Bildning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Bildning är den utveckling av personligheten och odling av själsliga förmågor och förhållningssätt som anses följa av högre studier och förkovran i viss litteratur.[1] En bildad person är inte enbart allmänbildad eller utbildad, utan även kultiverad (ungefär själsodlad, människodanad[2]) och civiliserad.[3]

Inom utbildningsdebatten ställs ofta borgerliga och konservativa bildningsideal (ursprungligen formulerade av Wilhelm von Humboldt) i motsatsställning till så kallade nyttoideal i utbildningen. Bildningsideal har förändrats under historien och skiljer sig mellan olika akademiska traditioner och tänkare, men i debatten har ofta bildning förknippats med högre studier inom filosofi eller kulturvetenskaper, studier av latin, läsande av klassiska skönlitterära verk, grundforskning och teoretiska studier. Nyttoideal förknippas i debatten däremot med yrkesutbildning (exempelvis ingenjörsutbildning), entrepenörsskap,[2] tillämpad forskning (på uppdrag av näringslivet) och tillämpad akademisk undervisning. Bildningsideal inom exempelvis matematikundervisning innebär att fokusera på bevisteori och förståelse för matematikens filosofi medan nyttoideal kan innebära att öva färdigheter i att använda beräkningsverktyg och att lösa problemställningar som är vanligt förekommande i tillämpningsämnen.

Bildningideal anses leda till ökat studekritiskt förhållningssätt och analytisk förmåga och motverka en alltför snäv specialisering.[4] En beskrivning i nutida terminologi säger att bildning är motsatsen till utbildning, där utbildningens mål är en bestämd och begränsad yrkeskompetens, medan bildning syftar till att omvandla hela människan, dess inre förmåga, insikter, moraliska och etiska uppfattning,[5] också känt som personlighetsutveckling.

Definitioner[redigera | redigera wikitext]

En definition, given av Ellen Key, är: Bildning (eng. education) är det man har kvar när man glömt allt man lärt sig.

En annan definition av begreppet är: Bildning är den kunskap som blir en del av din personlighet.

En mer aktiv och inkluderande syn på individens egen bildning än den traditionella syn som redovisats ovan är att bildning kan nås genom både formellt lärande, genom utbildningssystem och det som organiseras i dess sammanhang, men också genom icke formellt lärande som sker i andra sammanhang där individen rör sig.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Begreppet härstammar från tyskans "bildung"[5], som idag emellertid ofta översätts till utbildning på svenska, och som uppstod under 1800-talet i och med det universitet som startades i Berlin 1810 till följd av bildningsideologen Wilhelm von Humboldts (1767-1835) större inflytande i Tyskland. [6]Hans tankar och idéer fick stort genomslag när det gällde att reformera universitetsväsendet i Preussen och annorstädes.

I den svenskspråkiga världen använde bland andra Thomas Thorild (1759-1808) och Johan Vilhelm Snellman (1806-1881) tidigt ordet ”bildning”. Snellman skrev: "Människans första bildning är den, att hon bemäktigar sig sin kropp och uti dess fria rörelse förverkligar sin frihet" samt: "Den .. humanistiska bildningen, det är de kunskapsarter vilka, utan att äga någon omedelbar användning i dagliga livet, endast avser att bibringa förståndet skärpa, att rikta viljan till en verksamhet, vars frukter inte är stundens och med den förgår, samt att odla känslan för det sköna, smaken."[1]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

En del av kritiken mot bildningsidealet bygger på att det egentligen är ett exkluderande begrepp, som togs i bruk när tillgängligheten till universiteten ökade för de lägre samhällsskikten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] SAOB – Svenska Akademiens ordbok → bildning
  2. ^ [a b] Sven-Eric Liedman (2011), "Hets! En bok om skolan" (2011). Se recension i Dagens nyheter.
  3. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → bildad
  4. ^ Högskoleverkets projekt om Bildning, uppdaterat 2011-01-15, arkiverad på archive.org.
  5. ^ [a b] Sven-Erik Lidman, [1] i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 2012-02-02.
  6. ^ http://www.svd.se/kultur/understrecket/ar-begreppet-bildning-meningsfullt_249415.svd

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]