Euklidisk geometri
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Hjärnan ännu i mig vrides,
när jag tänker på Euklides
och på de trianglarna ABC och CDA.
Svetten ur min panna gnides
värre än på Golgata.
I euklidisk geometri gäller Euklides fem axiom, av vilka ett är det så kallade parallellaxiomet. De geometriska teorier som inte bygger på parallellaxiomet kallas icke-euklidiska geometrier.
De olika teorierna ger olika sanningsvärden för vissa geometriska påståenden. I euklidisk geometri är det till exempel sant att vinkelsumman i en triangel alltid är 180 grader, vilket inte är fallet i icke-euklidisk geometri.
Den Euklidiska geometrin är den konventionella form av geometri som lärs ut i skolorna, eftersom den har otaliga praktiska tillämpningar. Man kan grovt göra följande uppdelning:
- beräkningar med vinklar (trigonometri)
- kägelsnitt – inkluderar
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Min Lefvernesbeskrifning i Sveriges nationallitteratur (1912), volym IV. Carl Mikael Bellman, Jakob Wallenberg.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Euklidisk geometri.
| |||||