Angela Davis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Angela Davis vid universitetet i Alberta 2006.
Angela Davis (5:a f. v.) är en av de betydande personer som avbildas i Pye Engströms skulptur Efter badet utanför Västertorpsbadet, Stockholm.

Angela Yvonne Davis, född 26 januari 1944 i Birmingham, Alabama, är en amerikansk kommunist, feminist och människorättsaktivist.

Innehåll

[redigera] Biografi

Angela Davis föddes i delstaten Alabama i den segregerade amerikanska södern och hennes föräldrar introducerade henne till vänstertankegångar. Under sextiotalet reste Davis mycket. Hon reste på en studieresa till Frankfurt, Paris, Massachusetts och Kalifornien där hon träffade och influerades av bland andra Theodor Adorno och Herbert Marcuse.

1968 anslöt hon sig till det amerikanska kommunistpartiet[källa behövs] och Svarta pantrarna.[källa behövs] Hon hölls under övervakning av FBI. Om denna period har hon skrivit att kommunistpartiet insåg nödvändigheten för de vita, främst vita arbetare, att acceptera de svartas viktiga roll. (från Angela Davis parle).

I oktober 1970 greps hon av polis, misstänkt för inblandning i ett gisslandrama som slutade med fyra människors död. Då hade hon i två månader hållit sig undan polisen och satts upp på FBI:s lista över landets tio mest eftersökta personer. Misstankarna baserades bland annat på att gisslantagaren använde skjutvapen som tillhörde Angela Davis när han försökte frita tre fångar som stod åtalade för mord på en fängelsevakt. Efter 16 månaders fångenskap frikändes Davis på alla punkter i en rättegång i San José.[1]

På senare år har hon befäst sin ställning som en av de viktigare [källa behövs] feministerna och har också starkt kritiserat den amerikanska fångvården. Hon är i oktober 2010 professor i History of Consciousness vid University of California, Santa Cruz.[2]

[redigera] Publikationer

[redigera] Citat

"Progressive art can assist people to learn not only about the objective forces at work in the society in which they live, but also about the intensely social character of their interior lives. Ultimately, it can propel people toward social emancipation."[källa behövs]

"Imprisonment has become the response of first resort to far too many of our social problems."[källa behövs]

"It is both humiliating and humbling to discover that a single generation after the events that constructed me as a public personality, I am remembered as a hairdo."[3][källa behövs]

[redigera] Kulturella referenser

Rolling Stones låt "Sweet Black Angel" på albumet Exile on Main St. från 1972 (låten är också med som B-sida till singeln Tumbling Dice från samma album), är skriven om och till Angela Davis.

John Lennons dubbel-LP Some Time in New York City från 1972 finns låten "Angela" om Angela Davis.

I Randys låt "If We Unite", från albumet The Human Atombombs, omnämns Angela i sista versen.

Angela Davis omnämns i Turids låt Visa om imperialismens taktik i första textraden som lyder "Åh, Angela Davis, det var natt när dom hämtade dej..."

1973 släppte skivbolaget Golden Triangle en välgörenhetsskiva kallad "Free Angela" för att samla in medel til Davis under tiden hon var fängslad.

[redigera] Källor

  1. ^ New York Times 5 juni 1972, http://www.nytimes.com/books/98/03/08/home/davis-acquit.html
  2. ^ ”WGS.syr.edu”. WGS.syr.edu. http://wgs.syr.edu/FacultyStaff.htm. Läst 21 oktober 2010. 
  3. ^ "Afro Images: Politics, Fashion, and Nostalgia" ''Critical Inquiry. Vol. 21, No. 1 (Autumn, 1994), pp. 37-39, 41-43 and 45.

[redigera] Externa länkar

About Angela Davis

Documents from the Women's Liberation Movement

Related Links

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk