Värend

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
De olika bygderna i vikingatidens Småland. Röda och svarta punkter anger landskapets runstenar. Röda punkter visar på runstenar med texter om långväga färder.
Värends traditionella folkdräkt

Värend är tillsammans med Njudung och Finnveden en av de större historiska regionerna, så kallade "små land", i Småland. Värend ligger i den södra delen av Småland runt Växjö. I modern vetenskaplig litteratur kallas Värend ett folkland.[1]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnets ursprung är oklart.[2] Ortnamnet finns dokumenterat på 1120-talet som Guarandia och på 1230-talet som de Werendia.[2] Namnet kommer troligen av runsvenska uer‐ (”man”) och avledningsändelsen ‑und, ‑and som betyder ”rikedom på”.[3] Förledet är samma ord som latinska vir (”man”)[3] som i ordet ”viril”. Andra tolkningar är ”rikt på boplatser”[3] och ”rik region”.

Områdets befolkning har i äldre tid benämnts virdar.[4]

Historisk status[redigera | redigera wikitext]

Inom nuvarande Sverige kallades ursprungligen alla större områden som hade rättslig eller politisk betydelse ”land” (pluralis ”land”, inte ”länder”). I nysvenska kallas sedan 1500‐ och 1600‐talet[5] dessa områden i allmänhet ”landskap”, men i några fall blev flera gamla land hopslagna till ett nutida landskap. Inom de nuvarande landskapen finns alltså i några fall gamla mindre land som inte blev egna landskap. Beteckningen folkland används i nutida språkbruk för sådana ”landskap inom landskap”, som Värend.

De gamla landens politiska och juridiska betydelse i äldsta tid är dåligt känd på grund av det bristfälliga källmaterialet.

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

Skriftliga källor till Värends historia före medeltiden saknas, förutom runinskrifter. Mats Burström har hävdat att arkeologiska data tyder på att Värend var ett politisk självständigt samhälle före det svenska riksbildandet på medeltiden.[6][7] Detta har bestridits av Leif Gren.[8]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den första källa som indirekt belägger att landet Värend har haft det namnet är runstenen Sm1. På den runstenen finns en dativform av folknamnsadjektivet virdsk (värendsk).[9]

Värend formades i närheten av Växjö omkring 1050. Det blev 1170 biskopens säte. Värend var länge identiskt med Växjö stift, vilket tillsammans med närheten till Danmark gav området en speciell ställning i förhållande till resten av Småland.[2]

Under den sena medeltiden drev Värends befolkning en aktivt separatistisk rörelse, med det lokala Landstinget som huvudsakligt forum. Utbrytarkänslorna kulminerade under Dackefejden, bondeupproret mot Gustav Vasa åren 1542–1543, under ledning av Nils Dacke, en bonde från Vissefjärda i södra Småland. Fejden orsakades av Gustav Vasas önskan att stärka det centrala styret.[2]

Värend försvann sedermera som en administrativ del av Sverige. Begreppet fick en renässans i mitten av 1800-talet med Gunnar Olof Hyltén-Cavallius verk ”Wärend och wirdarne” (1863–68).[2] Namnet har använts i modern tid i namn som Värendsvallen, allmänyttiga bostadsföretaget Värendshus, med mera. Efternamn som börjar på Vird‐ som i Gotthard Virdestam, Björn Wirdheim och Jerker Virdborg har inspirerats av denna lokalpatriotiska renässans.

Härader[redigera | redigera wikitext]

Senast under 1200-talet[10] delades området upp i fem härader:

Dagens Värend[redigera | redigera wikitext]

Värend motsvaras idag i stort sett av Kronobergs län förutom Sunnerbo härad i Finnveden. En mindre del av området tillhör Kalmar län.

Kommuner[redigera | redigera wikitext]

Kvinnorna i Värend[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel:Blendasägnen

En känd historia från regionen är Blendasägnen som handlar om hur danska knektar besegras av kvinnor från trakten under ledning av Blenda.[11] Som tack låter kungen dem behålla sina för bygden särskilda rättigheter, då de visat sig lika goda som män. Flera försök har gjorts att bevisa att denna sägen bygger på verkliga händelser, men alltjämt utpekas regementskvartersmästaren Petter Rudebeck som dess författare vid 1690-talet, som underlag till illustrationerna i Suecia antiqua et hodierna.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Se till exempel Leif Gren, ”Småländska folkland och gravmonument”, Fornvännen 86 (1991), sidorna 265–275.
  2. ^ [a b c d e] ”Värend”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4rend. Läst 9 januari 2017. 
  3. ^ [a b c] Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok. Lund 1922.
  4. ^ Nationalencyklopedin, Virdar. Hämtdatum 21 juli 2017. [1]
  5. ^ Svenska Akademiens ordbok, artikeln ”landskap”, 1939.
  6. ^ Mats Burström, Arkeologisk samhällsavgränsning. En studie av vikingatida samhällsterritorier i Smålands inland. Akademisk avhandling. Stockholm Studies in Archaeology 9. Stockholm 1991.
  7. ^ Mats Burström, ”Om teori och bruket av alternativa förklaringsmodeller”, Fornvännen 86 (1991), sidorna 275–280.
  8. ^ Leif Gren, ”Småländska folkland och gravmonument”, Fornvännen 86 (1991), sidorna 265–275.
  9. ^ Ragnar Kinander. ”Smålands runinskrifter”. https://www.raa.se/kulturarvet/arkeologi-fornlamningar-och-fynd/runstenar/digitala-sveriges-runinskrifter/digitala-sveriges-runinskrifter-publicerat/smalands-runinskrifter/. Läst 21 september 2017. 
  10. ^ Nationalencyklopedin, Värend. Hämtdatum 21 juli 2017. [2]
  11. ^ Blenda i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nordisk familjebok. V. 33 - Stockholm, 1922.
  • Lars‐Olof Larsson. Det medeltida Värend. Studier i det småländska gränslandets historia fram till 1500-talets mitt. Växjö 1964.
  • Lars‐Olof Larsson. Historia om Småland. Växjö 1974.