Angela Davis
Angela Yvonne Davis, född 26 januari 1944 i Birmingham, Alabama, är en amerikansk intellektuell, feminist, författare och aktivist för medborgerliga rättigheter.
Angela Davis var som mest känd under 1960-talet då hon var aktivist för medborgerliga rättigheter. Hon var då medlem i USA:s kommunistiska parti[1] och i Svarta pantrarna[1]. Hon var bland annat starkt kritisk mot fångvården i USA.
Innehåll |
Biografi[redigera]
Angela Davis föddes i delstaten Alabama i den segregerade amerikanska södern och hennes föräldrar introducerade henne till vänstertankegångar. Under sextiotalet reste Davis mycket. Hon reste på en studieresa till Frankfurt, Paris, Massachusetts och Kalifornien där hon träffade och influerades av bland andra Theodor Adorno och Herbert Marcuse.
1968 anslöt hon sig till det amerikanska kommunistpartiet och Svarta pantrarna. Hon hölls under övervakning av FBI. Om denna period har hon skrivit att "kommunistpartiet insåg nödvändigheten för de vita, främst vita arbetare, att acceptera de svartas viktiga roll." (från Angela Davis parle).
I oktober 1970 greps hon av polis, misstänkt för inblandning i ett gisslandrama som slutade med fyra människors död. Då hade hon i två månader hållit sig undan polisen och satts upp på FBI:s lista över landets tio mest eftersökta personer. Misstankarna baserades bland annat på att gisslantagaren använde skjutvapen som tillhörde Angela Davis när han försökte frita tre fångar som stod åtalade för mord på en fängelsevakt. Efter 16 månaders fångenskap frikändes Davis på alla punkter i en rättegång i San José.[2]
På senare år har hon befäst sin ställning som en av de viktigare [källa behövs] feministerna och har också starkt kritiserat den amerikanska fångvården. Hon är i oktober 2010 professor i History of Consciousness vid University of California, Santa Cruz.[3]
Publikationer[redigera]
- If They Come in the Morning: Voices of Resistance (1971) ISBN 0-451-04999-3
- Frame Up: The Opening Defense Statement Made (1972)
- Angela Davis: An Autobiography (1974) ISBN 0-7178-0667-7
- Women, Race and Class (1981) ISBN 0-394-71351-6
- Violence Against Women and the Ongoing Challenge to Racism (1985) ISBN 0-913175-11-0
- Women, Culture and Politics (1989) ISBN 0-679-72487-7
- Blues Legacies and Black Feminism: Gertrude "Ma" Rainey, Bessie Smith, and Billie Holiday (1999) ISBN 0-679-77126-3
- The Angela Y. Davis Reader (1999) ISBN 0-631-20361-3
- Are Prisons Obsolete? (2003) ISBN 1-58322-581-1
- Abolition Democracy: Beyond Prisons, Torture, and Empire (2005) ISBN 1-58322-695-8
Kulturella referenser[redigera]
Rolling Stones låt "Sweet Black Angel" på albumet Exile on Main St. från 1972 (låten är också med som B-sida till singeln Tumbling Dice från samma album), är skriven om och till Angela Davis.
På John Lennons dubbel-LP Some Time in New York City från 1972 finns låten "Angela" om Angela Davis.
I Randys låt "If We Unite", från albumet The Human Atombombs, omnämns Angela i sista versen.
Angela Davis omnämns i Turids låt Visa om imperialismens taktik i första textraden som lyder "Åh, Angela Davis, det var natt när dom hämtade dej..."
1973 släppte skivbolaget Golden Triangle en välgörenhetsskiva kallad "Free Angela" för att samla in medel till Davis under tiden hon var fängslad.
Referenser[redigera]
Noter[redigera]
- ^ [a b] http://video.google.com/videoplay?docid=-5311625903124176509
- ^ New York Times 5 juni 1972, http://www.nytimes.com/books/98/03/08/home/davis-acquit.html
- ^ ”WGS.syr.edu”. WGS.syr.edu. http://wgs.syr.edu/FacultyStaff.htm. Läst 21 oktober 2010.
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Angela Davis
-
Engelskspråkiga Wikiquote har citat av eller om Angela Davis
