Hoppa till innehållet

Urdu: Skillnad mellan sidversioner

Redigera länkar
Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
länkar
Många källor och meningar har blivit borttagna av en användare på den senaste tiden och förvrängt allt. Jag rättar till några fel. Man kan inte ta bort källor bara sådär!
Märken: VE Mobilredigering Redigering via mobilsajten
Rad 14: Rad 14:
|iso1=ur|iso2=urd|iso3=urd|sil=URD
|iso1=ur|iso2=urd|iso3=urd|sil=URD
}}
}}
'''Urdu''' (uttal: ʊrd̪u) är ett [[indoeuropeiska språk|indoeuropeiskt språk]] där det tillhör den [[indoariska språk|indoariska språkgruppen]]. Det är ett av Indiens 22 officiella språk<ref>{{Webbref|url=https://rajbhasha.gov.in/en/languages-included-eighth-schedule-indian-constitution|titel=Languages Included in the Eighth Schedule of the Indian Constitution|hämtdatum=2021-10-17|utgivare=Government of India}}</ref> och det officiella språket i [[Pakistan]]<ref>{{Webbref|url=https://www.bbc.com/news/world-asia-34215293|titel=Uncommon tongue: Pakistan's confusing move to Urdu|hämtdatum=2021-10-17|datum=2016-09-12|utgivare=BBC}}</ref>.
'''Urdu''' (uttal: ʊrd̪u) är ett [[indoeuropeiska språk|indoeuropeiskt språk]] där det tillhör den [[indoariska språk|indoariska språkgruppen]]. Många lingvister och språkvetare menar att Urdu bör tillhöra [[Iranska språk|iranskt språk]] då Urdu härstammar från Dari/Farsi <ref>{{Webbref|titel=Language of the armies, Urdu: A Derivative of Persian and Avestan|url=https://www.iranchamber.com/literature/articles/language_of_armies.php|verk=www.iranchamber.com|hämtdatum=2021-10-25}}</ref>. Det är det officiella språket i [[Pakistan]]<ref>{{Webbref|url=https://www.bbc.com/news/world-asia-34215293|titel=Uncommon tongue: Pakistan's confusing move to Urdu|hämtdatum=2021-10-17|datum=2016-09-12|utgivare=BBC}}</ref>. Även officiellt erkänt i några delar av Indien samt har officiellt status i Constitution of India<ref>{{Bokref|titel=The Economics of Language Policy|url=https://books.google.se/books?id=C4snDQAAQBAJ&pg=PA469&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false|utgivare=MIT Press|datum=2016-09-30|hämtdatum=2021-10-25|isbn=978-0-262-03470-8|språk=en|förnamn=Michele|efternamn=Gazzola}}</ref><ref>{{Bokref|titel=The Ecology of Language in Multilingual India: Voices of Women and Educators in the Himalayan Foothills|url=https://books.google.se/books?id=qLc7DwAAQBAJ&pg=PA58&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false|utgivare=Springer|datum=2017-10-27|hämtdatum=2021-10-25|isbn=978-1-137-51961-0|språk=en|förnamn=Cynthia|efternamn=Groff}}</ref>.


I Pakistan hade språket år 1996 cirka 8 miljoner modersmålstalare och i Indien cirka 46 miljoner.<ref name="NE">{{bokref |redaktör=Engström Christer, Marklund Kari |serie=Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd |titel=Urdu |url=http://www.ne.se/lang/urdu |förnamn=Gunilla |efternamn=Gren-Eklund |hämtdatum=17 november 2012 |sid=101 |volym=Bd 19, [Uge-Vitru] |år=1996 |utgivare=Bra böcker |utgivningsort=Höganäs |språk=swe |libris=8211203}}</ref> I Nepal fanns år 2014 cirka 700 000 personer med urdu som modersmål.<ref>{{Webbref|url=https://nepal.unfpa.org/sites/default/files/pub-pdf/Population%20Monograph%20V02.pdf|titel=Population Monograph of Nepal Volume II|hämtdatum=2021-10-18|utgivare=Nepal Central Bureau of Statistics|sid=57|år=2014}}</ref> Större grupper urdutalare finns också i den tidigare kolonialmakten [[Storbritannien]], i [[Kanada]]<ref>{{Webbref|url=https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2016/as-sa/98-200-x/2016010/98-200-x2016010-eng.cfm|titel=Linguistic diversity and multilingualism in Canadian homes|hämtdatum=2021-10-18|datum=2017-08-31|utgivare=Statistics Canada}}</ref>, i [[Bangladesh]] som tidigare var en del av Pakistan<ref>{{Cite web|url=https://www.refworld.org/pdfid/4b2b90c32.pdf|title=Urdu in Bangladesh}}</ref> samt i [[Gulfstaternas samarbetsråd|länder kring Persiska viken]] med många sydasiatiska arbetskraftsinvandrare.<ref>http://www.collegescholarships.org/scholarships/country/uae.htm</ref><ref>http://www.mapsofworld.com/country-profile/qatar.html</ref><ref>{{webbref |url=http://www.kwintessential.co.uk/resources/global-etiquette/bahrain-country-profile.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2011-05-29 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110526070314/http://www.kwintessential.co.uk/resources/global-etiquette/bahrain-country-profile.html |arkivdatum=2011-05-26 }}</ref><ref>{{Webbref |url=http://www.worldtravelguide.net/oman/history-language-culture# |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2015-01-14 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150107032251/http://www.worldtravelguide.net/oman/history-language-culture# |arkivdatum=2015-01-07 }}</ref>
I Pakistan hade språket år 1996 cirka 8 miljoner modersmålstalare och i Indien cirka 46 miljoner.<ref name="NE">{{bokref |redaktör=Engström Christer, Marklund Kari |serie=Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd |titel=Urdu |url=http://www.ne.se/lang/urdu |förnamn=Gunilla |efternamn=Gren-Eklund |hämtdatum=17 november 2012 |sid=101 |volym=Bd 19, [Uge-Vitru] |år=1996 |utgivare=Bra böcker |utgivningsort=Höganäs |språk=swe |libris=8211203}}</ref> I Nepal fanns år 2014 cirka 700 000 personer med urdu som modersmål.<ref>{{Webbref|url=https://nepal.unfpa.org/sites/default/files/pub-pdf/Population%20Monograph%20V02.pdf|titel=Population Monograph of Nepal Volume II|hämtdatum=2021-10-18|utgivare=Nepal Central Bureau of Statistics|sid=57|år=2014}}</ref> Större grupper urdutalare finns också i den tidigare kolonialmakten [[Storbritannien]], i [[Kanada]]<ref>{{Webbref|url=https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2016/as-sa/98-200-x/2016010/98-200-x2016010-eng.cfm|titel=Linguistic diversity and multilingualism in Canadian homes|hämtdatum=2021-10-18|datum=2017-08-31|utgivare=Statistics Canada}}</ref>, i [[Bangladesh]] (av [https://en.m.wikipedia.org/wiki/Dhakaiyas Dhakaiyas]) som talar en variant som kallas för dhakaiya-urdu (som skiljer sig enormt från standard urdu) då ordförrådet kommer från bengaliska eftersom Bangladesh tillhörde Pakistan en kort period <ref>{{Cite web|url=https://www.refworld.org/pdfid/4b2b90c32.pdf|title=Urdu in Bangladesh}}</ref> samt i [[Gulfstaternas samarbetsråd|länder kring Persiska viken]] med många sydasiatiska arbetskraftsinvandrare.<ref>http://www.collegescholarships.org/scholarships/country/uae.htm</ref><ref>http://www.mapsofworld.com/country-profile/qatar.html</ref><ref>{{webbref |url=http://www.kwintessential.co.uk/resources/global-etiquette/bahrain-country-profile.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2011-05-29 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110526070314/http://www.kwintessential.co.uk/resources/global-etiquette/bahrain-country-profile.html |arkivdatum=2011-05-26 }}</ref><ref>{{Webbref |url=http://www.worldtravelguide.net/oman/history-language-culture# |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2015-01-14 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150107032251/http://www.worldtravelguide.net/oman/history-language-culture# |arkivdatum=2015-01-07 }}</ref>


Urdu och [[Hindi|hind]]<nowiki/>i har gemensamma rötter och är i sin talade form så lika att de ofta betraktas som ett och samma språk, benämnt hindi-urdu eller [[hindustani]].<ref>{{Bokref|efternamn=Trask|förnamn=R.L.|titel=Dictionary of Historical and Comparative Linguistics|år=2000|sid=149-150|utgivare=Edinburgh University press|citat=Hindi-Urdu The most important modern Indo-Aryan language, spoken by well over 250 million people, mainly in India and Pakistan. At the spoken level Hindi and Urdu are the same language (called Hindustani before the political partition), but the two varieties are written in different alphabets and differ substantially in their abstract and technical vocabularies|kapitel=Hindi-urdu}}</ref> Vad gäller litteraturspråket finns större skillnader, där urdu har påverkats av [[persiska]] och hindi av [[sanskrit]]. De skrivs också med olika alfabet - urdu med en variant av det [[Persiska#Det persisk-arabiska alfabetet |persisk-arabiska alfabetet]] och hindi med [[devanāgarī]].
Urdu och hindi härstammar från hindustani och har gemensamma rötter.<ref>{{Bokref|efternamn=Trask|förnamn=R.L.|titel=Dictionary of Historical and Comparative Linguistics|år=2000|sid=149-150|utgivare=Edinburgh University press|citat=Hindi-Urdu The most important modern Indo-Aryan language, spoken by well over 250 million people, mainly in India and Pakistan. At the spoken level Hindi and Urdu are the same language (called Hindustani before the political partition), but the two varieties are written in different alphabets and differ substantially in their abstract and technical vocabularies|kapitel=Hindi-urdu}}</ref> Vad gäller litteraturspråket finns större skillnader, där urdu har påverkats av [[persiska]] och hindi av [[sanskrit]]. De skrivs också med olika alfabet - urdu med en variant av det [[Persiska#Det persisk-arabiska alfabetet |persisk-arabiska alfabetet]] och hindi med [[devanāgarī]].

Ett exempel är Pakistans nationalsång som kan förstås av persisktalande befolkning (Iran, Afghanistan och Tadzjikistan). Den indiska subkontinenten kan ha svårt att uppfatta då nationalsången endast innehåller ett ord (ka) från sanskrit.


==Uppkomst==
==Uppkomst==
Rad 25: Rad 27:


==Utveckling==
==Utveckling==
Namnet urdu är den persiska formen av ett turkiskt ord som betyder "läger", "bazar" och började användas omkring år 1800. Urdu, som alla iranska språk, är således språkligt och historiskt härrörande från Avestan, som är för iranska språk vad latin är för romanska språk. Det bör betraktas som ett av det iranska språket. Ett kort språkträd skulle vara: Avestan → Pahlavi → Dari → Urdu. <ref>{{Webbref|titel=Language of the armies, Urdu: A Derivative of Persian and Avestan|url=http://www.iranchamber.com/literature/articles/language_of_armies.php|verk=www.iranchamber.com|hämtdatum=2020-02-21}}</ref> Språket är i stort sett detsamma som det som i brittisk terminologi kallades [[hindustani]], men i motsats till hindustani som skrivs med [[devanāgarī]] så skrivs urdu med en variant av det [[Persiska#Det persisk-arabiska alfabetet |persisk-arabiska alfabetet]]. Språket har en nära koppling till [[islam]], speciellt Sufism och betraktas på den indiska subkontinenten (norra Indien) som islams [[lingua franca]]. I förhållande till andra indoariska språk har urdu en egen stilistisk utveckling och en egen självständig litteratur. Denna litteratur har rötter i den för hindi och urdu gemensamma islamiska litteraturen som skrevs på tidigare varianter av hindi.<ref name="NE" />
Namnet urdu är den persiska formen av ett turkiskt ord som betyder "läger", "bazar" och började användas omkring år 1800. Urdu, som alla iranska språk, är således språkligt och historiskt härrörande från Avestan, som är för iranska språk vad latin är för romanska språk. Det bör betraktas som ett av det iranska språket. Ett kort språkträd skulle vara: Avestan → Pahlavi → Dari → Urdu. <ref>{{Webbref|titel=Language of the armies, Urdu: A Derivative of Persian and Avestan|url=http://www.iranchamber.com/literature/articles/language_of_armies.php|verk=www.iranchamber.com|hämtdatum=2020-02-21}}</ref> Det persiska befolkningen beblandades med det regionala befolkningen och språket [[hindustani]] uppstod. Idag har språket delats in i urdu och hindi eftersom persisktalande befolkningen behöll farsi/dari och Urdu blev till, medan den lokala befolkningen som talade dialekten khari boli som härstammade från sanskrit och hindi uppkom. Urdu skrivs med det [[Persiska#Det persisk-arabiska alfabetet |persisk-arabiska alfabetet]]<nowiki/>en i motsats till hindi som skrivs med [[devanāgarī]]. Språket har en nära koppling till [[islam]], speciellt Sufism och betraktas på den indiska subkontinenten (norra Indien) som islams [[lingua franca]]. I förhållande till andra indoariska språk har urdu en egen stilistisk utveckling och en egen självständig litteratur. Denna litteratur har rötter i den för hindi och urdu gemensamma islamiska litteraturen som skrevs på tidigare varianter av hindi.<ref name="NE" />


Persiska talades i nuvarande Pakistan i flera sekler och hade hög status. Det var ett erkänt officiellt språk både innan och efter att Islam nådde landet. När Pakistan bildades och koloniserades av britterna gav de urdu (jämte engelska) status som officiellt språk trots att bara cirka 7 procent av landets befolkning har urdu som modersmål.<ref>{{Webbref|titel=Persian, Urdu, English, or Arabic language in Pakistan?|url=http://www.oocities.org/paklanguage/opinion.html|verk=www.oocities.org|hämtdatum=2019-05-09}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Chaudhry|förnamn=Nazir Ahmad|titel=Development of Urdu as official language in the Punjab|hämtdatum=2019-05-09|år=1977|sid=|url=https://catalog.hathitrust.org/Record/008014175|utgivningsort=Lahore|utgivare=Punjab Govt. Record Office, 1977}}</ref> För kommunikation över språkgränser i Pakistan har urdu kommit att tränga undan persiska och dari.
Persiska talades i nuvarande Pakistan i flera sekler och hade hög status. Det var ett erkänt officiellt språk både innan och efter att Islam nådde landet. När Pakistan bildades och koloniserades av britterna gav de urdu (jämte engelska) status som officiellt språk trots att bara cirka 7 procent av landets befolkning har urdu som modersmål.<ref>{{Webbref|titel=Persian, Urdu, English, or Arabic language in Pakistan?|url=http://www.oocities.org/paklanguage/opinion.html|verk=www.oocities.org|hämtdatum=2019-05-09}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Chaudhry|förnamn=Nazir Ahmad|titel=Development of Urdu as official language in the Punjab|hämtdatum=2019-05-09|år=1977|sid=|url=https://catalog.hathitrust.org/Record/008014175|utgivningsort=Lahore|utgivare=Punjab Govt. Record Office, 1977}}</ref> För kommunikation över språkgränser i Pakistan har urdu kommit att tränga undan persiska och dari.

Versionen från 25 oktober 2021 kl. 04.42

Urdu
اردو
Talas iIndien, Pakistan och andra länder
RegionSydasien
Antal talare67 miljoner
SpråkfamiljUrdu
Officiell status
Officiellt språk iPakistan, Indien
SpråkmyndighetNational Council for Promotion of Urdu Language
Språkkoder
ISO 639‐1ur
ISO 639‐2urd
ISO 639‐3urd
SILURD

Urdu (uttal: ʊrd̪u) är ett indoeuropeiskt språk där det tillhör den indoariska språkgruppen. Många lingvister och språkvetare menar att Urdu bör tillhöra iranskt språk då Urdu härstammar från Dari/Farsi [1]. Det är det officiella språket i Pakistan[2]. Även officiellt erkänt i några delar av Indien samt har officiellt status i Constitution of India[3][4].

I Pakistan hade språket år 1996 cirka 8 miljoner modersmålstalare och i Indien cirka 46 miljoner.[5] I Nepal fanns år 2014 cirka 700 000 personer med urdu som modersmål.[6] Större grupper urdutalare finns också i den tidigare kolonialmakten Storbritannien, i Kanada[7], i Bangladesh (av Dhakaiyas) som talar en variant som kallas för dhakaiya-urdu (som skiljer sig enormt från standard urdu) då ordförrådet kommer från bengaliska eftersom Bangladesh tillhörde Pakistan en kort period [8] samt i länder kring Persiska viken med många sydasiatiska arbetskraftsinvandrare.[9][10][11][12]

Urdu och hindi härstammar från hindustani och har gemensamma rötter.[13] Vad gäller litteraturspråket finns större skillnader, där urdu har påverkats av persiska och hindi av sanskrit. De skrivs också med olika alfabet - urdu med en variant av det persisk-arabiska alfabetet och hindi med devanāgarī.

Ett exempel är Pakistans nationalsång som kan förstås av persisktalande befolkning (Iran, Afghanistan och Tadzjikistan). Den indiska subkontinenten kan ha svårt att uppfatta då nationalsången endast innehåller ett ord (ka) från sanskrit.

Uppkomst

 Den här sidan eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. (2020-12)
Motivering: Texten negligerar den nära släktskapen med hindi/ hindustani. Se diskussionssidan
Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Efter ghaznavidernas erövring av Sydasien där man talade dialekten khari boli kom språket att influeras av andra dialekter från den norra delen av den indiska subkontinenten och det kom en massiv tillströmning från de persiska, turkiska och arabiska ordförråden, samt meningar och ordbildningar från dessa språk. Språket kom att kallas Zaban-e-Urdu-e-Mualla, senare urdu. Inom rättsväsendet använder man ännu idag persiska i Pakistan. Språket växte när persisk- och turkisktalande soldater beblandades med ursprungsbefolkningen.[14]

Utveckling

Namnet urdu är den persiska formen av ett turkiskt ord som betyder "läger", "bazar" och började användas omkring år 1800. Urdu, som alla iranska språk, är således språkligt och historiskt härrörande från Avestan, som är för iranska språk vad latin är för romanska språk. Det bör betraktas som ett av det iranska språket. Ett kort språkträd skulle vara: Avestan → Pahlavi → Dari → Urdu. [15] Det persiska befolkningen beblandades med det regionala befolkningen och språket hindustani uppstod. Idag har språket delats in i urdu och hindi eftersom persisktalande befolkningen behöll farsi/dari och Urdu blev till, medan den lokala befolkningen som talade dialekten khari boli som härstammade från sanskrit och hindi uppkom. Urdu skrivs med det persisk-arabiska alfabeteten i motsats till hindi som skrivs med devanāgarī. Språket har en nära koppling till islam, speciellt Sufism och betraktas på den indiska subkontinenten (norra Indien) som islams lingua franca. I förhållande till andra indoariska språk har urdu en egen stilistisk utveckling och en egen självständig litteratur. Denna litteratur har rötter i den för hindi och urdu gemensamma islamiska litteraturen som skrevs på tidigare varianter av hindi.[5]

Persiska talades i nuvarande Pakistan i flera sekler och hade hög status. Det var ett erkänt officiellt språk både innan och efter att Islam nådde landet. När Pakistan bildades och koloniserades av britterna gav de urdu (jämte engelska) status som officiellt språk trots att bara cirka 7 procent av landets befolkning har urdu som modersmål.[16][17] För kommunikation över språkgränser i Pakistan har urdu kommit att tränga undan persiska och dari.

Urdu har sedan början nära koppling till persiska och dari när det gäller litteratur och poesi. Dessa språk kan förstås av varandra och kallas för Rekhta (Rekhti) i poesins värld. Jalal al-din Rumi (Jalal al-din Balkhi),[18] Hafez (Khwāja Shams-ud-Dīn Muhammad Hāfez-e Shīrāzī),[19] Amir Khusro,[20] Mohammad Iqbal (Allama Iqbal),[21] Mirza Ghalib,[22] Khwaja Muhammad Hafiz Shirazi, Mir Taqi Mir,[23] Dr. Rais Numani,[24] Dr. Shamim Hashimi, Ataur Rahman Ata Kakwi, Allama Jamil Mazhari, är några urdu/persisk talande poeter och författare.

Ordförråd

Mängden låneord inom urdu består till 70 procent av persiska ord. Resten är en blandning av arabiska och turkiska ord. Men det finns också spår av franska, portugisiska och nederländska i urdu.[25] Språket har berikats till största delen genom lånord från persiska, dari,[26] tadzjikiska,[27] arabiska, turkiska, grekiska, arameiska,[28] pashto, baluchiska, kurdiska[29] och armeniska.[30] Det finns också en hel del lånord från chagatai (tjagataiska), portugisiska[31] grekiska, och på senare tid engelska. Grekiskan har influerat många språk i Pakistan under Alexander den stores tid, urdu är bland de språken.[32][33] Även om urdu består av 70 procent persiska, så har även turkiska haft kraftigt påverkan på urdu.[25]

Referenser

  1. ^ ”Language of the armies, Urdu: A Derivative of Persian and Avestan”. www.iranchamber.com. https://www.iranchamber.com/literature/articles/language_of_armies.php. Läst 25 oktober 2021. 
  2. ^ ”Uncommon tongue: Pakistan's confusing move to Urdu”. BBC. 12 september 2016. https://www.bbc.com/news/world-asia-34215293. Läst 17 oktober 2021. 
  3. ^ Gazzola, Michele (2016-09-30) (på engelska). The Economics of Language Policy. MIT Press. ISBN 978-0-262-03470-8. https://books.google.se/books?id=C4snDQAAQBAJ&pg=PA469&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 25 oktober 2021 
  4. ^ Groff, Cynthia (2017-10-27) (på engelska). The Ecology of Language in Multilingual India: Voices of Women and Educators in the Himalayan Foothills. Springer. ISBN 978-1-137-51961-0. https://books.google.se/books?id=qLc7DwAAQBAJ&pg=PA58&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 25 oktober 2021 
  5. ^ [a b] Gren-Eklund, Gunilla (1996). Engström Christer, Marklund Kari. red. Urdu. Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. "Bd 19, [Uge-Vitru]". Höganäs: Bra böcker. sid. 101. Libris 8211203. http://www.ne.se/lang/urdu. Läst 17 november 2012 
  6. ^ ”Population Monograph of Nepal Volume II”. Nepal Central Bureau of Statistics. 2014. sid. 57. https://nepal.unfpa.org/sites/default/files/pub-pdf/Population%20Monograph%20V02.pdf. Läst 18 oktober 2021. 
  7. ^ ”Linguistic diversity and multilingualism in Canadian homes”. Statistics Canada. 31 augusti 2017. https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2016/as-sa/98-200-x/2016010/98-200-x2016010-eng.cfm. Läst 18 oktober 2021. 
  8. ^ ”Urdu in Bangladesh”. Urdu in Bangladesh. https://www.refworld.org/pdfid/4b2b90c32.pdf. 
  9. ^ http://www.collegescholarships.org/scholarships/country/uae.htm
  10. ^ http://www.mapsofworld.com/country-profile/qatar.html
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110526070314/http://www.kwintessential.co.uk/resources/global-etiquette/bahrain-country-profile.html. Läst 29 maj 2011. 
  12. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150107032251/http://www.worldtravelguide.net/oman/history-language-culture#. Läst 14 januari 2015. 
  13. ^ Trask, R.L. (2000). ”Hindi-urdu”. Dictionary of Historical and Comparative Linguistics. Edinburgh University press. sid. 149-150. ”Hindi-Urdu The most important modern Indo-Aryan language, spoken by well over 250 million people, mainly in India and Pakistan. At the spoken level Hindi and Urdu are the same language (called Hindustani before the political partition), but the two varieties are written in different alphabets and differ substantially in their abstract and technical vocabularies” 
  14. ^ Kachru, Yamuna. ”Urdu-Persian”. Hindi. https://books.google.co.uk/books?id=ooH5VfLTQEQC&pg=PA2&lpg=PA2&dq=urdu+heavy+persian&source=bl&ots=dG3qgmaV95&sig=WivP7AW9eRlTcp4oscBoHCBFEE0&hl=en&ei=9sp8SqzpLI6y-AaM5vxG&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=9#v=onepage&q=urdu%20heavy%20persian&f=false. 
  15. ^ ”Language of the armies, Urdu: A Derivative of Persian and Avestan”. www.iranchamber.com. http://www.iranchamber.com/literature/articles/language_of_armies.php. Läst 21 februari 2020. 
  16. ^ ”Persian, Urdu, English, or Arabic language in Pakistan?”. www.oocities.org. http://www.oocities.org/paklanguage/opinion.html. Läst 9 maj 2019. 
  17. ^ Chaudhry, Nazir Ahmad (1977). Development of Urdu as official language in the Punjab. Lahore: Punjab Govt. Record Office, 1977. https://catalog.hathitrust.org/Record/008014175. Läst 9 maj 2019 
  18. ^ http://www.poets.org/poetsorg/poet/jalal-al-din-rumi
  19. ^ http://fundamentalbelief.blogspot.se/2011/11/khwaja-shamsuddin-muhammad-hafez.html
  20. ^ http://allpoetry.com/Amir-Khusro
  21. ^ http://www.allamaiqbal.com/publications/journals/review/apr79/2.htm
  22. ^ http://www.scribd.com/doc/30458478/Kulliat-e-Mirza-Ghalib-Nazme-Farsi
  23. ^ http://www.uramamurthy.com/mir.html
  24. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2013. https://archive.is/20130629093036/http://www.mintocircle.com/index.php/staff-directory/teaching-staff/41-teachers/5-dr-rais-ahmad-nomani.html. Läst 14 januari 2015. 
  25. ^ [a b] Urdu - The Origin and History of the Language
  26. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402162155/http://iranian.com/Opinion/2002/June/Urdu/. Läst 4 mars 2015. 
  27. ^ https://books.google.se/books?id=C7au4-y3Q-AC&pg=PA826&lpg=PA826&dq=urdu+influence+tajiki&source=bl&ots=ZY8at9s-cP&sig=ZdPexP2pnXHlyW1RWMw0-anjJ-I&hl=sv&sa=X&ei=7zm4VMOCFoeAywP2qYHQCQ&ved=0CG8Q6AEwCQ#v=onepage&q=urdu%20influence%20tajiki&f=false
  28. ^ https://books.google.se/books?id=nH1HBxdA1UIC&pg=PA353&lpg=PA353&dq=aramaic+words+urdu&source=bl&ots=6Kbu2x_sJm&sig=zXw9qGH-8O_m6hdx5RWFPFqJNME&hl=sv&sa=X&ei=4j64VMD8EIexygOT8ICQCQ&ved=0CC8Q6AEwAg#v=onepage&q=aramaic%20words%20urdu&f=false
  29. ^ http://www.ummah.com/forum/showthread.php?91402-Kurdish-Urdu
  30. ^ http://languagesoftheworld.info/etymology/loanwords-in-armenian.html
  31. ^ Parekh, Rauf. ”Portuguese loanwords in Urdu” (på engelska). Pakistan Press Foundation. Arkiverad från originalet den 3 maj 2013. https://archive.is/20130503134654/http://www.pakistanpressfoundation.org/news-archives/46275. Läst 17 november 2012. 
  32. ^ http://www.academia.edu/1898458/Greek_influence_on_Sanskrit
  33. ^ http://dienekes.blogspot.se/2006/10/greek-origins-of-some-pathans-but-not.html
Wikipedia
Wikipedia
 Wikipedia har en upplaga på Urdu.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Urdu&oldid=49791678”