Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset i Uppsala sett från sportanläggningen Studenternas IP i närheten.
Akademiska sjukhuset i Uppsala sett från sportanläggningen Studenternas IP i närheten.
PlatsSverige Uppsala, Uppsala län, Sverige
Grundat1708
Antal anställda7 998 (2013)[1]
Vårdplatser943 (2013)[1]
Befolkning1,9 miljoner (2007)[2]
OmrådeUppsala-Örebro sjukvårdsregion
ÄgareUppsala läns landsting
SjukhusdirektörPer Elowsson
Årlig budgetdrygt 7 miljarder SEK - 2013
WebbplatsOfficiell webbplats

Akademiska sjukhuset är ett universitetssjukhus i Uppsala som invigdes i sin nuvarande form den 1 augusti 1867.[3] Sjukhuset har dock anor sedan 1708 då Lars Roberg lät uppföra en klinisk sjukstuga, Nosoconium academicum, i förre kanslipresidenten Bengt Oxenstiernas hus, Oxenstiernska huset vid Riddartorget.

Historik

Akademiska sjukhusets äldsta byggnad, cirka 1920. Byggnaden rymmer idag sjukhusadministrationen.

År 1292 testamenterade Magnus Johansson (Ängel) ett hus för inrättande av ett härbärge för fattiga och 1299-1302 uppfördes Helgeandshuset vid Fyris torg, ett kyrkligt vårdhem för sjuka och fattiga, vilket dock drogs in till kronan och lades ned av Gustav Vasa efter att en tid fortsatt att fungera under namnet "spetalen".[4]

Olof Rudbeck den äldre väckte 1666 förslag på inrättandet av ett nosoconium, akademiskt sjukhus, men förslaget ledde då inte till något resultat. För att i någon mån avhjälpa bristen på ett sjukhus i anslutning till universitetsutbildningen i Uppsala inrättade medicinska fakulteten 1700 en poliklinik. Professor Lars Roberg var mycket verksam för att få till stånd ett akademiskt sjukhus och 1708 inköpte universitetet en byggnad för detta ändamål. Sjukhusets drift var mycket oregelbunden och låg under långa perioder nere på grund av otillräcklig finansiering. Rogbergs efterträdare Nils Rosén von Rosenstein började sin verksamhet 1742 och under hans tid reparerade och tillbyggdes sjukhuset.[5]

Poliklinisk verksamhet var huvudsaken, men enskilda patienter erhöll även klinisk vård. På 1750-talet fanns 6 vårdplatser, och framåt sekelskiftet 1800 klarade man att ta 10 patienter för klinisk vård. Under Israel Hwasser, som blev prefekt för sjukhuset 1831, blev det betydligt utvidgat. Mot slutet 1840-talet förfogade man över 32 sängar på allmänna avdelningen och 8 sängar för studentsjukvården. Redan 1815 väcktes förslag att Akademiska sjukhuset skulle slås samman med länslasarettet, men det dröjde till 1857 innan de båda vårdinrättningarna förenades.[5]

Dagens Akademiska sjukhus, beläget söder om slottet, fullbordades 1867 i fyra våningar och var då ett av de modernaste i Norden. 1901-03 uppfördes nybyggnader för ekonomiavdelning, för oftalmiatrisk, gynekologisk och obstretisk klinik, klinik för bröstsjukdomar och för isoleringsavdelning. 1919-26 genomfördes en ombyggnad efter ritningar av Ernst Stenhammar, varefter byggnadernas volym tredubblades och vårdplatserna ökade till 585.[5]

Verksamhet

Sedan 1983 är sjukhuset i Uppsala läns landstings ägo. Från 1988 inkluderar Akademiska sjukhuset även Ulleråkers sjukhus, och från 1997 även Samariterhemmets sjukhus. År 2010 fanns drygt 1 100 vårdplatser på Akademiska sjukhuset. År 2008 hade sjukhuset funnits i 300 år.

I folkmun kallas sjukhuset för Ackis, även stavningen Akkis förekommer.

TV-serien Sjukhuset spelades in på Akademiska sjukhuset och visades på TV3 under åren 2007-2009.[6]

Den 24 april 2014 inleddes ett omfattande projekt med att bygga ut Akademiska sjukhuset.[7] Utbyggnaden beräknas (under 2016) vara färdig 2023 och omfattar en budget om 5,8 miljarder kronor.[8] Totalt omfattar projektet nybyggnation av 60 000 kvadratmeter och ombyggnation av ytterligare 80 000 kvadratmeter.[9]

Referenser

Fotnoter

Externa länkar