Diskussion:Lista över Sveriges högsta byggnader

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia

Arkiv 2006-2007[redigera wikitext]

Förvirrade tabell, varför värmeverk men inte kaknästornet? Flera av höghusen står på takhöjden, skatteskrapan når om man räknar som kyrkor med spiran etc över hundra meter, dessutom saknas ett antal byggnader.--195.178.234.132 17 oktober 2006 kl. 22.56 (CEST)[svara]

Eftersom det är jag som gjort denna artikel om Sveriges högsta byggnader, kan jag väl bara påpeka (vilket iofs borde vara självklart) att jag främjar en diskussion ang det som skrivits.

Valet av byggnader bygger på det som jag förklarat i texten innan tabellen, "alltså finns inga antenner eller master med i beräkningen. Listan är fri från radiomaster, kommunikationstorn, flygledningstorn och transportbyggnader"

Valet att inte plocka med de feststilta, grundar sig i en uppfattning som jag fått på andra ställen, nämnligen att dessa torns enda uppgift är att vara så höga som möjligt, alltså skulle många av byggnaderna som vi ser i tabellen (de som allmänheten känner till) inte ens finnas med då vissa kommunikations och radiotorn/master är på ca 300 m.

Exempel på byggnader utan mast är Kista science tower och Södertorn.

Diskussionen ang Kaknästornet - värmeverk är den mest intressanta, och den tar jag gärna här. Kaknästornet skiljer sig inte, i min mening, ifrån de andra radiomaster som finns. Den är bara bredare. Anledningen till Kaknästornets frånvaro är alltså att vi annars skulle ha med 300 m höga byggnader på listan.

Självklart kan vissa förändringar ha skett sedan sidan skapades. Källan är oftast: http://www.skyscraperpage.com

// DavidH 24 oktober 2006 kl. 00.46 (CEST)[svara]

Men skorstenars uppgift är den samma, borde då västerås kraftvärmeverks och heleholmsverkets skorsten vara med? Och om man räknar skorstenen på värmeverk, spiror på kyrkor bör man då räknar takhöjden på höghusen? Att kalla tabellen förvirrad var kanske onödigt otrevligt och drastiskt, men jag tycker inte att den nuvarande utformningen är helt logisk. Vänligen --195.178.234.106 24 oktober 2006 kl. 11.55 (CEST)[svara]
Det är sant, skillnaden - som jag glömde ta upp sist, är att dessa två byggnader är just byggnader i övrigt. Precis som kyrkor har de en större byggnad där tornet är en del. Kaknästornet är ett undantag, de flesta andra byggnader med samma funktion är oftast smala stålbyggnader. Vi kan väl vänta lite och se om någon annan kommenterar innan vi genomför några ändringar? Mvh DavidH 29 oktober 2006 kl. 04.11 (CET) 29 oktober 2006 kl. 04.10 (CET)[svara]
Man kan ju inte ha med radioantenner och liknande, dock borde exempelvis Kaknästornet vara med, då denna byggnad skiljer sig från övriga radiomaster genom att man kan vistas i den, det är inte alla radiomaster som har restaurang. Heleneholmsverket är bara en stor skorsten, och bör därför borde inte den vara med (möjligen på en lista över sveriges högsta skorstenar). Man borde väl kunna säga att industribyggnader inte ska finnas med i listan? Farejobaldo?! 1 november 2006 kl. 23.34 (CET)[svara]
Jag kan inte förstå den logiken. Vi pratar om byggnaders syften, inte ifall de har resturang eller ej. Industridelen håller jag med om. Verkar som många även tycker samma sak, vi kanske skall ändra. Någon med mer ork än mig får gärna genomföra detta när de vill. DavidH 26 november 2006 kl. 16.40 (CET)[svara]
Nu har någon tagit bort Västerås kraftvärmeverk, låtit samma sorts byggnad vara kvar på 3:e plats och inte nog med det, personen har dessutom lagt till ett kommunikationstorn, trots att de inte skulle vara med. DavidH 11 januari 2007 kl. 22.07 (CET)[svara]
På en lista över Sveriges högsta skorstenar är det tveksamt om Heleneholmsverket hamnar högst, eftersom Rönnskärsverkens skorsten lär vara 140 meter hög. Baerum 21 april 2007 kl. 18.46 (CEST)[svara]
Jag skall nu ta tag i detta. Alla industri-byggnader åker bort. Mvh // Dave021 29 juni 2007 kl. 03.41 (CEST)[svara]

Ska det vara sofia kyrka i sthlm eller sofiakyrkan i Jönköping? (länken leder till sofiakyrkan i jönköping)./stoffe123


Fritt fall-tornet och skorstenen på Uppsala värmeverk[redigera wikitext]

Hej!

Fritt fall-tornet på Gröna Lund i Stockholm är runt 80 meter, borde inte den finnas med i den här artikeln? Sen skorstenen på Uppsala värmeverk är också ganska hög, har dock ingen siffra på hur hög, men den borde säkert också passa in här... MVH Papper papper - görs av trä! 2 oktober 2011 kl. 21.44 (CEST)[svara]

Industribyggnader[redigera wikitext]

Finns det något konsensus om industribyggnaders och skorstenars vara eller icke vara? Det verkar finnas ett antal industrier i Sverige vars skorstenar når uppåt 150 m. Nuvarande kriterium för denna lista säger inget om industrier, men ändå får de inte vara med. Jag föreslår att kriterier tas fram som tydligt utesluter (eller inkluderar) industrierna och att denna lista kompletteras med Lista över Sveriges högsta byggnadsverk och, om industrierna inte får vara med i listan över byggnader, Lista över Sveriges högsta industribyggnader. Med tillhörande tydliga kriterier, givetvis. /92.254.216.231 16 april 2009 kl. 17.51 (CEST)[svara]

Vindkraftverk[redigera wikitext]

Vindkraftverken i Sverige verkar helt bortglömda på den här listan. Finns flera med tornhöjder på över 100 meter. Kan någon kolla upp de högsta?

Byggnadsår för kyrkor[redigera wikitext]

Skall verkligen byggnadsåreet för kyrkan anges då tornet i många fall är av betydligt yngre årgång? --GhostRider ♠ 11 augusti 2008 kl. 13.04 (CEST)[svara]

Bra fråga då de nuvarande kyrktornen i Uppsala domkyrka är från 1880-talet (Helgo Zettervall)Angriffer 15 oktober 2008 kl. 00.12 (CEST)[svara]


Varför skapa en artikel som redan finns?[redigera wikitext]

Varför finns det en till artikel med samma syfte som Sveriges högsta skyskrapor?!? --winvide 1 januari 2009 kl. 20.13 (CET)[svara]

Validitet[redigera wikitext]

Kalla inte artikeln för Sverigest högsta byggnader när den är doktorerad för att innehålla de byggnader "som allmänheten känner till". Att godtyckligt och utan motivation välja bort div. konstruktioner gör artikeln missvisande.

"År"?[redigera wikitext]

Vad menas med årtalsangivelsen? Som exempel byggdes Kalmar gamla vattentorn 1887 - 1900, och inte 1984. Däremot är det kanske möjligt (jag vet inte precis) att de första hyresgästerna flyttade in 1984 efter det att tornet inreddes med lägenheter med början 1983 (enl. Kalmar gamla vattentorn) \Mike 22 juli 2011 kl. 06.35 (CEST)[svara]

UK[redigera wikitext]

Artikeln heter "Lista över Sveriges högsta byggnader" och första meningen lyder "Här listas de högsta byggnaderna i Sverige." Byggnader som ännu ej är uppförda ska därför av logiska skäl inte tas med, lika lite som byggnader som inte längre existerar. När byggnaden står klar vet vi hur hög den blev och kan referera till det. Ymer (disk) 9 juli 2013 kl. 13.56 (CEST)[svara]

En standard för "Under konstruktion" (UK) finns redan för exempelvis "Världens högsta byggnader", "Europas högsta byggnader", "Sveriges högsta byggnader" och "Stockholms högsta byggnader" på svenska Wikipedia. Förhoppningsvis passar denna standard även för "Göteborgs högsta byggnader". "Under konstruktion" betyder rimligtvis, att det för byggnaden finns godkända ritningar och tillstånd för att uppföra en byggnad enligt specifikation och därmed en beslutad höjd. Nu för tiden är det också intressant att följa byggnadsprocessen via webbkameror. För läsaren är detta värdefullt - i synnerhet vid omfattande och i tiden utsträckta byggnationer. Därför platsar även byggnader, som är "under konstruktion" - det vill säga "under uppbyggnad", självklart i denna artikel. Hesekiel (disk) 9 juli 2013 kl. 18.26 (CEST)[svara]

Förvirrande?[redigera wikitext]

Har svårt att se att kategoriserandet av artikeln som förvirrande är adekvat. Att det sedan finns olika uppfattningar om vad som borde ingå i en artikel som denna, att vissa uppgifter kan vara felaktiga eller diskutabla, och att källorna skulle kunna vara flera, är en annan sak.

Har inte fått upp källkoden i artikeln till denna kategorisering. Om någon håller med, stryk gärna dessa gömda kategorier, tycker .... Boberger (disk) 3 november 2013 kl. 23.53 (CET)[svara]

Förvirrande och dåligt med källor[redigera wikitext]

Jo, Boberger… Den här artikeln är förvirrande. Den har en lång lista på vad den inte räknar in men förklarar inte orsaken till det. Dessutom är det dåligt med källor i artikeln. Som det ser ut nu verkar det här vara en artikel över Sveriges högsta hus. Att som DavidH gör ovan nämna räkna bort vissa typer av byggnader för att konstrueras för att vara så höga som möjligt är i sanning ögonbrynshöjande. Det som jag sett i internationella listningar är skillnader mellan höghus/skyskrapor, övriga byggnader samt byggnadskonstruktioner. De sistnämnda är i regel ej självbärande. Definitionen av byggnaden i artikeln stämmer inte med definitionen och listningen i NE:s artikel "byggnad"[1].--Paracel63 (diskussion) 19 mars 2014 kl. 20.21 (CET)[svara]

Nu har jag förtydligat huvudlistan så den syftar på "husliknande" byggnader. Artikelns undantag är så svepande och många att den äventyrar trovärdigheten. Jag har förtydligat med två separat listor längre ner. Detta är listor som är i linje med många internationella listningar och blir då jämförbart. Dessutom har jag infogat en mängd källor till mina uppgifter. Jag uppmanar alla andra som arbetar med listan att göra samma, så att det här kan bli en listartikel med någon sorts trovärdighet. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 19 mars 2014 kl. 20.51 (CET)[svara]

Externa länkar ändrade[redigera wikitext]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 3 externa länkar på Lista över Sveriges högsta byggnader. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 27 juni 2017 kl. 11.25 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade[redigera wikitext]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Lista över Sveriges högsta byggnader. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 7 september 2017 kl. 02.29 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade[redigera wikitext]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 3 externa länkar på Lista över Sveriges högsta byggnader. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 28 juni 2018 kl. 17.37 (CEST)[svara]

Om listan för hus[redigera wikitext]

Jag går för tillfället (aug 2019) igenom ritningar från Stockholms stads arkiv för många hus. Höjderna saknar därför länkar just nu. Många av husen utanför Stockholm stad har mätts via Googles 3D-skanningar. Detta är ej optimalt men ger oftast bättre värden än många källor, vid test av kända höjder har tekniken gett mig +/- 1 meter. "Officiella siffror" från tidningar, byggföretagens hemsidor och emporis.com innehåller ibland höjder över nollplan istället för över marken, de kan inkludera radiomasten för att göra just deras hus till det högsta o.s.v. --Mr.Sigvard (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 14.23 (CEST)[svara]

Gothia Towers[redigera wikitext]

Enligt Google Earth är de tre tornen ca 82, 87 och 99 meter höga över havet och entrénivån verkar ligga på omkring 7 meter. Jag gissar därmed att siffran på 100 meter från många källor härstammar från en plushöjd. Någon från Göteborg får gärna kolla upp det i arkivet.--Mr.Sigvard (diskussion) 27 augusti 2019 kl. 14.54 (CEST)[svara]

Marknivån för det högsta huset är 3m åt öster. East Tower är således 96m. /Hovrätten (diskussion) 1 januari 2022 kl. 20.48 (CET)[svara]
Enligt ritning i bygglovsansökan är plushöjderna för toppen på west, crown och east tower +92.0m, +97.0m och +110.0m. Entré är på plan 1 som ligger på plushöjd +17.3m, således blir den arkitektoniska höjden för de tre tornen enligt CTBUH 74.7m, 79.7m och 92.7m. Höjden till den högsta våningen är 63.5m, 69.45m och 81.5m för de respektive tornen. 131.175.147.136 7 november 2023 kl. 16.25 (CET)[svara]
Efter en närmre titt i ritningarna är toppen för byggnaderna vid +91.65m, +96.75m och +109.65m vilket ger höjderna 74.35m, 79.45m och 92.35m. Bygglovshandlingar går att beställa online: https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/stadsbyggnadsforvaltningens-kundservice/bestall-bygglovhandlingar. Jag har uppdaterat höjderna i artikeln men jag kan inte wikipedias system för källhänvisning så det skulle uppskattas om någon kunde kolla över det. 131.175.147.136 7 november 2023 kl. 16.59 (CET)[svara]

Otterhall[redigera wikitext]

Enligt Google Earth är nocken 57 meter över havet och entrénivån verkar ligga på omkring 3 meter vilket skulle göra huset till 54 meter högt. Google earth ger självklart inte några exakta värden men det är inte 66 meter. Hade det varit 66meter och 3d-skanningarna ändå visade 54m skulle huset varit helt förvrängt i dess proportioner. 17 våningar på 66 meter ger i genomsnitt en våningshöjd på 3,88m vilket är ovanligt högt speciellt för ett hus från 1929. 66 meter som anges på bland annat emporis.com anser jag därför som felaktigt. --Mr.Sigvard (diskussion) 27 augusti 2019 kl. 14.54 (CEST)[svara]

Jag mätte Otterhall i Google Earth till 56m och tog bort det från listan./Hovrätten (diskussion) 1 januari 2022 kl. 20.46 (CET)[svara]

Hötorgskaraporna[redigera wikitext]

De 5 Hötorgskraporna i Stockholm är 72 meter höga och borde då kvala in på denna lista?

// De varierar lite i höjd och är mellan 61-72 meter höga lite beroende på vad man räknar, ventilations boxar på taket, markhöjd o.s.v. Ska gå igenom ritningarna någon gång. --Mr.Sigvard (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 14.23 (CEST)[svara]


Listan grovt felaktig, "Skatteskrapan"[redigera wikitext]

Listan är grovt felaktig. Skatteskrapan i Stockholm är inte 84 meter hög. Det är 106 meter till mastens topp och taket ligger endast ett par meter under denna punkt. De angivna höjderna stämmer inte och man bör bortse från denna lista helt. Den som vill göra en seriös lista kan starta med att kontakta respektive kommun, i Stockholm Stadsbyggnadskontoret för att sammanställa rätt höjder och en korrekt lista. 92.244.28.245 20 juli 2013 kl. 03.17‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av <span id=".7B.7Banv.7CLixer.7D.7D">none.)[svara]

106 m inklusive masten har jag också hört, men jag tror det är takhöjden, utan master, som räknas i denna lista. För Skatteskrapan tror jag den var 86 m innan man byggde till två våningar 2007, så numera bör höjden vara över 90 m. Bästa sättet att ta reda på fakta är att begära ut ritningarna från Stockholms stadsbyggnadskontor. /AF 62.20.76.130 15 augusti 2013 kl. 14.14 (CEST)[svara]

Tidigare referens angav byggnadens höjd till 97 meter, som sidan länkade till. Detta har upphovsmannan tagit bort och ersatt med felaktiga uppgifter. Skatteskrapan var Stockholms fjärde högsta skyskrapa tills de nu påbörjade projekten har inletts. Takhöjden ligger endast 4 meter under masten, vilket gör det totalt omöjligt att byggnaden skall vara 84, 86 eller 90 meter. Då skulle det vara 22 till 16 meters skillnad mellan mast och takhöjd. Det är det inte!

// Skrapan, "Skatteskrapan". Restaurangens tak ligger på +109 meter över nollplan, entrén ligger på +23.5, huset är alltså 85.5 meter högt. Källa: sektionsritningar från Stockholms stads arkiv. --Mr.Sigvard (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 14.23 (CEST)[svara]

Kaknästornet[redigera wikitext]

förlåt, jag kanske missat någonting helt, men, Kaknästornet i Stockholm är 155 meter. varför är inte det med på listan?

den är med längre ner i listan över "torn".Yger (diskussion) 4 december 2019 kl. 12.05 (CET)[svara]

Övriga byggnader ej hus[redigera wikitext]

Telias torn i Farsta[redigera wikitext]

Telias torn i Farsta har samma syfte som Kaknäs men finns aldrig med i några tabeller. Tornet syns i stora delar av södra Stockholm och är Farstas högsta byggnad på ca 100 meter och borde finnas med i sammanställningen!

// Jag kan lägga till det. Tornet är uppskattningsvis 79 meter högt, 110 m ö.h. och står på ca 31 m ö.h. --Mr.Sigvard (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 14.23 (CEST)[svara]

Långvågsantennen i Grimeton[redigera wikitext]

Jag anser att de sex fristående antenntornen vid Grimetons Radiostation med en höjd på vardera 127 meter, uppförda år 1924, platsar i listan "Övriga byggnader ej hus" 94.103.196.237 19 oktober 2020 kl. 17.39 (CEST)[svara]

"Typ av byggnad"[redigera wikitext]

Under den kanske något märkliga rubriken "Sveriges högsta byggnader exklusive hus" (varför är t ex kyrkor inga "hus") finns en kolumn som heter "Typ" och som berättar vilken sorts byggnad det handlar om. Där används typen "Rådhus". Det är olyckligt eftersom både Stockholms rådhus och Stockholms stadshus har fått den typbenämningen, trots att det är byggnader med helt olika funktion, tingshus respektive kommunhus. Rådhus är i Sverige, till skillnad från våra grannländer, inte en generisk benämning på en byggnad med en viss funktion, utan mer en del av namnet och byggnaden kan användas på olika sätt. Om ingen gruffar alltför mycket kommer jag att byta ut det mot kommunhus och tingshus. --Andhanq (diskussion) 19 oktober 2020 kl. 16.38 (CEST)[svara]

Hammarby sjöstad?[redigera wikitext]

188.149.137.100 frågade i artikeln "Den nya i Hammarby Sjöstad i Stockholm då?" Jag vet inte vilken byggnad som avses så flyttar bara frågan hit. ♥Ainali diskussionbidrag 17 oktober 2021 kl. 17.38 (CEST)[svara]

Kontroll via Google Earth[redigera wikitext]

Jag har kontrollerat höjderna på Göteborgs högsta hus och konstaterat att många höjder är felaktiga. Jag tror problemet är att de uppgifter som cirkulerar gjorts utifrån annan definition än från topp till mark. Vissa räknar höjd enligt toppens höjd över havet. Andra räknar höjden som höjden på huset med källare inkluderat medan andra mäter som enligt denna sida, från toppen till marknivå.

Dessutom märker man att många journalister och skribenter hämtar sin info från Wikipedia. Jag har sett hela artiklar baserat på dessa listor på Wiki. Jag kommer därför att föra in höjder enligt Google Earth. Det kan vara svårt att se vad som är teknisk utrustning men det är bättre än alternativet. Exempelvis cirkulerar uppgiften att Otterhall är 66 meter men en kontroll i Google Earth ger 56 meter. (59m - 3m) /Hovrätten (diskussion) 1 januari 2022 kl. 09.48 (CET)[svara]

Vad får dig att tro att just Google Earth skulle vara en exaktare och trovärdigare källa än någon annan? /37.247.4.194 1 januari 2022 kl. 19.39 (CET)[svara]
För att det är en teknisk mätning. Det andra är mest gissningar. Google Earth stämmer dessutom med de byggnader där man faktiskt har verifierbara uppgifter./Hovrätten (diskussion) 1 januari 2022 kl. 20.49 (CET).[svara]
Google Earth kan nog ge hyggliga relativa höjddata i de fall där det finns "3D-byggnader" eftersom informationen då baserar sig från sannolikt relativt bra kombinerade skannade punktmoln. Dock tycker jag vi ska vara restriktiva med denna typ av mätningar. Det är i gråzonen till vad som är "egen forskning" eftersom det handlar om att göra ett eget val om vilken punkt på byggnaden som ska väljas som definierande för höjden, och dels ett val av vilken yta som är representativ för marknivå, och därefter redovisa dess skillnad. I den mån denna typ av data används i våra artiklar måste det vara mycket tydligt beskrivet i källangivelsen. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 9 januari 2022 kl. 08.09 (CET)[svara]
Hovrätten, Bairuilong:Att föra in uppgifter från egna uppskattningar från Google Earth låter verkligen som höjden av egen forskning (pun intended). Även en egen "teknisk mätning" med måttband eller triangulering direkt på byggnaden går under egen forskning ju. Att gå via Google Earth är att gå via en uppskattning av en modell av verkligheten.
Vi godkänner inte ens namngivning via google.
Det är också synd för på det här sättet kan vi visa varifrån man mätt när höjdskillnaderna är stora runt byggnaden, men jag tycker inte det ska accepteras. Jag tycker vi ska ha källor. Trodde verkligen sådana fanns. LittleGun (diskussion) 11 december 2022 kl. 10.43 (CET)[svara]
Finns det inga ritningar som bilaga till (den offentliga?) bygglovsansökan för respektive byggnad att läsa på kommunens stadsbyggnadskontor eller, kanske för äldre hus, i stadsarkiv eller på stadsmuseum som kan användas som källa för byggnadshöjden? Åtminstone som den var planerad.
Se den här sidan med checklistor för ansökan om bygglov från Stadsbyggnadskontoret/Byggavdelningen i Göteborgs Stad, se speciellt avsnittet om Sektionsritning under Affärs- eller kontorshus.
Pingar @Historiker: för en eventuell kommentar. Larske (diskussion) 11 december 2022 kl. 11.59 (CET)[svara]
@Larske: För nya byggnader borde höjden finnas angiven i bygglovsansökningarna. Äldre byggnader bör det också finnas uppgifter om hos Stadsbyggnadskontoret. @LittleGun: Jag håller med dig om att vi bör ha källor på uppgifterna och ställer mig tveksam till Google Earth. Historiker (diskussion) 11 december 2022 kl. 18.37 (CET)[svara]
@LittleGun Det är inga uppskattningar. Det är de höjder Google Earth anger. Dessa skulle jag hävda är mer tillförlitliga än påståenden i diverse tidningar. Finns mängder med felaktiga uppgifter rörande höjd på byggnader i tidningar vilket blir tydligt när de anger olika höjd för samma byggnad. Som det ser ut är dock det bästa att använda sig av så många källor som möjligt./Hovrätten (diskussion) 12 december 2022 kl. 17.48 (CET)[svara]
@Historiker Jag var också tveksam till Google Earth innan jag förstod hur det fungerade. Det bästa är att ha ritningar och officiella uppgifter men om det saknas är Google Earth ett mycket bra alternativ. /Hovrätten (diskussion) 12 december 2022 kl. 18.06 (CET)[svara]
När jag hämtat info från Google Earth har jag skrivit i referensen (här för Gothia West Tower som är 75m.) "https://earth.google.com, byggnadstopp: 82m ö.h., markhöjd: 7m ö.h."
@Bairuilong, En viktig fördel med Google Earth som glöms bort är att vem som helst själva kan gå in i Google Earth och verifiera uppgifterna. Det stämmer således med Wikipedias krav på verefierbarhet. /Hovrätten (diskussion) 13 december 2022 kl. 03.53 (CET)[svara]
Hovrätten: Du tycks missa min poäng, så jag försöker förtydliga den. För att möta höjden på en byggnad i Google Earth måsta man fatta subjektiva beslut som t ex vilken punkt på markytan som ska väljas som 0-referens. Om huset t ex står på en sluttning är det en höjdskillnad beroende på vilken position som väljs. Man måsta även bestämma vilken punkt på byggnaden som ska väljas som den högsta. T ex vilken skorsten ska man välja att mäta. Detta är definitiv egen forskning, och ger olika resultat för olika personer beroende på dess val av referenser. En annan sida på problematiken är att den tillgänglig datan i Google Earth är approximerade "facetter" av de punktmolnen som är dess rådata, och det är mot dessa facetter som man sedan mäter. Facetteringen är en approximation som t ex försummar bort mindre signifikant geometri, som t ex skulle kunna vara att jämna till en taknock eller toppen på en skorsten. Det kan även tilläggas att GPS-systemt som är basen till punktmolnets position har sämre noggrannhet i höjdled än sidled. Som jag ser det kan mätningar i Google Earth ge en hygglig uppfattning om en byggnads höjd, men är inte lämplig som källa för en siffra i en tabell eller faktaruta som anger en byggnads höjd. Mvh --Bairuilong (diskussion) 13 december 2022 kl. 05.33 (CET)[svara]
@Bairuilong Det finns tydligt angivet i definitionen vad som ska räknas in i höjden. Om det är ett suterränghus mäter man från lägsta markplan. Tekniska utrustning ska inte räknas med utan det är den arkitektonisk höjden som gäller. Således blir den subjektiva delen vad gäller val av punkt försumbar utan det blir Google Earths siffror som gäller.
Vad som även glöms bort är att detta ämne inte är som de flesta andra där det finns många bra källor. I detta ämne finns i många fall knappt några tillförlitliga källor över huvud taget frånsett Google Earth. Så alternativet blir då att gå på hörsägen och gissningar eller Google Earth. Och då blir Google Earth överlägset alternativ både beträffande tillförlitlighet och verifierbarhet även om det inte är en optimal källa. /Hovrätten (diskussion) 13 december 2022 kl. 06.32 (CET)[svara]
Jag har dålig koll på hur Google Earth fungerar, men visst är det en approximerad bild som visas?
Det är också så att man måste göra en aktiv insats, en mätning på den simulerade verkligheten. Vi accepterar inte mätningar på verkligheten för byggnader. Då blir det motsägelsefullt att acceptera det på simulerade bilder.
Samtidigt är det som Hovrätten skriver på många sätt veriferbart. Då går att förklara hur det mätts. I andra faktauppgifter kan det vara oklart hur det mätts och ändå godkänner vi.
Med Lsj-bot godkände vi faktiskt en hel del uppgifter från simulerade verkligheter av typen "Monas ligger 4 meter över havet. Terrängen runt Monas är mycket platt, och sluttar norrut." Monas är ett över 100 meter högt torn. I det fallet är det ändrat men för andra platser, berg och öar har vi kvar dessa skattningar.
Så jag vet inte riktigt. Jag gillar inte att mätuppgifter på en simulerad verklighet ska få vara källa, men det kan vara en betingad reflex. LittleGun (diskussion) 13 december 2022 kl. 08.00 (CET)[svara]
Hur pålitliga är siffrorna som kommer fram via Google Earth? Jag gissar att det först är någon sorts "facetering" via satelitbilder. Dessa måste då ha god upplösning och ta in data från flera vinklar. Sedan är frågan hur väl facetteringen "förstår" vad som är högsta arkitektoniska punkt på byggnaden.
Hovrätten skriver: "Det är de höjder Google anger", men visst är det höjder som anges efter att man begärt en mätning mellan två punkter?
Nogrannheten på Google Earth skulle vara kanon att få värden på. LittleGun (diskussion) 13 december 2022 kl. 08.36 (CET)[svara]
Lsjbots topografiuppgifter är på väg bort i takt med att artiklarna botstädas. Förutom originalforskningsproblemen är de baserade på en privatpersons hemsida. Man kanske kan hoppas att Google har lite bättre möjligheter till kvalitetskontroll, men med tanke på hur mycket nonsens jag har sett i Google Maps skulle jag inte våga lita på det a priori. //Essin (diskussion) 13 december 2022 kl. 11.39 (CET)[svara]

Historiker LittleGun Bairuilong: LiDar som Google Earth började använda sig av för 8 år sedan har en felmarginal på 5 - 25 cm i höjdled. Här kan man läsa mer om det. https://mes100.com/docs/how-accurate-is-google-earth-elevation/ /Hovrätten (diskussion) 14 december 2022 kl. 17.09 (CET)[svara]

Wow! Fast enligt länken det är ju inte känt var eller i vilken omfattning Lidar används. LittleGun (diskussion) 14 december 2022 kl. 17.52 (CET)[svara]
@LittleGun Det stämmer. För egen del ändrade jag uppfattning om Google Earth när jag jämförde höjderna på byggnader i Google Earth mot bekräftade tillförlitliga uppgifter och kunde konstatera att de överensstämde. Det finns dock alltid en osäkerhetsfaktor med Google Earth varför jag anser att det ska användas som kompletterande källa. Google Earth ger dock väldigt bra möjligheter att få källa på hus med oklara höjder. T.e.x. har vi nu ett bostadshus som byggs i Göteborg (Celsiusterassen) med en tidningskälla (GP) som anger att höjden är 70 meter. Samtidigt som en annan artikel i GP anger att höjden är 80m. Utmärkt exempel då Google Earth får en viktig funktion som kompletterande källa. I andra fall finns det ingen tidningskälla över huvud taget. Som t.e.x. många 16-våningshus. Med Google Earth får man då en verifierbar uppgift som dessutom sannolikt har låg felmarginal, vilket rimligtvis är bättre att ha som källa än att gissa./Hovrätten (diskussion) 14 december 2022 kl. 20.11 (CET)[svara]

Karlatornet[redigera wikitext]

Karlatornet borde väl komma in på listan? Det lär ju inte bli så mycket högre och folk har börjat flytta in. https://www.dn.se/ekonomi/inflyttningen-paborjad-i-nordens-hogsta-byggnad-men-vad-ska-handa-med-de-osalda-lyxlagenheterna/ 90.224.117.78 7 oktober 2023 kl. 16.33 (CEST)[svara]

Jag instämmer, det är dags att lägga in Karletornet båda på denna lista och t.ex. på engelska wikipedias motsvarighet.--176.10.248.204 15 november 2023 kl. 08.23 (CET)[svara]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Diskussion:Lista_över_Sveriges_högsta_byggnader&oldid=54128509”