Fotboll vid olympiska sommarspelen 1952

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fotboll
vid de XV:e olympiska sommarspelen
Football pictogram.svg
fotboll
Datum15 juli-2 augusti 1952
Medaljörer
Guldmedalj Ungern Ungern
Silvermedalj Jugoslavien SFR Jugoslavien
Bronsmedalj Sverige Sverige
← London 1948   Melbourne 1956 →

Fotboll vid olympiska sommarspelen 1952 vanns av Ungern, då kända som de "magiska magyarerna". Ungerske spelaren Ferenc Puskás sa om 1952 års turnering: "Det var under olympiska spelen som vår fotboll började flöda med rejäl kraft." Det var under spelen som Stanley Rous från Football Association imponerades av ungrarna så mycket att han bjöd in dem för match på Wembley kommande år.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Vid tiden för tävlingen var Ungern ett av de starkare lagen. Man var obesegrade sedan 14 maj 1950, men hade mest mött andra öststater. Utanför östblocket hade man bland annat slagit Finland och Sverige.

6 lag från bortom järnridån deltog, alla lottades att spela i den preliminära omgången. Sovjetunionen lottades mot Bulgarien och Ungern mot Rumänien. Danmark, Finland, Norge och Sverige gick direkt in i första omgången.

Laguppställningar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Spelartrupper i fotboll vid olympiska sommarspelen 1952

Turneringen[redigera | redigera wikitext]

Statistik
Matcher26
Mål135 (5,2 per match)
Publik365 138 (14 044 per match)

Ungern vann första matchen mot Rumänien med 2–1 då Kocsis gjorde mål i andra halvlek. I Lahtis vann Luxemburg över Storbritannien med 5–3, medan Italien utklassade USA med 8–0 och Brasilien slog Nederländerna med 5–1. I Helsingfors vann Jugoslavien med 10–1 mot Indien, som spelade barfota.

Ungern gjorde tre ändringar inför matchen mot Italien, där man vann med 3–0. Det såg ut som om deras kommande motståndare skulle bli Österrike, som slagit Finland med 4–3 och nu ställdes mot Sverige, ett Sverige tränat av George Raynor som vunnit över Norge med 4–1. Samtidigt ledde Jugoslavien mot Sovjetunionen med 5–1 med ungefär 15 minuter kvar att spela, varefter Sovjetunionen hämtade upp ledningen. Arthur Ellis, matchdomaren, skrev i sin memoarbok The Final Whistle (London, 1963): "Ryssland [Sovjetunionen] gjorde den mest ärofyllda oavgjorda matchen någonsin! Bobrov, deras kapten, gjorde ett magnifikt hat-trick. Då Ryssland [Sovjetunionen] reducerat ledningen med 5–2 vände han nästan ensam ställningen till 5–5 och gjorde sitt tredje mål i sista minuten. För en gångs skull blev användandet av ordet sensationell berättigat". Då Bobrovs tidiga mål i omspelet förebådade en mirakulös vändning, tog sig Jugoslavien tillräckligt samman för att slå ut motståndarna och vann med 3–1. Sovjetunionen hade förväntats vinna 1952 års turnering, och förlusten nämndes inte förrän efter Josef Stalins död i mars 1953.

Jugoslavien slog Danmark med 5–3 och det alltyska laget med 3–1 för att gå till final. Ungern utklassade Turkiet med 7–1 och Sverige med 6–0. Finalen i Helsingfors vann Ungern med 2–0 mot Jugoslavien efter mål av Ferenc Puskás och Zoltán Czibor. I matchen om tredjepris vann Sverige med 2–0 över det alltyska laget.

Spelträd[redigera | redigera wikitext]

 
Preliminär omgångOmgång 1KvartsfinalerSemifinalerFinal
 
                  
 
 
 
 
 Rumänien1
 
 
 
 Ungern2
 
 Ungern3
 
 
 
 Italien0
 
 Italien8
 
 
 
 USA0
 
 Ungern7
 
 
 Turkiet1
 
 
 
 
 
 Turkiet2
 
 
 Nederländska Antillerna1
 
 
 
 
 
 Ungern6
 
 
 Sverige0
 
 
 
 
 
 Sverige4
 
 
 Norge1
 
 
 
 
 
 Sverige3
 
 
 Österrike0
 
 
 
 
 
 Finland3
 
 
 Österrike4
 
 
 
 
 
 Jugoslavien0
 
 
 
 Ungern2
 
 Jugoslavien10
 
 
 
 Indien1
 
 Jugoslavien (e.f.; OM)5 (3)
 
 
 
 Sovjetunionen5 (1)
 
 Sovjetunionen (e.f.)2
 
 
 
 Bulgarien1
 
 Jugoslavien5
 
 
 
 Danmark3
 
 Danmark2
 
 
 
 Grekland1
 
 Danmark2
 
 
 
 Polen0
 
 Polen2
 
 
 
 Frankrike1
 
 Jugoslavien3
 
 
 Tyskland1 Bronsmatch
 
 
  
 
 
 Tyskland3 Sverige2
 
 
 
 Egypten1  Tyskland0
 
 Egypten5
 
 
 
 Chile4
 
 Tyskland (e.f.)4
 
 
 
 Brasilien2
 
 Nederländerna1
 
 
 
 Brasilien5
 
 Brasilien2
 
 
 
 Luxemburg1
 
 Luxemburg (e.f.)5
 
 
 Storbritannien3
 

Preliminär omgång[redigera | redigera wikitext]

5 15 juli 1952 Polen  2 – 1  Frankrike ?
19:00 UTC
Kazimierz Trampisz Mål 31′
Jerzy Krasowka Mål 49′
(1 – 1)
Rapport
Mål 30′ Michel Leblond
Lahtis
Publik: 3 752
Domare: Karel van der Meer (Nederländerna)
3 15 juli 1952 Rumänien  1 – 2  Ungern Kupittaa
19:00 UTC
Ion Suru Mål 86′
(0 – 1)
Rapport
Mål 21′ Zoltán Czibor
Mål 73′ Sándor Kocsis
Åbo
Publik: 10 588
Domare: Nikolaj Latytjev (Sovjetunionen)
1 15 juli 1952 Jugoslavien  10 – 10  Indien Tölö bollplan
19:10 UTC
Bernard Vukas Mål 2′62′
Rajko Mitić Mål 14′43′
Branko Zebec Mål 17′23′60′87′
Tihomir Ognjanov Mål 52′67′
(5 – 0)
Rapport
Mål 89′ Mohamed Ahmed Khan
Helsingfors
Publik: 10 000
Domare: John Best (USA)
4 15 juli 1952 Danmark  2 – 1  Grekland Ratina stadion
19:00 UTC
Poul Erik Petersen Mål 36′37′
(2 – 0)
Rapport
Mål 85′ Paul Emmanouilides
Tammerfors
Publik: 4 372
Domare: Waldemar Karni (Finland)
2 15 juli 1952 Sovjetunionen  0000 2 – 1  (e.fl.)  Bulgarien Arto Tolsa arena
19:00 UTC
Vsevolod Bobrov Mål 100′
Vasilij Trofimov Mål 104′
(0 – 0)
Rapport
Mål 95′ Ivan Petkov Kolev
Kotka
Publik: 10 637
Domare: Istvan Zsolt (Ungern)

8 16 juli 1952 Italien  8 – 0  USA Ratina stadion
19:00 UTC
Aredio Gimona Mål 3′51′75′
Egisto Pandolfini Mål 16′62′
Arcadio Venturi Mål 27′
Alberto Fontanesi Mål 52′
Amos Mariani Mål 87′
(3 – 0)
Rapport
Tammerfors
Publik: 15 342
Domare: Arthur Ellis (England, Storbritannien)
7 16 juli 1952 Nederländerna  1 – 5  Brasilien Kupittaa
19:00 UTC
Joannes van Roesell Mål 15′
(1 – 3)
Rapport
Mål 25′ Humberto Tozzi
Mål 33′ (str.)36′ Larry Pinto de Faria
Mål 81′ Jansen José Moreira
Mål 86′ Vavá
Åbo
Publik: 9 685
Domare: Giorgio Bernardi (Italien)
9 16 juli 1952 Luxemburg  0000 5 – 3  (e.fl.)  Storbritannien ?
19:00 UTC
Joseph Roller Mål 60′95′97′
Léon Letsch Mål 91′
Julien Gales Mål 102′
(0 – 1)
Rapport
Mål 12′ George Robb
Mål 101′ Bill Slater
Mål 118′ Jim Lewis
Lahtis
Publik: 3 656
Domare: Vincenzo Orlandini (Italien)
6 16 juli 1952 Egypten  5 – 4  Chile Arto Tolsa arena
19:00 UTC
Khamal Ahmed Elfar Mål 27′
Mechaury Mål 43′
Elsayed Eldizwi Mål 66′75′80′
(2 – 2)
Rapport
Mål 7′78′ Irenio Jara
Mål 14′88′ Julio Vial
Kotka
Publik: 5 354
Domare: John Nilsson (Sverige)

Första omgången[redigera | redigera wikitext]

10 19 juli 1952 Finland  3 – 4  Österrike Olympiastadion
19:00 UTC
Olof Stolpe Mål 11′34′ Mål 34′
Aulis Rytkönen Mål 36′
(3 – 2)
Rapport
Mål 8′ (str.)30′ Otto Gollnhuber
Mål 59′ Erich Stumpf
Mål 79′ Herbert Grohs
Helsingfors
Publik: 33 053
Domare: William Ling (England, Storbritannien)

13 20 juli 1952 Brasilien  2 – 1  Luxemburg Arto Tolsa arena
19:00 UTC
Larry Pinto de Faria Mål 42′
Humberto Tozzi Mål 49′
(1 – 0)
Rapport
Mål 86′ Julien Gales
Kotka
Publik: 6 776
Domare: Mayan Macancic (Jugoslavien)
12 20 juli 1952 Jugoslavien  0000 5 – 5  (e.fl.)  Sovjetunionen Ratina stadion
19:00 UTC
Rajko Mitić Mål 29′
Tihomir Ognjanov Mål 33′
Branko Zebec Mål 44′59′
Stjepan Bobek Mål 46′
(3 – 0)
Rapport
Mål 53′77′87′ Vsevolod Bobrov
Mål 75′ Vasilij Trofimov
Mål 89′ Aleksandr Petrov
Tammerfors
Publik: 17 000
Domare: Arthur Ellis (England, Storbritannien)
11 20 juli 1952 Tyskland  3 – 1  Egypten Kupittaa
19:00 UTC
Karl Klug Mål 33′
Willi Schröder Mål 38′61′
(2 – 0)
Rapport
Mål 64′ Elsayed Eldizwi
Åbo
Publik: 6 813
Domare: Giorgio Bernardi (Italien)

15 21 juli 1952 Danmark  2 – 0  Polen Kupittaa
19:00 UTC
Holger Seebach Mål 17′
Svend Nielsen Mål 69′
(1 – 0)
Rapport
Åbo
Publik: 6 024
Domare: Finn Balstad (Norge)
16 21 juli 1952 Sverige  4 – 1  Norge Ratina stadion
19:00 UTC
Brodd Mål 23′35′
Ingvar Rydell Mål 81′
Sylve Bengtsson Mål 89′
(2 – 0)
Rapport
Mål 83′ Odd Sørensen
Tammerfors
Publik: 4 072
Domare: Johan Aksel Alho (Finland)
14 21 juli 1952 Ungern  3 – 0  Italien Tölö bollplan
19:00 UTC
Péter Palotás Mål 11′20′
Sándor Kocsis Mål 83′
(2 – 0)
Rapport
Helsingfors
Publik: 13 870
Domare: Karel van der Meer (Nederländerna)
17 21 juli 1952 Turkiet  2 – 1  Nederländska Antillerna ?
19:00 UTC
Muzaffer Tokac Mål 9′
Tekin Bilge Mål 76′ (str.)
(1 – 0)
Rapport
Mål 79′ Jan Briezen
Lahtis
Publik: 3 699
Domare: Carl Jørgensen (Danmark)

18 22 juli 1952 Jugoslavien  0000 3 – 1 (om)  Sovjetunionen Ratina stadion
19:00 UTC
Rajko Mitić Mål 19′
Stjepan Bobek Mål 29′ (str.)
Zlatko Čajkovski Mål 54′
(2 – 1)
Rapport
Mål 6′ Vsevolod Bobrov
Tammerfors
Publik: 16 916
Domare: Arthur Ellis (England, Storbritannien)

Kvartsfinaler[redigera | redigera wikitext]

19 23 juli 1952 Sverige  3 – 1  Österrike Tölö bollplan
19:00 UTC
Gösta Sandberg Mål 80′
Yngve Brodd Mål 85′
Ingvar Rydell Mål 87′
(0 – 1)
Rapport
Mål 40′ Herbert Grohs
Helsingfors
Publik: 12 564
Domare: Vincenzo Orlandini (Italien)
20 24 juli 1952 Tyskland  0000 4 – 2  (e.fl.)  Brasilien Tölö bollplan
19:00 UTC
Willi Schröder Mål 75′96′
Karl Klug Mål 89′
Johann Zeitler Mål 120′
(0 – 1)
Rapport
Mål 12′ Larry Pinto de Faria
Mål 74′ Zózimo
Helsingfors
Publik: 11 451
Domare: Arthur Ellis (England, Storbritannien)

21 24 juli 1952 Ungern  7 – 1  Turkiet Arto Tolsa arena
19:00 UTC
Péter Palotás Mål 18′
Sándor Kocsis Mål 32′90′
Mihály Lantos Mål 48′
Ferenc Puskás Mål 54′72′
József Bozsik Mål 70′
(2 – 0)
Rapport
Mål 57′ Ercument Guder
Kotka
Publik: 4 743
Domare: Waldemar Karni (Finland)
22 25 juli 1952 Jugoslavien  5 – 3  Danmark Tölö bollplan
19:00 UTC
Zlatko Čajkovski Mål 19′
Tihomir Ognjanov Mål 35′
Bernard Vukas Mål 41′
Stjepan Bobek Mål 78′
Branko Zebec Mål 81′
(3 – 0)
Rapport
Mål 63′ Knud Lundberg
Mål 85′ Holger Seebach
Mål 87′ Jens Peder Hansen
Helsingfors
Publik: 11 456
Domare: Waldemar Karni (Finland)

Semifinaler[redigera | redigera wikitext]

23 28 juli 1952 Ungern  6 – 0  Sverige Olympiastadion
19:00 UTC
Ferenc Puskás Mål 1′
Péter Palotás Mål 16′
Gösta Lindh Mål 36′ (sjm.)
Sándor Kocsis Mål 65′69′
Nándor Hidegkuti Mål 67′
(3 – 0)
Rapport
Helsingfors
Publik: 30 471
Domare: William Ling (England, Storbritannien)

24 29 juli 1952 Jugoslavien  3 – 1  Tyskland Olympiastadion
19:00 UTC
Rajko Mitić Mål 3′24′
Zlatko Čajkovski Mål 30′
(3 – 1)
Rapport
Mål 12′ Georg Stollenwerk
Helsingfors
Publik: 25 821
Domare: Waldemar Karni (Finland)

Match om tredjepris[redigera | redigera wikitext]

25 1 augusti 1952 Sverige  2 – 0  Tyskland Olympiastadion
19:00 UTC
Ingvar Rydell Mål 11′
Gösta Löfgren Mål 86′
(1 – 0)
Rapport
Helsingfors
Publik: 28 470
Domare: Vincenzo Orlandini (Italien)

Final[redigera | redigera wikitext]

26 2 augusti 1952 Jugoslavien  0 – 2  Ungern Olympiastadion
19:00 UTC
(0 – 2)
Rapport
Mål 70′ Ferenc Puskás
Mål 88′ Zoltán Czibor
Helsingfors
Publik: 58 553
Domare: Arthur Ellis (England, Storbritannien)

Medaljörer[redigera | redigera wikitext]

Gren Guld Silver Brons
Herrar Flag of Hungary (1949-1956).svg Ungern
Gyula Grosics
Jenő Dálnoki
Mihály Lantos
Imre Kovács
Gyula Lóránt
József Bozsik
László Budai
Sándor Kocsis
Nándor Hidegkuti
Ferenc Puskás
Zoltán Czibor
Jenő Buzánszky
József Zakariás
Lajos Csordás
Péter Palotás
Flag of Yugoslavia (1946-1992).svg Jugoslavien
Vladimir Beara
Branko Stanković
Tomislav Crnković
Zlatko Čajkovski
Ivan Horvat
Vujadin Boškov
Tihomir Ognjanov
Rajko Mitić
Bernard Vukas
Stjepan Bobek
Branko Zebec
Flag of Sweden.svg Sverige
Kalle Svensson
Lennart Samuelsson
Erik Nilsson
Holger Hansson
Bengt Gustavsson
Gösta Lindh
Sylve Bengtsson
Gösta Löfgren
Ingvar Rydell
Yngve Brodd
Gösta Sandberg
Olof Åhlund

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.