Richard Hamming: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
tillägg av text + referenser
Rad 1: Rad 1:
{{faktamall biografi WD}}
[[Image:Hamming distance 3 bit binary example.svg|thumb|140px|Två exempel på [[hammingavstånd]]: 100→011 har avståndet 3 (röd väg); 010→111 har avståndet 2 (blå väg).]]
'''Richard Wesley Hamming''', född [[11 februari]] [[1915]] i [[Chicago]], [[Illinois]], [[USA]],<ref name="IEEE">{{cite web |url=http://computer.org/computer-pioneers/hamming.html |title=Computer Pioneers – Richard Wesley Hamming |publisher=[[IEEE Computer Society]] |access-date=August 30, 2014}}</ref> död [[7 januari]] [[1998]] i [[Monterey, Kalifornien|Monterey]], [[Kalifornien]], var en [[USA|amerikansk]] [[matematiker]].<ref name="scott">{{webbref|titel=Richard Wesley Hamming|url=http://www-history.mcs.st-andrews.ac.uk/Biographies/Hamming.html|verk=Richard Wesley Hamming|utgivare=School of Mathematics and Statistics University of St Andrews, Scotland|hämtdatum=20 december 2012}}</ref>

'''Richard Wesley Hamming''', född 11 februari 1915 i [[Chicago]], [[Illinois]], död 7 januari 1998 i [[Monterey, Kalifornien|Monterey]], [[Kalifornien]], var en [[USA|amerikansk]] [[matematiker]].<ref name="scott">{{webbref|titel=Richard Wesley Hamming|url=http://www-history.mcs.st-andrews.ac.uk/Biographies/Hamming.html|verk=Richard Wesley Hamming|utgivare=School of Mathematics and Statistics University of St Andrews, Scotland|hämtdatum=20 december 2012}}</ref>
Hans arbete har varit viktigt för datorvetenskapen och inkluderar bland annat [[hammingavstånd]], [[hammingkod]], [[hammingfönster]]<ref name="scott"></ref> och [[hammingnummer]]<ref>{{webbref|titel=Antonio Gulli's coding playground|url=http://codingplayground.blogspot.se/2009/02/beautiful-solution-to-ordered.html|verk=A beautiful solution to the ordered generation of hamming numbers|utgivare=http://codingplayground.blogspot.se/|hämtdatum=20 december 2012}}</ref>.
Hans arbete har varit viktigt för datorvetenskapen och inkluderar bland annat [[hammingavstånd]], [[hammingkod]], [[hammingfönster]]<ref name="scott"></ref> och [[hammingnummer]]<ref>{{webbref|titel=Antonio Gulli's coding playground|url=http://codingplayground.blogspot.se/2009/02/beautiful-solution-to-ordered.html|verk=A beautiful solution to the ordered generation of hamming numbers|utgivare=http://codingplayground.blogspot.se/|hämtdatum=20 december 2012}}</ref>.


Hamming arbetade även med datorprogram i [[Manhattanprojektet]] 1945.<ref name="scott"></ref>
Hamming arbetade även med datorprogram i [[Manhattanprojektet]] 1945.<ref name="scott"></ref>


== Referenser ==
==Biografi==
Hamming var son till Richard J. Hamming, kreditförvaltare, och Mabel G. Redfield.{{sfn|Carnes|2005|pp=220–221}} Han växte upp i Chicago, där han gick på Crane Technical High School och Crane Junior College.{{sfn|Carnes|2005|pp=220–221}}
<references/>

Hamming ville ursprungligen studera [[ingenjörsvetenskap]], men det var ont om pengar under [[den stora depressionen]] och det enda stipendieerbjudandet han fick kom från [[University of Chicago]], som inte hade någon ingenjörsutbildning. Istället blev han student inom [[naturvetenskap]] med examen i [[matematik]],<ref name="ACM">{{cite web |url=http://amturing.acm.org/award_winners/hamming_1000652.cfm |title=Richard W. Hamming – A.M. Turing Award Winner |publisher=[[Association for Computing Machinery]] |access-date=August 30, 2014}}</ref> och tog 1937 sin [[kandidatexamen]].<ref name="IEEE" />

Han tog [[magisterexamen]] vid [[University of Nebraska–Lincoln|University of Nebraska]] 1939 och började sedan på [[University of Illinois at Urbana-Champaign]], där han skrev sin [[doktorsavhandling]] om ''Some Problems in the Boundary Value Theory of Linear Differential Equations'' under handledning av Waldemar Trjitzinsky.<ref name="ACM" /> Hans avhandling var en förlängning av Trjitzinskys arbete inom det området. Han tittade på [[Greenfunktion|Greens funktion]] och vidareutvecklade Jacob Tamarkins metoder för att få karaktäristiska lösningar.<ref name="St Andrews">{{cite web |url=http://www-history.mcs.st-andrews.ac.uk/Biographies/Hamming.html |title=Hamming biography |publisher=[[University of St Andrews]] |access-date=August 30, 2014}}</ref> Medan han var doktorand upptäckte och läste han [[George Boole]]s [[tankelagar]].{{sfn|Hamming|1998|p=643}}

University of Illinois i Urbana-Champaign tilldelade Hamming hans filosofie [[doktorsexamen]] 1942 och han blev instruktör i matematik där. Han gifte sig med Wanda Little, en medstudent, den 5 september 1942,<ref name="ACM" /> omedelbart efter att hon tagit sin egen magisterexamen i engelsk litteratur. De skulle förbli gifta fram till hans död och hade inga barn. År 1944 blev han biträdande professor vid J.B. Speed Scientific School vid [[University of Louisville]] i [[Louisville, Kentucky]].<ref name="ACM" />

==Karriär och vetenskapligt arbete ==
===Manhattanprojektet===
Med andra världskriget fortfarande pågående lämnade Hamming Louisville i april 1945 för att arbeta med Manhattanprojektet vid [[Los Alamos National Laboratory]], i [[Hans Bethe]]s division, och programmerade [[IBM]]-datorerna som beräknade lösningen på ekvationer som tagits fram av projektets fysiker. Hans hustru Wanda följde snart efter och tog ett jobb på Los Alamos som [[mänsklig räknare]] och arbetade för Bethe och [[Edward Teller]].<ref name="ACM" />

Hamming stannade i Los Alamos fram till 1946, då han accepterade en tjänst vid [[Bell Telephone Laboratories]] (BTL). Även om Hamming beskrev sin roll i Los Alamos som en "datorvaktmästare",{{sfn|Morgan|1998|p=972}} såg han datorsimuleringar av experiment som skulle ha varit omöjliga att utföra i ett laboratorium. ''"Och när jag hade tid att tänka på det"'', mindes han senare, ''"insåg jag att det innebar att vetenskapen skulle förändras"''.<ref name="IEEE" />

===Bell Laboratories===
[[File:Hamming.jpg|thumb|upright=1.1|En tvådimensionell visualisering av Hammingavståndet. Färgen på varje pixel anger Hamming-avståndet mellan de binära representationerna av dess x- och y-koordinater, modulo 16, i 16-färgsystemet.]]
[[Image:Hamming distance 3 bit binary example.svg|thumb|140px|Två exempel på [[hammingavstånd]]: 100→011 har avståndet 3 (röd väg); 010→111 har avståndet 2 (blå väg).]]
På Bell Labs delade Hamming kontor en tid med [[Claude Shannon]]. Matematiska forskningsavdelningen inkluderade också [[John Tukey]] och Los Alamos veteranerna Donald Ling och Brockway McMillan. Shannon, Ling, McMillan och Hamming kom för att kalla sig de unga turkarna.<ref name="ACM" /> ''"Vi var förstklassiga bråkmakare"'', mindes Hamming senare, ''"Vi gjorde okonventionella saker på okonventionella sätt men fick fortfarande värdefulla resultat. Ledningen var därför tvungen att tolerera oss och låta oss vara för oss själva mycket av tiden."''<ref name="IEEE" />

Även om Hamming hade anställts för att arbeta med [[elasticitet]]steori, tillbringade han fortfarande mycket av sin tid med beräkningsmaskinerna.{{sfn|Morgan|1998|p=972}} Dessa digitala maskiner manipulerade information som sekvenser av nollor och ettor, informationsenheter som Tukey skulle döpa till "bitar".{{sfn|Shannon|1948|p=379}} Om en enda bit i en sekvens var fel, skulle hela sekvensen vara fel. För att identifiera detta användes en paritetsbit för att verifiera korrektheten i varje sekvens. ''"Om datorn kan se när ett fel har inträffat"'', resonerade Hamming, ''"finns det säkert ett sätt att berätta var felet är så att datorn själv kan korrigera felet."''<ref name="Additional Materials">{{cite web |title=Richard W. Hamming Additional Materials |url=http://amturing.acm.org/info/hamming_1000652.cfm |publisher=[[Association for Computing Machinery]] |access-date=August 30, 2014}}</ref>

Hamming gav sig själv uppgiften att lösa detta problem,{{sfn|Carnes|2005|pp=220–221}} som han insåg skulle ha ett enormt utbud av applikationer. Varje bit kan bara vara en nolla eller etta, så om man vet vilken bit som är fel kan den korrigeras. I en banbrytande artikel publicerad 1950 introducerade han ett koncept för antalet positioner där två kodord skiljer sig åt, och därför hur många ändringar som krävs för att omvandla ett kodord till ett annat, som idag kallas Hamming-avståndet.{{sfn|Morgan|1998|pp=973–975}} Hamming skapade därmed en familj av matematiska felkorrigerande koder, som kallas Hamming-koder. Detta löste inte bara ett viktigt problem inom telekommunikation och datavetenskap utan öppnade också ett helt nytt studieområde.{{sfn|Morgan|1998|pp=973–975}}{{sfn|Hamming|1950|pp=147–160}}

För att återgå till [[differentialekvation]]er studerade Hamming medel för att numeriskt integrera dem. Ett populärt tillvägagångssätt på den tiden var Milnes metod, tillskriven [[Arthur Milne]].<ref>{{cite web |last=Weisstein |first=Eric W. |title=Milne's Method |publisher=MathWorld |url=http://mathworld.wolfram.com/MilnesMethod.html |access-date=September 2, 2014}}</ref> Denna hade nackdelen av att vara instabil, så att resultatet under vissa förhållanden kunde översvämmas av avrundning av brus. Hamming utvecklade en förbättrad version, Hamming prediktor-korrektor. Denna användes i många år, men har sedan dess ersatts av Adamsmetoden.{{sfn|Morgan|1998|p=975}} Han gjorde omfattande forskning inom digital filtrering med att utforma ett nytt filter, Hamming-fönster, och slutligen skriva en hel bok om objektet, ''Digital Filters'' (1977).{{sfn|Morgan|1998|p=976–977}}

Under 1950-talet programmerade Hamming en av de tidigaste datorerna, [[IBM 650]], och tillsammans med Ruth A. Weiss utvecklade han 1956 programmeringsspråket L2, ett av de tidigaste [[datorspråk]]en. Det användes ofta inom Bell Labs, och även av externa användare, som kände det som Bell 2. Det ersattes av Fortran när Bell Labs IBM 650 ersattes av IBM 704 1957.<ref>{{cite web |url=http://cm.bell-labs.com/cm/cs/cstr/99.html |archive-url=https://archive.today/20140902215751/http://cm.bell-labs.com/cm/cs/cstr/99.html |url-status=dead |archive-date=September 2, 2014 |title=Computing Science Technical Report No. 99 – A History of Computing Research at Bell Laboratories (1937–1975) |first1=Bernard D. |last1=Holbrook |first2=W. Stanley |last2=Brown |publisher=[[Bell Labs]] |access-date=September 2, 2014}}</ref>

I boken ''A Discipline of Programming'' (1967) tillskrev [[Edsger Dijkstra]] Hamming problemet med att effektivt hitta regelbundna tal.{{sfn|Dijkstra|1976|pp=129–134}} Problemet blev känt som "Hammings problem", och refereras ofta till som Hamming-tal i datavetenskap, även om han inte upptäckte dem.<ref>{{cite web |url=http://c2.com/cgi/wiki?HammingProblem |title=Hamming Problem |publisher=Cunningham & Cunningham, Inc. |access-date=September 2, 2014}}</ref>

===Senare i livet===
Senare i livet blev Hamming intresserad av undervisning. Mellan 1960 och 1976, när han lämnade Bell labs, hade han gäst- eller adjungerade professurer vid [[Stanford University]], Stevens Institute of Technology, City College of New York, [[University of California]], Irvine och [[Princeton University]].{{Sfnm|1a1=Carnes|1y=2005|1p=220–221|2a1=Tveito|2a2=Bruaset|2a3=Lysne|2y=2009|2p=59}} Som en ’ung turk’ hade Hamming förnärmat äldre forskare som hade förbrukat utrymme och resurser som skulle ha använts mycket bättre av de unga turkarna. När han tittade på en jubileumsaffisch av Bell Labs värderade prestationer noterade han att han hade arbetat med eller associerats med nästan alla de som listades under den första halvan av sin karriär på Bell Labs, men ingen i den andra. Han bestämde sig därför för att gå i pension 1976, efter trettio år.<ref name="IEEE" />
År 1976 flyttade han till Naval Postgraduate School i [[Monterey, Kalifornien]], där han arbetade som adjungerad professor och universitetslektor i datavetenskap.{{sfn|Carnes|2005|pp=220–221}} Han gav upp forskningen och koncentrerade sig på undervisning och författarskap.<ref name="ACM" /> Han blev professor emeritus i juni 1997<ref name="obit">{{cite news |url=http://www-history.mcs.st-and.ac.uk/Obits2/Hamming_NYTimes.html |newspaper=[[The New York Times]] |last=Fisher |first=Lawrence |date=January 11, 1998 |title=Richard Hamming, 82, Dies; Pioneer in Digital Technology |access-date=August 30, 2014 }}</ref> och höll sin sista föreläsning i december 1997, bara några veckor före sin död från en [[hjärtattack]] den 7 januari 1998.{{sfn|Morgan|1998|p=972}}

== Bibliografi (urval) ==
* {{cite book |last=Hamming|first=Richard W. |title=Numerical Methods for Scientists and Engineers |url=https://archive.org/details/numericalmethods0000hamm|url-access=registration|location=New York |publisher=McGraw-Hill |year=1962|ref=none}}; [https://books.google.com/books/about/Numerical_Methods_for_Scientists_and_Eng.html?id=Y3YSCmWBVwoC second edition 1973]
* {{cite book |last=Hamming|first=Richard W. |author-mask=1 |title=Calculus and the Computer Revolution |location=Boston |publisher=Houghton-Mifflin |year=1968}}
* {{cite book |last=Hamming|first=Richard W. |author-mask=1 |title=Introduction To Applied Numerical Analysis |url=https://archive.org/details/introductiontoap0000hamm|url-access=registration|location=New York |publisher=McGraw-Hill |year=1971}}; Hemisphere Pub. Corp reprint 1989; [https://books.google.com/books/about/Introduction_to_Applied_Numerical_Analys.html?id=osnZ9eiO-ngC Dover reprint 2012]
* {{cite book |last=Hamming|first=Richard W. |author-mask=1 |title=Computers and Society |url=https://archive.org/details/computerssociety0000hamm|url-access=registration|location=New York |publisher=McGraw-Hill |year=1972}}
* {{cite book |last=Hamming|first=Richard W. |author-mask=1 |title=Digital Filters |location=Englewood Cliffs, New Jersey |publisher=Prentice Hall |year=1977 |isbn=978-0-13-212571-0 }}; second edition 1983; [https://books.google.com/books/about/Digital_Filters.html?id=GQv9UOdeW9cC third edition 1989].
* {{cite book |last=Hamming|first=Richard W. |author-mask=1 |title=The Unreasonable Effectiveness of Mathematics |location=Washington, D.C. |publisher=The American Mathematical Monthly |year=1980}}
* {{cite book |last=Hamming|first=Richard W. |author-mask=1 |title=Coding and Information Theory |location=Englewood Cliffs, New Jersey |publisher=Prentice Hall |year=1980|isbn=978-0-13-139139-0 }}; second edition 1986.
* {{cite book |last=Hamming|first=Richard W. |author-mask=1 |title=Methods of Mathematics Applied to Calculus, Probability, and Statistics |url=https://archive.org/details/methodsofmathema0000hamm|url-access=registration|location=Englewood Cliffs, New Jersey |publisher=Prentice Hall |year=1985 |isbn=978-0-13-578899-8 }}
* {{cite book |last=Hamming|first=Richard W. |author-mask=1 |title=The Art of Probability for Scientists and Engineers |location=Redwood City, California |publisher=Addison-Wesley |year=1991 |isbn=978-0-201-51058-4 }}
* {{cite book |last=Hamming|first=Richard W. |author-mask=1 |title=[[The Art of Doing Science and Engineering]]: Learning to Learn |location=Australia |publisher=Gordon and Breach |year=1997 |isbn=978-90-5699-500-3}}

==Utmärkelser och hedersbetygelser==
{{Wikidatautmärkelser}}

==Referenser==
{{enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Richard_Hamming&oldid=1057298811 |artikel=Richard Hamming|datum= 26 november 2021}}

===Noter===

<references>

</references>

==Vidare läsning==
* {{cite book
|last = Carnes
|first= Mark C.
|year = 2005
|title = American National Biography. Supplement 2.
|location= New York
|publisher=Oxford University Press
|isbn= 978-0-19-522202-9
}}
* {{cite book
|last=Dijkstra
|first=Edsger W.
|author-link=Edsger W. Dijkstra
|title=A Discipline of Programming
|year=1976
|location=Englewood Cliffs, New Jersey
|publisher=Prentice-Hall
|isbn=978-0-13-215871-8
|url=https://archive.org/details/disciplineofprog0000dijk
|access-date=September 2, 2014
|url-access=registration
}}
* {{cite journal
|last = Hamming
|first = Richard W.
|mr = 0035935
|journal = [[Bell System Technical Journal]]
|pages = 147–160
|title = Error detecting and error correcting codes
|url = http://www.caip.rutgers.edu/~bushnell/dsdwebsite/hamming.pdf
|archive-url = https://web.archive.org/web/20060525060427/http://www.caip.rutgers.edu/~bushnell/dsdwebsite/hamming.pdf
|archive-date = May 25, 2006
|volume = 29
|issue = 2
|year = 1950
|doi=10.1002/j.1538-7305.1950.tb00463.x
}}
* {{cite book
|last=Hamming
|first=Richard
|title=Numerical Methods for Scientists and Engineers
|year=1962
|location=New York
|publisher=McGraw-Hill
|isbn=978-0-486-65241-2
|url-access=registration
|url=https://archive.org/details/numericalmethods00hamm_0
}}
* {{cite journal
|last=Hamming
|first=Richard
|title=The Unreasonable Effectiveness of Mathematics
|url=http://www.dartmouth.edu/~matc/MathDrama/reading/Hamming.html
|year=1980
|journal=[[American Mathematical Monthly]]
|volume=87
|doi=10.2307/2321982
|pages=81–90
|jstor=2321982
|issue=2
}}
* {{cite journal
|last=Hamming
|first=Richard
|title=Mathematics on a Distant Planet
|journal=[[American Mathematical Monthly]]
|date=August–September 1998
|volume=105
|issue=7
|pages=640–650
|url=https://www.dropbox.com/s/xf0efns895cw98x/1998-hamming.pdf
|doi=10.2307/2589247
|jstor=2589247
}}
* {{cite book
|last1=Ling
|first1=San
|first2=Chaoping
|last2=Xing
|year=2004
|title=Coding Theory: a First Course
|location=Cambridge
|publisher=Cambridge University Press
|isbn= 978-0-521-82191-9
}}
* {{cite journal
|last=Morgan
|first=Samuel P.
|title=Richard Wesley Hamming (1915–1998)
|journal=Notices of the AMS
|date=September 1998
|volume=45
|issue=8
|pages=972–977
|issn=0002-9920
|url=https://www.ams.org/notices/199808/mem-morgan.pdf
|access-date=August 30, 2014
}}
* {{cite book
|last=Pless
|first=Vera
|author-link=Vera Pless
|year=1982
|title= Introduction to the Theory of Error-Correcting Codes
|title-link= Introduction to the Theory of Error-Correcting Codes
|location=New York
|publisher=Wiley
|isbn=978-0-471-08684-0
}}
* {{cite journal
|last=Shannon
|first=Claude
|title=A Mathematical Theory of Communication
|journal=The Bell System Technical Journal
|issue=3
|pages=379–423, 623–656
|date=July 1948
|volume=27
|doi=10.1002/j.1538-7305.1948.tb01338.x
|hdl=11858/00-001M-0000-002C-4314-2
|url=http://cm.bell-labs.com/cm/ms/what/shannonday/shannon1948.pdf
|access-date=September 2, 2014
|archive-url=https://web.archive.org/web/20150328051218/http://cm.bell-labs.com/cm/ms/what/shannonday/shannon1948.pdf
|archive-date=March 28, 2015
|hdl-access=free
}}
* {{cite book
|last1=Tveito
|first1=Aslak
|last2=Bruaset
|first2=Are Magnus
|last3= Lysne
|first3=Olav
|year=2009
|title=Simula Research Laboratory: By Thinking Constantly about it
|location=New York
|publisher=Springer Science & Business Media
|isbn=978-3-642-01156-6
|page=59
}}

== Externa länkar ==
{{Commonscat|Richard Hamming}}


{{matematikerstub}}
{{Auktoritetsdata}}
{{forskarstub-USA}}


{{STANDARDSORTERING:Hamming, Richard Wesley}}
{{STANDARDSORTERING:Hamming, Richard}}


[[Kategori:Födda 1915]]
[[Kategori:Födda 1915]]

Versionen från 24 mars 2022 kl. 19.31

Richard Hamming
Född11 februari 1915[1][2][3]
Chicago[1], USA
Död7 januari 1998[1][2][3] (82 år)
Monterey[1], USA
Medborgare iUSA[1]
Utbildad vidUniversity of Chicago, bachelor of science, [1]
University of Illinois at Urbana-Champaign, filosofie doktor, [1]
University of Nebraska–Lincoln, master of science[1]
Crane High School
SysselsättningMatematiker[4], ingenjör, datavetare, universitetslärare[5]
Befattning
Ordförande, Association for Computing Machinery (1958–1960)[6]
ArbetsgivareUniversity of Illinois (1942–1944)[7]
University of Louisville (1944–1945)[7]
Manhattanprojektet (1945–1946)[7]
Bell Labs (1946–1976)[8]
Naval Postgraduate School (1976–1997)[8]
Noterbara verkhammingkod och Hammingavstånd
FöräldrarMabel Grace Redfield[9]
Utmärkelser
Turingpriset (1968)[10][11]
IEEE Fellow (1968)[8]
IEEE Emanuel R. Piore Award (1979)[12]
Harold Pender-utmärkelsen (1981)[1]
IEEE Richard W. Hamming Medal (1988)[1]
ACM Fellow (1994)[13]
Pris (1996)
Redigera Wikidata

Richard Wesley Hamming, född 11 februari 1915 i Chicago, Illinois, USA,[14] död 7 januari 1998 i Monterey, Kalifornien, var en amerikansk matematiker.[15] Hans arbete har varit viktigt för datorvetenskapen och inkluderar bland annat hammingavstånd, hammingkod, hammingfönster[15] och hammingnummer[16].

Hamming arbetade även med datorprogram i Manhattanprojektet 1945.[15]

Biografi

Hamming var son till Richard J. Hamming, kreditförvaltare, och Mabel G. Redfield.[17] Han växte upp i Chicago, där han gick på Crane Technical High School och Crane Junior College.[17]

Hamming ville ursprungligen studera ingenjörsvetenskap, men det var ont om pengar under den stora depressionen och det enda stipendieerbjudandet han fick kom från University of Chicago, som inte hade någon ingenjörsutbildning. Istället blev han student inom naturvetenskap med examen i matematik,[18] och tog 1937 sin kandidatexamen.[14]

Han tog magisterexamen vid University of Nebraska 1939 och började sedan på University of Illinois at Urbana-Champaign, där han skrev sin doktorsavhandling om Some Problems in the Boundary Value Theory of Linear Differential Equations under handledning av Waldemar Trjitzinsky.[18] Hans avhandling var en förlängning av Trjitzinskys arbete inom det området. Han tittade på Greens funktion och vidareutvecklade Jacob Tamarkins metoder för att få karaktäristiska lösningar.[19] Medan han var doktorand upptäckte och läste han George Booles tankelagar.[20]

University of Illinois i Urbana-Champaign tilldelade Hamming hans filosofie doktorsexamen 1942 och han blev instruktör i matematik där. Han gifte sig med Wanda Little, en medstudent, den 5 september 1942,[18] omedelbart efter att hon tagit sin egen magisterexamen i engelsk litteratur. De skulle förbli gifta fram till hans död och hade inga barn. År 1944 blev han biträdande professor vid J.B. Speed Scientific School vid University of Louisville i Louisville, Kentucky.[18]

Karriär och vetenskapligt arbete

Manhattanprojektet

Med andra världskriget fortfarande pågående lämnade Hamming Louisville i april 1945 för att arbeta med Manhattanprojektet vid Los Alamos National Laboratory, i Hans Bethes division, och programmerade IBM-datorerna som beräknade lösningen på ekvationer som tagits fram av projektets fysiker. Hans hustru Wanda följde snart efter och tog ett jobb på Los Alamos som mänsklig räknare och arbetade för Bethe och Edward Teller.[18]

Hamming stannade i Los Alamos fram till 1946, då han accepterade en tjänst vid Bell Telephone Laboratories (BTL). Även om Hamming beskrev sin roll i Los Alamos som en "datorvaktmästare",[21] såg han datorsimuleringar av experiment som skulle ha varit omöjliga att utföra i ett laboratorium. "Och när jag hade tid att tänka på det", mindes han senare, "insåg jag att det innebar att vetenskapen skulle förändras".[14]

Bell Laboratories

En tvådimensionell visualisering av Hammingavståndet. Färgen på varje pixel anger Hamming-avståndet mellan de binära representationerna av dess x- och y-koordinater, modulo 16, i 16-färgsystemet.
Två exempel på hammingavstånd: 100→011 har avståndet 3 (röd väg); 010→111 har avståndet 2 (blå väg).

På Bell Labs delade Hamming kontor en tid med Claude Shannon. Matematiska forskningsavdelningen inkluderade också John Tukey och Los Alamos veteranerna Donald Ling och Brockway McMillan. Shannon, Ling, McMillan och Hamming kom för att kalla sig de unga turkarna.[18] "Vi var förstklassiga bråkmakare", mindes Hamming senare, "Vi gjorde okonventionella saker på okonventionella sätt men fick fortfarande värdefulla resultat. Ledningen var därför tvungen att tolerera oss och låta oss vara för oss själva mycket av tiden."[14]

Även om Hamming hade anställts för att arbeta med elasticitetsteori, tillbringade han fortfarande mycket av sin tid med beräkningsmaskinerna.[21] Dessa digitala maskiner manipulerade information som sekvenser av nollor och ettor, informationsenheter som Tukey skulle döpa till "bitar".[22] Om en enda bit i en sekvens var fel, skulle hela sekvensen vara fel. För att identifiera detta användes en paritetsbit för att verifiera korrektheten i varje sekvens. "Om datorn kan se när ett fel har inträffat", resonerade Hamming, "finns det säkert ett sätt att berätta var felet är så att datorn själv kan korrigera felet."[23]

Hamming gav sig själv uppgiften att lösa detta problem,[17] som han insåg skulle ha ett enormt utbud av applikationer. Varje bit kan bara vara en nolla eller etta, så om man vet vilken bit som är fel kan den korrigeras. I en banbrytande artikel publicerad 1950 introducerade han ett koncept för antalet positioner där två kodord skiljer sig åt, och därför hur många ändringar som krävs för att omvandla ett kodord till ett annat, som idag kallas Hamming-avståndet.[24] Hamming skapade därmed en familj av matematiska felkorrigerande koder, som kallas Hamming-koder. Detta löste inte bara ett viktigt problem inom telekommunikation och datavetenskap utan öppnade också ett helt nytt studieområde.[24][25]

För att återgå till differentialekvationer studerade Hamming medel för att numeriskt integrera dem. Ett populärt tillvägagångssätt på den tiden var Milnes metod, tillskriven Arthur Milne.[26] Denna hade nackdelen av att vara instabil, så att resultatet under vissa förhållanden kunde översvämmas av avrundning av brus. Hamming utvecklade en förbättrad version, Hamming prediktor-korrektor. Denna användes i många år, men har sedan dess ersatts av Adamsmetoden.[27] Han gjorde omfattande forskning inom digital filtrering med att utforma ett nytt filter, Hamming-fönster, och slutligen skriva en hel bok om objektet, Digital Filters (1977).[28]

Under 1950-talet programmerade Hamming en av de tidigaste datorerna, IBM 650, och tillsammans med Ruth A. Weiss utvecklade han 1956 programmeringsspråket L2, ett av de tidigaste datorspråken. Det användes ofta inom Bell Labs, och även av externa användare, som kände det som Bell 2. Det ersattes av Fortran när Bell Labs IBM 650 ersattes av IBM 704 1957.[29]

I boken A Discipline of Programming (1967) tillskrev Edsger Dijkstra Hamming problemet med att effektivt hitta regelbundna tal.[30] Problemet blev känt som "Hammings problem", och refereras ofta till som Hamming-tal i datavetenskap, även om han inte upptäckte dem.[31]

Senare i livet

Senare i livet blev Hamming intresserad av undervisning. Mellan 1960 och 1976, när han lämnade Bell labs, hade han gäst- eller adjungerade professurer vid Stanford University, Stevens Institute of Technology, City College of New York, University of California, Irvine och Princeton University.Mall:Sfnm Som en ’ung turk’ hade Hamming förnärmat äldre forskare som hade förbrukat utrymme och resurser som skulle ha använts mycket bättre av de unga turkarna. När han tittade på en jubileumsaffisch av Bell Labs värderade prestationer noterade han att han hade arbetat med eller associerats med nästan alla de som listades under den första halvan av sin karriär på Bell Labs, men ingen i den andra. Han bestämde sig därför för att gå i pension 1976, efter trettio år.[14] År 1976 flyttade han till Naval Postgraduate School i Monterey, Kalifornien, där han arbetade som adjungerad professor och universitetslektor i datavetenskap.[17] Han gav upp forskningen och koncentrerade sig på undervisning och författarskap.[18] Han blev professor emeritus i juni 1997[32] och höll sin sista föreläsning i december 1997, bara några veckor före sin död från en hjärtattack den 7 januari 1998.[21]

Bibliografi (urval)

Utmärkelser och hedersbetygelser

[Redigera Wikidata]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Richard Hamming, 26 november 2021.

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l] läs online, amturing.acm.org .[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Richard Hamming, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 28 september 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 19 september 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.acm.org .[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] s. 122, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  9. ^ geni.com.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] läs online, amturing.acm.org .[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] läs online, awards.acm.org .[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] läs online, www.ieee.org .[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] läs online, awards.acm.org .[källa från Wikidata]
  14. ^ [a b c d e] ”Computer Pioneers – Richard Wesley Hamming”. Computer Pioneers – Richard Wesley Hamming. IEEE Computer Society. http://computer.org/computer-pioneers/hamming.html. 
  15. ^ [a b c] ”Richard Wesley Hamming”. Richard Wesley Hamming. School of Mathematics and Statistics University of St Andrews, Scotland. http://www-history.mcs.st-andrews.ac.uk/Biographies/Hamming.html. Läst 20 december 2012. 
  16. ^ ”Antonio Gulli's coding playground”. A beautiful solution to the ordered generation of hamming numbers. http://codingplayground.blogspot.se/. http://codingplayground.blogspot.se/2009/02/beautiful-solution-to-ordered.html. Läst 20 december 2012. 
  17. ^ [a b c d] Carnes 2005, sid. 220–221.
  18. ^ [a b c d e f g] ”Richard W. Hamming – A.M. Turing Award Winner”. Richard W. Hamming – A.M. Turing Award Winner. Association for Computing Machinery. http://amturing.acm.org/award_winners/hamming_1000652.cfm. 
  19. ^ ”Hamming biography”. Hamming biography. University of St Andrews. http://www-history.mcs.st-andrews.ac.uk/Biographies/Hamming.html. 
  20. ^ Hamming 1998, sid. 643.
  21. ^ [a b c] Morgan 1998, sid. 972.
  22. ^ Shannon 1948, sid. 379.
  23. ^ ”Richard W. Hamming Additional Materials”. Richard W. Hamming Additional Materials. Association for Computing Machinery. http://amturing.acm.org/info/hamming_1000652.cfm. 
  24. ^ [a b] Morgan 1998, sid. 973–975.
  25. ^ Hamming 1950, sid. 147–160.
  26. ^ Weisstein, Eric W.. ”Milne's Method”. Milne's Method. MathWorld. http://mathworld.wolfram.com/MilnesMethod.html. 
  27. ^ Morgan 1998, sid. 975.
  28. ^ Morgan 1998, sid. 976–977.
  29. ^ Holbrook, Bernard D.; Brown, W. Stanley. ”Computing Science Technical Report No. 99 – A History of Computing Research at Bell Laboratories (1937–1975)”. Computing Science Technical Report No. 99 – A History of Computing Research at Bell Laboratories (1937–1975). Bell Labs. http://cm.bell-labs.com/cm/cs/cstr/99.html. 
  30. ^ Dijkstra 1976, sid. 129–134.
  31. ^ ”Hamming Problem”. Hamming Problem. Cunningham & Cunningham, Inc. http://c2.com/cgi/wiki?HammingProblem. 
  32. ^ Fisher, Lawrence (January 11, 1998). ”Richard Hamming, 82, Dies; Pioneer in Digital Technology”. The New York Times. http://www-history.mcs.st-and.ac.uk/Obits2/Hamming_NYTimes.html. 

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Richard_Hamming&oldid=50306240”