Anna Agricona Åkerhielm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Anna Agricona Åkerhielm, född 1642 (andra källor uppger 1647), död 11 februari 1698 (annan källa uppger 1693), var en svensk hovdam och dagboksförfattare. Hon var syster till Samuel Agriconius Åkerhielm och upptogs 1691 under hans adelskap. Hon omnämns som den enda svenska kvinna, som har blivit adlad på egna meriter, vilket hon blev år 1691.

Född som dotter till prästen Mangus Jonae Agriconius i Nyköping. Hon var 1671-1682 hovjungfru vid Maria Eufrosyne av Pfalz hov, där hon blev omtyckt för sin stora bildning och sitt vetenskapliga intresse. Hon var från 1682 kammarjungfru hos Charlotta De la Gardie, som 1682 blev gift med militären Königsmarck. Åkerhielm medföljde som anställd i familjen Otto Wilhelm Königsmarck under hans fälttåg mot turkarna i Grekland. Under 1686-1688 deltog Königsmarck i Venedigs krig mot Turkiet i Grekland, dit hans hustru och Åkerhielm följde honom. Enligt vittnesmål ägnade de sig åt vetenskapliga undersökningar av de gamla ruinerna under vistelsen i Aten. Hon och Charlotta förde vetenskapliga och filosofiska debatter i Aten. Hon fick initierade uppgifter om krigföringen, som hon dokumenterade i brev hem till Sverige och i en krigsdagbok, förd mellan 1686 och 1691, och som hör till en av de intressantaste bevarade kvinnodagböckerna från svenskt 1600-tal. Hon beskrev senare de antika lämningarna i sin bok, liksom även vistelsen i stort, en reseskildring som är ett av de äldsta svenska. Då Parthenon träffades av en sprängladdning 1687, fann Anna i ruinerna ett arabiskt manuskript, som hon vid hemkomsten till Sverige skänkte till Uppsala universitet. Efter Königsmarcks död 1688 bodde hon med hans änka i Bremen. 1691 adlades hon och fick namnet Åkerhjelm. Hon avled i Stade i den då svenska provinsen Bremen i Tyskland.

Källor[redigera | redigera wikitext]