Yngve Brodd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Yngve Brodd
Schweiz-Sverige 1961. Yngve Brodd gör det andra svenska målet.
Schweiz-Sverige 1961. Yngve Brodd gör det andra svenska målet.
Personlig information
Fullständigt namn Yngve Brodd
Födelsedatum 9 juni 1930
Födelseort Sverige Seglora, Sverige
Position Center
Juniorklubbar
  Sverige Rydals Goif
Seniorklubbar*
År
-1951
1951-1953
1953-1956
1956-1959
1960-1962
1962-1964
Klubb
Sverige Fritsla IF
Sverige Örebro SK
Frankrike Toulouse FC
Frankrike FC Sochaux-Montbéliard
Frankrike Toulouse FC
Sverige IFK Göteborg
SM (GM)
33 (32)
19 (7)
64 (15)
102 (39)
63 (21)
47 (11)
Landslag
År
1952-1963
Landslag
 Sverige
SM (GM)
20 (12)
Klubbar som tränare
1963–1966 Sverige IFK Göteborg
* Antal matcher och mål i seniorklubbar räknas endast för de inhemska ligorna.
Yngve Brodd
Fotboll, herrar
Olympic rings with transparent rims.svg Olympiska spel
Brons Helsingfors 1952 Fotboll, herrar

Yngve Brodd, född 9 juni 1930 i Seglora församling, Älvsborgs län, är en tidigare svensk fotbollsspelare (inner). Han var bland annat med och vann OS-brons i Helsingfors 1952.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Yngves karriär tog avstamp i Fritsla IF, där han i slutet på 1940-talet bildade ett fruktat anfallsvapen tillsammans med Arne Andersson. AIK visade tidigt intresse för talangen, som även provtränade med IF Elfsborg. Till slut hamnade han 1952 i Örebro SK dit han faktiskt värvades som bandyspelare.[1] Tre veckor efter sin allsvenska debut, var det dags för landslagsspel, och innan ett år passerat hade han skrivit på proffskontrakt i Frankrike. Yngve kom att fortsätta sin karriär i Frankrike där han spelade för Toulouse och Sochaux, och bland annat deltog i en cupfinal.

Med svenska landslaget vann han OS-brons i Helsingfors 1952. På grund av att landslaget vid denna tid oftast förbjöd utlandsproffs att deltaga, blev landslagsframträdandena sporadiska. Att Yngve inte blev uttagen till "hemma-VM" 1958, när proffs återigen fick deltaga, ansågs av den svenska pressen vara en skandal. Trots att han sällan fick delta, säger hans målsnitt i landslaget en del om den viktiga roll han spelade där. De tre sista säsongerna i karriären tillbringades i IFK Göteborg där han var spelande tränare.[2] Enligt fotbollsskribenten Lennart "Duke" Crusner var Brodd "den av svenska experter mest undervärderade av alla våra stora spelare genom tiderna".[3]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Johrén, A ”Arne Andersson”, ”500 AIK:are”, 2002
  2. ^ Åkerberg, O ”Yngve Brodd”, ”Jubileumsutgåvan”, 1983
  3. ^ Crusner, L. Citat hämtat från ”Jubileumsskrift, Fritsla Idrottsförening, 1920-2000”, 2000.