Bildning
Bildning är den utveckling av personligheten och odling av själsliga förmågor som anses följa av högre studier och förkovran i viss litteratur.[1] En bildad person är inte enbart allmänbildad eller utbildad, utan även kultiverad (ungefär själsodlad) och civiliserad.[2]
Begreppet härstammar från tyskans "bildung"[3], som idag emellertid ofta översätts till utbildning på svenska, och som uppstod under 1800-talet i och med det universitet som startades i Berlin 1810 till följd av bildningsideologen Wilhelm von Humboldts större inflytande i Tyskland. [4]
Inom utbildingsdebatten ställs ofta borgerliga och konservativa bildningsideal (formulerat av Willhelm von Humboldts) i motsatsställning till nyttoideal, exempelvis yrkesutbildning. Bildningsideal har förändrats under historien och skiljer sig mellan olika akademiska traditioner och tänkare, men i debatten har ofta bildning förknippats med högre studier inom filosofi eller kulturvetenskaper, studier av latin, och läsande av klassiska skönlitterära verk.
En beskrivning i nutida terminologi säger att bildning är motsatsen till utbildning, där utbildningens mål är en bestämd och begränsad yrkeskompetens, medan bildning syftar till att omvandla hela människan, dess inre förmåga, insikter, moraliska och etiska uppfattning. [3]
I moderna ordalag kan man säga att bildning förknippas med personlighetsutveckling och självförverkligande.
Innehåll |
[redigera] Definitioner
En definition är: Bildning är det man har kvar när man glömt allt man lärt sig.
En annan definition av begreppet är: Bildning är den kunskap som blir en del av din personlighet.
En mer aktiv och inkluderande syn på individens egen bildning än den traditionella syn som redovisats ovan är att bildning kan nås genom både formellt lärande, genom utbildningssystem och det som organiseras i dess sammanhang, men också genom icke formellt lärande som sker i andra sammanhang där individen rör sig.
[redigera] Historia
En i sammanhanget mycket viktig person är Wilhelm von Humboldt som var mycket engagerad i frågan. Hans tankar och idéer fick stort genomslag när det gällde att reformera universitetsväsendet i Preussen och annorstädes. I svenska språkiga världen Johan Vilhelm Snellman använde ord ”bildning”.
[redigera] Kritik
En del av kritiken mot bildningsidealet bygger på att det egentligen är ett exkluderande begrepp, som togs i bruk när tillgängligheten till universiteten ökade för de lägre samhällskikten.
[redigera] Litteratur
Hets! En bok om skolan (2011) - Sven-Eric Liedman
[redigera] Se även
- Allmänbildning
- Folkbildning
- Bildningsresa (Grand tour)
- Intellektuell
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → bildning
- ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → bildad
- ^ [a b] http://www.ne.se/lang/bildning
- ^ http://www.svd.se/kultur/understrecket/ar-begreppet-bildning-meningsfullt_249415.svd
[redigera] Webbkällor
- http://www.ne.se/lang/universitet2
- http://www.svd.se/kultur/understrecket/ar-begreppet-bildning-meningsfullt_249415.svd
[redigera] Externa länkar
- Högskoleverkets projekt om bildning - via IDstories
- Är begreppet bildning meningsfullt?, Svenska Dagbladet 2007-07-30
- http://www.ne.se/lang/universitet
- http://www.ne.se/lang/sven-eric-liedman
Denna artikel om utbildning, didaktik eller pedagogik är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
