ekman
	Vagn Walfrid Ekman
Född	3 maj 1874; Stockholm
Död	9 mars 1954 (79 år); Stockaryd, Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsättning	Fysiker, universitetslärare
Arbetsgivare	Lunds universitet (1910–1939)
Barn	Sara-Brita Ekman (f. 1907)
Föräldrar	Fredrik Laurentz Ekman; Cecilia Augusta Ekman
Släktingar	Sven Ekman (syskon); Thorsten Ekman (syskon)
Utmärkelser
	Alexander Agassizmedaljen (1928); Vegamedaljen (1939)
	Redigera Wikidata

Vagn Walfrid Ekman, född 3 maj 1874 i Stockholm, död 9 mars 1954 i Gostad, svensk fysiker och oceanograf. Han är framför allt känd för att ha kommit på teorierna om hur samspelet mellan vind och en motgående havsström ger upphov till en spiral i vattnet. Denna teori kallas Ekmanspiral. Han var far till Solvig (1903), Aslög (1905), Sara-Brita (1907), Helga (1910) och Erna Ekman (1913) och svärfar till Bengt Hjelmqvist.

Föräldrar och ungdom[redigera | redigera wikitext]

Vagn Walfrid Ekman till hörde handelssläkten Ekman från Göteborg. Han var son till hydrografen Fredrik Laurentz Ekman och Cecilia Augusta, född Koch. Hans mormor tillhörde göteborgssläkten Fröding.^[5] Han blev student vid Uppsala universitet 1893, där han blev filosofie kandidat 1896, filosofie licentiat 1899 och filosofie doktor 1902 på avhandlingen Om jordrotationens inverkan på vindströmmar i hafvet.^[6]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Ekman var 1902–1908 förste assistent vid Internationella havsforskningslaboratoriet i Kristiania och konstruerade där utrustning för havsforskning och studerade bland annat dödvattensfenomenet (On dead water, i "The Norwegian northpolar expedition 1893–1896. Scientific results, 15", 1904). År 1909 blev han docent och 1910–1939 var han professor i mekanik och matematisk fysik vid Lunds universitet (emeritus 1939). Bland hans arbeten kan ytterligare nämnas en stor lärobok, Mekanik (1919), och den uppmärksammade uppsatsen Hafsströmmarnas dynamiska problem (i "Kosmos", 1922).^[7]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Han valdes in som ledamot av Fysiografiska Sällskapet i Lund 1910, av Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg 1931, av Kungliga Vetenskapsakademien 1935, av Det Norske Videnskaps-Akademi 1935^[7] samt av Svenska nationalkommittén för fysik 1935. Ekman blev kommendör av andra klassen av Nordstjärneorden den 22 november 1935 samt riddare av första klassen av Norska S:t Olafsorden.

Walfrid Ekman är begravd på Nydala kyrkogård.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Walfrid Ekman.
Bilder & media
Ekman, Vagn Valfrid i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)
Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm 1950
Sveriges statskalender för året 1950, [Med bihang], utgiven efter Kungl. Maj:ts nådigste förordnande av dess Vetenskapsakademi, Uppsala & Stockholm 1950 ISSN 0347-7223, s. 810, Bihang, s. 35, 283
Walfred Ekman på Gravar.se

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c d e] Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 2 C—F, vol. 2, Albert Bonniers Förlag, 1944, s. 370, 16. Ekman, Vagn Walfrid, fysiker ,hydrograf, läs online läs online, läst: 16 december 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Экман Вагн Вальфрид”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ SNAC, Vagn Walfrid Ekman, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Encyclopædia Britannica, V. Walfrid Ekman, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ För delar av göteborgssläkten Fröding, se Hugo Fröding.
^ Ekman, Vagn Walfrid (1902) (på norska). Om jordrotationens inverkan på vindströmmar i hafvet.: [Akad.avh. Upps.]. Kristiania. Libris 2629375
^ [a b] Ekman, Walfrid i Vem är det 1943

[ad091fbd4e051d816ad5cbd838e5cfdb708746ba-1] [a b c d e] Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 2 C—F, vol. 2, Albert Bonniers Förlag, 1944, s. 370, 16. Ekman, Vagn Walfrid, fysiker ,hydrograf, läs online läs online, läst: 16 december 2021.^{[källa från Wikidata]}

[ad4f9b11f62625cc9057d80d22ca73585ecc0303-2] [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Экман Вагн Вальфрид”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[4b6c4e8885e9130bb2766c8029cb39f388f9e5b9-3] SNAC, Vagn Walfrid Ekman, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[f0673b4fe8c32c17810f800e472be09d8322b587-4] Encyclopædia Britannica, V. Walfrid Ekman, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[5] För delar av göteborgssläkten Fröding, se Hugo Fröding.

[6] Ekman, Vagn Walfrid (1902) (på norska). Om jordrotationens inverkan på vindströmmar i hafvet.: [Akad.avh. Upps.]. Kristiania. Libris 2629375

[VÄD-7] [a b] Ekman, Walfrid i Vem är det 1943

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]