Wilhelm Julius Leche

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wilhelm Julius Leche
Född21 maj 1757
Villie
Död19 oktober 1826
Kyrkheddinge
NationalitetSverige
Alma materLunds universitet Blue pencil.svg
SysselsättningPräst
ArbetsgivareLunds universitet
BarnCarl Leche (f. 1801)
Redigera Wikidata

Wilhelm Julius Leche, född 21 maj 1757 i Villie,[1][2] död 19 oktober 1826 i Kyrkheddinge,[2][3] var en svensk prost och språkmästare vid Lunds universitet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Leches föräldrar var kyrkoherden i Villie socken Jöns Leche och dennes hustru Liboria Ledebur.[1] År 1770 skrevs han in vid Lunds universitet och vid Blekingska nationen.[2][4] 1775 bytte han studieort till Greifswald, där han samma år blev filosofie magister.[2] Han försörjde sig därefter som språklärare i tyska, franska och engelska, bland annat vid Wurmbs handelsinstitut i Veinge.[5][6] Den 28 maj 1785 avlade han juris examen.[4]

År 1786 begärde Lunds universitets språkmästare Jöns Henric Denell avsked och flyttade till Leches gamla arbetsplats på handelsinstitutet i Veinge.[6] Denells företrädare Ifvar Kraak menade härvid inför konsistoriet att Leche besatt "grundeliga insikter i franska och engelska" och rekommenderade denne till posten, varför Leche också utsågs till språkmästare med lektors titel vid Lunds universitet samma år.[2][6][7] Oturligt nog för Leche hade Kraak vid sin avgång fått privilegiet att behålla språkmästarlönen till sin död, varför det dröjde till 1795 innan han kunde hämta ut någon ersättning för sitt arbete vid Lunds universitet.[5][6] I gengäld ådagalade Leche en synnerlig flit i sitt arbete, som främst bestod i att lära ut franska och tyska; enligt Carl Fredrik Fallén ska språkmästaren ha haft minst 100 studenter per termin vid slutet av sjuttonhundraåttiotalet.[7][8] Till detta kom privatlektioner i engelska.[9] Från år 1803 till 1816 hade han även uppgiften förrätta examination i franska, tyska och engelska i en lägre pedagogisk examen ("examen pedagogicum") för blivande skol- och läroverkslärare, något som torde ha ökat språkmästarens prestige och betydelse som universitetslärare.[6][10]

År 1811 donerade professor Matthias Norberg en summa pengar till Lunds universitet för upprättande av den Norbergska professuren i levande språk, under förutsättning att professurens första innehavare skulle bli Norbergs systerson Jonas Stecksén.[11] Enligt beslut år 1813 skulle professuren dock inte inrättas förrän Leche lämnat sin post, varefter språkmästarlönen skulle fogas till lönen för den Norbergska professuren.[11] Leche, som prästvigts 1811, fick därför lämna sin språkmästartjänst år 1815 och blev istället kyrkoherde i Kyrkheddinge socken.[2][4][11] Samma år tilldelades han professors namn, heder och värdighet, och år 1817 utnämndes han till prost.[2][10]

Han upprätthöll befattningen som kyrkoherde fram till sin död 1826.[3]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Wilhelm Julius Leche gifte sig 1801 med Katrina Markman.[4] Hans dotter Anna Maria Leche var gift med professor Ebbe Samuel Bring.[12] Hans son, Carl Fredrik Leche, var amanuens vid Lunds universitetsbibliotek, docent i moderna språk och svensk konsul i Lübeck.[4][13][14] Carl Fredrik var i sin tur far till professorn i zoologi vid Stockholms universitet Wilhelm Leche.[14]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Landsarkivet i Lund, Födelse- och dopbok för Villie församling 1740-1758, C 1:2, s. 99.
  2. ^ [a b c d e f g] Martin Weibull & Elof Tegnér, Lunds universitets historia 1668-1868, band 2. Lund: C.W.K. Gleerups förlag, 1868, s. 430.
  3. ^ [a b] Landsarkivet i Lund, Födelse-, dop- och dödbok för Kyrkheddinge församling 1824-1860, C 1:4, opag.
  4. ^ [a b c d e] Carl Sjöström, Blekingska nationen 1697-1900 : Biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik. Lund, 1901, s. 202.
  5. ^ [a b] Ingar Bratt, Engelskundervisningens framväxt i Sverige : Tiden före 1850. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1977, s. 58.
  6. ^ [a b c d e] Elisabet Hammar, Franskundervisningen i Sverige fram till 1807 : Undervisningssituationer och lärare. Stockholm & Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1981, s. 102.
  7. ^ [a b] Ingar Bratt, Engelskundervisningens framväxt i Sverige : Tiden före 1850. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1977, ss. 58, 156.
  8. ^ Elisabet Hammar, Franskundervisningen i Sverige fram till 1807 : Undervisningssituationer och lärare. Stockholm & Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1981, s. 91.
  9. ^ Ingar Bratt, Engelskundervisningens framväxt i Sverige : Tiden före 1850. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1977, s. 156.
  10. ^ [a b] Ingar Bratt, Engelskundervisningens framväxt i Sverige : Tiden före 1850. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1977, s. 157.
  11. ^ [a b c] Ingar Bratt, Engelskundervisningens framväxt i Sverige : Tiden före 1850. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1977, s. 158.
  12. ^ Magnus Laurentius Ståhl, Biographiske underrättelser om professorer vid kongl. universitetet i Lund, ifrån dess inrättning till närvarande tid. Kristianstad: L. Littorin, 1834, s. 360.
  13. ^ Ingar Bratt, Engelskundervisningens framväxt i Sverige : Tiden före 1850. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1977, s. 161.
  14. ^ [a b] "Leche, Släkt" i Svenskt biografiskt lexikon, band 22, 1977-1979, s. 411.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ingar Bratt, Engelskundervisningens framväxt i Sverige : Tiden före 1850. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1977
  • Elisabet Hammar, Franskundervisningen i Sverige fram till 1807 : Undervisningssituationer och lärare. Stockholm & Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1981 (Länk)
  • Carl Sjöström, Blekingska nationen 1697-1900 : Biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik. Lund, 1901 (Länk)
  • Magnus Laurentius Ståhl, Biographiske underrättelser om professorer vid kongl. universitetet i Lund, ifrån dess inrättning till närvarande tid. Kristianstad: L. Littorin, 1834 (Länk)
  • "Leche, Släkt" i Svenskt biografiskt lexikon, band 22, 1977-1979, s. 411 (Länk)
  • Martin Weibull & Elof Tegnér, Lunds universitets historia 1668-1868, band 2. Lund: C.W.K. Gleerups förlag, 1868 (Länk)

Skriftliga källor[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Jöns Henric Denell
Språkmästare vid Lunds universitet
1786-1815
Efterträdare:
Louis Marie Jollain