Smålands runinskrifter 1
| Smålands runinskrifter 1 | |
| Runristning (Runsten) | |
.jpg) | |
| Fyndplats | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Kronoberg |
| Kommun | Alvesta |
| Socken | Aringsås |
| Plats | Aringsås kyrkogård |
| Koordinater | 56°54′04″N 14°33′59″Ö / 56.90101°N 14.56648°Ö |
| Nuvarande plats | Invid kyrkogårdsmuren bredvid Sm 3 M. |
| Kulturmärkning | |
| Fornlämning | |
| - FMIS beteckn | Aringsås 3:1 |
| Tillkomsttid | V |
| Signum | Sm 1 |
| Runristare | Åsgöt (S) |
| Stil | RAK? |
| Total höjd | 170 cm |
| Tjocklek | 50 cm |
| Bredd | 60 cm |
| Material | Grovkornig röd granit |
| Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas. | |
Sm 1 är en runsten som står på Aringsås kyrkogård, Alvesta i Småland.
År 1691 stod stenen enligt uppgift på en gravhög nordväst om kyrkan och den flyttades i slutet av 1700-talet till kyrkogården. Troligen höggs G med ett inneslutet A in på stenen i samband med flytten. Om GA står för Gustav IV Adolf skedde detta tidigast 1792 då han blev kung.[1] Enligt Runverket restes stenen 1966 på grässlänten invid kyrkogårdsmuren och ett par meter från en grusgång.[2]
Inskriften är det äldsta belägget på folklandsnamnet Värend, i form av det runsvenska adjektivet virðskr i dativ singularis maskulinum virðskum (normaliserad form).[3][4]
Inskriften[redigera | redigera wikitext]
Inskriften är skadad och svårläst, speciellt på runstenens vänstra sida, vilket medfört flera tolkningar. Riksantikvarieämbetets söktjänst Runor, som bygger på Samnordisk runtextdatabas, har följande två tydningar:
Translitterering av runraden:
- [uih]i[k]utr : resti : sten (:) ef(t)r : ru[mu]nt : faþ[ur : sin] : (k)uþ : hialbi : selu : bunta : uirskum : hiuk : askutr : [þuni][5]
Normalisering till runsvenska:
- Vigniutr(?) ræisti stæin æftiʀ Hromund(?), faður sinn. Guð hialpi salu! Bonda virðskum hiogg Asgautr runaʀ/Þunni(?).[5]
Översättning till nusvenska:
- Vignjut(?) reste stenen efter Romund(?), sin fader. Gud hjälpe själen. Åt den värendske bonden högg Åsgöt Tunne(?) runorna.[5]
Translitterering av runraden:
- [uih]i[k]utr : resti : sten (:) ef(t)r : ru[mu]nt : faþ[ur : sin] : (k)uþ : hialbi : selu : bunta : uirskum : hiuk : askutr : [þuni][5]
Normalisering till runsvenska:
- Vigniutr ræisti stæin æftiʀ Hromund, faður sinn - Guð hialpi salu! - bonda virðskum. Hiogg Asgautr runaʀ.[5]
Översättning till nusvenska:
- Vignjut reste stenen efter Romund sin fader, den värendske bonden. Gud hjälpe själen! Åsgöt högg runorna.[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Smålands runinskrifter 2
- Smålands runinskrifter 3 M
- Alfabetisk lista över runinskrifter
- Lista över Smålands runinskrifter
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Smålands runinskrifter (SRI band 4, 1935-1961), s. 27f.
- ^ Riksantikvarieämbetet Aringsås 3:1
- ^ Fridolf Jönsson, Ortnamn i Kronobergs län. Växjö 1988. ISBN 91-85882-04-6. Sidan 13.
- ^ Svenska Akademiens ordbok: virde
- ^ [a b c d e f] Runor Sm 1.