Prostaglandiner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Prostaglandiner (PG) är en grupp eikosanoider, hormonlikande ämnen som produceras i flera av kroppens vävnader och organ. Prostaglandiner är derivat av omättade fettsyror (särskilt arakidonsyra) och har uppgifter såsom kontroll av blodtryck och glatt muskulatur, och som oxytociskt medel. Det mest aktiva prostaglandinet är dinoproston.[1]

Prostaglandiner är en grupp biologiskt aktiva substanser som bildas i alla vävnader genom enzymatisk omvandling av vissa fleromättade fettsyror, särskilt arakidonsyra. De normala verkningarna av prostaglandiner anses vara att deras effekter på glatt muskelvävnad i kärlväggar påverkar lokal blodcirkulation. De har också en slemhinneskyddande verkan i mag–tarmkanalen. Vid inflammation ger prostaglandiner blodkärlsvidgning och förstärkning av impulsbildningen i smärtnervgrenar. Vidare är de inkopplade i hjärnans s.k. termostat, som reglerar kroppstemperaturen.

Bildningen av PG reduceras av läkemedel som hämmar cyklooxygenas, nämligen acetylsalicylsyra och andra NSAID. Effekterna blir minskad inflammation samt smärtlindring och febernedsättning men också ökad risk för sårbildning i magsäcken och tolvfingertarmen. Prostaglandiner används som läkemedel för att underlätta förlossning och framkalla abort, för att stimulera avflödet av kammarvätska från ögat samt för att reducera risken för magsår vid behandling med NSAID.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D10.251.355.255.100.637.250.200&tool=karolinska