Aleksandr Gribojedov
| Aleksandr Gribojedov | |
 | |
| Född | 4 januari 1795 (g.s.)[1] Moskva[2][3][4] |
|---|---|
| Död | 30 januari 1829 (g.s.)[5] (34 år) Teheran[3], Iran |
| Begravd | Mtatsminda pantheon |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | Moskva universitets kostskole Moskvas kejserliga universitet  |
| Sysselsättning | Dramatiker, kompositör[6], författare[7], pianist, poet, diplomat, duellant |
| Befattning | |
| Ambassadör | |
| Maka | Nino Tjavtjavadze (g. 1828–1829) |
| Föräldrar | Sergey Ivanovich Griboedov Anastasia Fyodorovna Griboedova |
| Utmärkelser | |
| Sankt Annas orden, andra klass Första graden av Lejon- och solorden Storofficer av Lejon- och solorden | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Aleksandr Sergejevitj Gribojedov (ryska: Александр Сергеевич Грибоедов) född 15 januari 1795 i Moskva, Kejsardömet Ryssland, död 30 januari 1829 i Teheran, Persien, var en rysk diplomat, översättare och författare, vars främsta verk är komedin Горе от ума, (svenska: Förnuft skapar elände).
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Gribojedov studerade filologi och juridik i Moskva. År 1817 fick han en befattning på utrikesdepartementet i Sankt Petersburg. Som diplomat reste han till Kaukasus och Persien där han blev mördad av muslimska fanatiker i samband med ett folkupplopp 1829.
Förutom några försök till lustspel och en ofulländad tragedi hann Gribojedov med ett högst originellt verksdrama, den satiriska komedin Горе от ума (Gore ot uma; Förnuft skapar elände). Detta 1816–24 författade teaterstycke, vars scener är förlagda till Moskva, blev först 1831 uppfört och 1833 tryckt, bägge gångerna i delvis stympat skick. Redan före författarens död hade det dock spritts i avskrifter och väckt stort uppseende. Många rader av de elegant formade verserna blev tidigt bevingade ord i Ryssland. En kritisk upplaga av Gribojedovs verk med inledning och kommentarer av Nikolaj Piksanov utkom i 3 band 1911–1917.
Övrigt
[redigera | redigera wikitext]Asteroiden 2837 Griboedov är uppkallad efter honom.[8]
Gribojedovhuset, Moskvaförfattarnas egen klubb, namngivet efter Aleksandr Gribojedov, spelar en central roll i Bulgakovs roman Mästaren och Margarita.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Aleksej Veselovskij, Грибоедов, Александр Сергеевич, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksej Veselovskij, Грибоедов, Александр Сергеевич, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Грибоедов Александр Сергеевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Griboyedov, Alexander Sergueevich, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksej Veselovskij, Грибоедов, Александр Сергеевич, Entsiklopeditjeskij slovar', ”30-го января 1829 года произошло почти поголовное избиение русских (спасся лишь советник посольства Мальцов) и в особенности зверское убийство Г., чье тело найдено было в груде трупов обезображенным и изуродованным. Со всегдашней своей неустрашимостью Г. поспешил спуститься к входной двери, которую пытались охранить казаки, защищался саблей, был узнан и положен на месте.”.[källa från Wikidata]
- ^ Musicalics, Musicalics kompositörs-ID: 98725, läst: 5 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 2837 Griboedov” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2837. Läst 19 november 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Gribojedov och "Snillets förbannelse" i Alfred Jensen, Ryska skaldeporträtt. Kultur- och litteraturhistoriska bilder från Ryssland (1898)
- Aleksandr Gribojedov i Libris
- "Förnuft skapar elände" på ryska
|