Amelie Posse

Från Wikipedia
Portrettfoto av Amelie Posse-Brazdova med signatur 1948. Foto från Nasjonalbiblioteket s samlingar.
Poul Carl Bjerre, Arnulf Øverland, Amelie Posse-Bràzdovà och oindentifiserad kvinna 1946.

Amelie Posse, född 11 februari 1884 i Stockholm, död 3 mars 1957, var en svensk författare och konstnär.

Biografi

Posse var dotter till greve Fredrik Arvidsson Posse och Auda Gunhild Wennerberg, som skulle bli dotterns svägerska 1905 i sitt andra gifte med Poul Bjerre. Hon var sondotter till statsminister Arvid Posse samt dotterdotter till skalden och politikern Gunnar Wennerberg. Hon växte upp på Maryhill ovanför Ålabodarna, där hon gjorde ett stort intryck på Gabriel Jönsson, men 1897 flyttade familjen till Lund. Posse studerade konst vid Haslunds målarskola i Köpenhamn[1]

Hon gifte sig 1904 i Lunds domkyrka med Andreas Bjerre med vilken hon fick sonen Sören. Äktenskapet var över 1912 och Amelie Posse gifte sig 1915 med den tjeckiske konstnären Oki Brázda (1887-1977) och var bosatt med honom och sönerna Slavo och Jan på godset Líčkov i Tjeckoslovakien, tills Gestapo efterlyste henne.[2] Under sitt liv i Tjeckoslovakien blev hon nära vän med den första presidenten Tomáš Garrigue Masaryk. Hon återvände till Sverige med sönerna – maken skilde hon sig från 1939 – och fortsatte i Stockholm att bistå flyktingar från Europa. Under åren i Tjeckoslovakien (1925-1938) "etablerade hon sig som publicist i demokratisk och pacifistisk anda".[3]

Hon var en av initiativtagarna till och aktiv i motståndsorganisationen Tisdagsklubben i Stockholm, med syfte att i Sverige motverka den nationalsocialistiska expansionen i Europa och Sverige under andra världskriget. Den skulle också utgöra grunden för en svensk motståndsrörelse i det fall Sverige ockuperades av Tyskland[4]. Klubbens första möte hölls, av en tillfällighet, den 9 april 1940, det vill säga samma dag som Norge invaderades och ockuperades av Tyskland. Posse likaväl som övriga medlemmar av klubben fanns upptagen på tyska listor över "opålitliga svenskar".[4]

Hon har skrivit självbiografiska böcker om ett internationellt och växlingsrikt liv.[5]

Amelie Posse och Gunnar Wennerberg vilar vid Odensvi kyrka, Linköpings stift.

I det gamla pumphuset vid Örenäs slott, nära det rivna Maryhill, Posses barndomshem, finns ett litet museum om Amelie Posse.[6]

Bibliografi

  • Den oförlikneliga fångenskapen, 1931
  • Den brokiga friheten, 1932
  • Sardinian Sideshow, 1933
  • Ned med vapnen! En kampsignal mot kriget, 1935
  • Vidare, 1936
  • I begynnelsen var ljuset, 1940
  • Bygga upp, ej riva neder, 1942
  • Mellan slagen, 1946
  • Kring kunskapens träd, 1946
  • Kunskapens träd i blom, 1946
  • Åtskilligt kan nu sägas, 1949
  • Minnenas park, 1954
  • När järnridån föll över Prag, postumt utgiven 1968 under redigering av Barbro Alving.

Ett flertal av verken är utgivna i flera utgåvor samt översatta till bland annat engelska, danska och tjeckiska.

Referenser

Noter

  1. ^ *Svenskt konstnärslexikon del IV sid 436-437, Allhems Förlag, Malmö.
  2. ^ ”Oskar Brázda” (på engelska). Wikipedia, the free encyclopedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oskar_Br%C3%A1zda&oldid=701407805. Läst 24 januari 2016. 
  3. ^ Nationalencyklopedin, bd 15 s. 237, 1994
  4. ^ [a b] Boëthius, Maria-Pia: Heder och samvete (1999)
  5. ^ Litteraturhandboken, s. 583 (Forum NärVarHur-serien, 1971)
  6. ^ ”Amelie Posse-museet”. boka.landskrona.se. http://boka.landskrona.se/sv/mobile/aktivitet/a380724/amelie_posse_museum_380724/detaljer. Läst 24 januari 2016. 

Vidare läsning

Externa länkar